Musse-missen: Tänk om, SOK!

Musse-missen: Tänk om, SOK!


”Thomas
Engdahl, sportchef i Sveriges Olympiska Kommitté, är en man som måste tänka om.
Åtminstone vad gäller maratonlöpningens kvaltider.

Maraton,
42 kilometers löpning, skiljer sig från andra friidrottsgrenar. I maraton är det
inte bara distansen som gör grenen speciell. Väder och vind kan variera, för
att inte tala om banförhållanden och konkurrens. Dessutom har man en eller
högst två, chanser att nå ett OS-kvaiificerande resultat. I till exempel höjdhopp kan man hoppa vecka efter vecka
tills man får till en fullträff.

Därför
låter det sig inte göra att sätta upp fasta resultatbaserade gränser när man
beslutar om vad som är OS-kvalificerande.

  • För det
    första:
    I det lopp i Hamburg där Musse sprang på 2.12.28 blev han bäste europé.
  • För det
    andra:
    Det var hans andra maratonlopp på fyra år, sedan han de senaste två åren
    oupphörligt hindrats av skador. Att under dessa omständigheter springa maran på
    2.12.28 var inget mindre än en bragd.
  • För det
    tredje:
    Musse har alltid levererat vilket hans tre medaljer i terräng-EM samt
    hans tre finalplaceringar (i hinder) i VM och OS (som bäst fyra) vittnar om.
  • För det
    fjärde:
    När Kjell-Erik Ståhl blev VM-fyra på maran 1983 på 2.10.38, var hans
    nysatta personrekord 2.12.38!

Än finns
det tid att tänka om. Gör det, SOK!”

Nils
Lodin, fd chefredaktör och ansvarig utgivare för Runner’s World

Om du, precis som alla oss andra här på Runner’s World, håller med Nisse om att Musse ska frå springa OS hoppas vi att du tar dig tid och skriver under vår protestlista genom att fylla formuläret här nedanför – Tack för ditt stöd:

[form code=75]

Oktobernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Träna Rätt! Långt eller kort, hårt eller lugnt
  • 6 snygga höstjackor i stor test
  • Ultralöparens smarta knep
  • Skorna som gör dig snabbare
  • Forskning: Bli bättre med bakterier
  • Hållbara maror
  • Slipp magont nu!

 

Prenumerera

Antal kommentarer: 38

Musse till OS-Maran!

Äldsta ”protestlistan”, såvitt jag vet!
http://www.facebook.com/groups/143012179163749/ !


Björn W

För det första: Hamburg är en mini mara. Är det en merit att placera sig där ska vi också skicka vinnaren av Lunda Loppet till OS på 10.000 meter.
För det andra: Att killen bara gjort två maror talar väl snarare att han inte ska åka?
För det tredje: Sure, han har fina placeringar – i helt andra tävlingsgrenar. Tycker ni vi ska skicka en oprövad S. Kallur till 3000m hinder loppet?
För det fjärde: K-E Ståhl blev fyra på VM för 29 år sedan – Afrikanerna är rätt mkt bättre nu.
JA, England skickade sin gullgosse Eddie the Eagle – men det var i en sport som behövde media uppmärksamhet.
STORT plus till SOK som väljer att spara skattepengar genom att inte skicka med en totalt chanslös kille till OS, bara för att han råkar vara just en gullgosse i folkhemmet.


Björn W

”Mini mara” är kanske inte riktigt rätt uttryckt (så här efter lite googlande :D). Iaf, det är betydligt mindre prispengar där än i tex Paris och London som går ungefär samtidigt på året. Jag tycker f.ö. också det är helt fel att lyfta fram att han blev bästa europe, när OS inte är något Europamästerskap. Musse blev 9:a i Hamburg Marathon och inget annat.


Musse till OS-Maran!

Björn W, du uppvisar liknande okunskap som SOK verkar göra. Är du medveten om skillnaden i tävlingsfrekvens för maratonlöpare vs all annan löpning (utom ultra förstås)? Förstår du att en maratonlöpare måste förbereda sig minst 3-4 månader (förutom sin tidigare träning ) för att göra en maxinsats på en dag där sedan allt måste stämma (väder, mage, bra sparring under loppet, millimeterprecision på öppningen för att inte gå tom, och säkert massor av fler saker). Liten miss, och det tar minst 3-4 månader innan nästa chans. Kallur tar ett nytt lopp om två dagar. Klüft, hoppar dagen efter igen. T o m 10000m-löparna kan göra ett par lopp under vecka om det behövs.


Björn W

Hej
Jag tror inte det finns någon löparnörd som klickar in på runnersworld.se som inte vet att en Mara tar månader att förbereda sig för, inte bara fysiskt utan även mentalt. Det finns dock ingen anledning att nämna sådant svammel i denna diskussion.
SOK har läst på bra. De vet att Musse inte har en suck att hänga med även om alla andra har katastrofdagar och han själv har sin bästa dag. Musse har ju haft andra tillfällen att visa sin kapacitet. Tex när han satte sv rekord på 1/2 M – Den dagen hade han rimligen en bra dag? Trots detta hade han långsammare kilometertider än vad de bästa har på dubbla distansen. 10.000m nämns – Musses PR är väldigt långt efter där också. Trots att han är en fantastisk löpare har han lika stor chans att ta medalj på OS som A. Brevik har att bli högsta hönset i United Nations. Detta trots att det finns kanske 50 löpare i världen som är bättre men som inte heller får åka trots detta. Konkurrensen är för tuff – Satsa på EM säger jag!


Björn W

Sry, måste bara nämna en sak till… 😀
ÅLDERN: Killen är 33 år gammal, han börjar se slutet av sin karriär. Skadeproblemen är början på slutet. Hade Musse varit 20år och gjort 2.12 på Maran, visst skicka med honom för att se, lära och få hänga med de bästa i några hundra meter… Men, nej, nej och NEJ inte nu – OS ska vara för de som har chans att vara med och göra topplaceringar.


Musse till OS-Maran!

Det faktum att du använder ordet ”löparnörd” indikerar att du förmodligen har en dold agenda. Lägg till det dina tidigare okunniga inlägg och saken är klar.


Björn W

Hej
Nu är jag inte säker på att jag förstår vad du menar. Missförstår du mig och tror att jag använder order ”löparnörd” negativt? Med löparnörd menar jag ALLA oss som loggar in här (=det räcker inte för oss att läsa tidningen i pappersform). Själv läser jag också RW.com, .co.uk … Jag syftar på alla oss som har löpningen som största hobby. Löpningen prioriteras direkt efter familj och arbete. Vi pratar glatt om löpning i lunchrummet på jobbet. Kanske dricker vi rödbetsjuice för att vi läst att det höjer prestationsförmågan, kanske lägger vi om träningen och kör extra tröskelpass för att M. Torgeby förespråkar dem. Även om vi inte är några elitlöpare så tar vi oss själva och vår löpning på största allvar (kanske för stort), detta gör oss till just nördar tycker jag iaf.


Jens

Björn W du är dåligt påläst! Musses tid i Hamburg skulle givit en 5,6,10 plats vid de 3 senaste OS! Han är högst grad konkurrens duglig i en taktisk mästerskapsmara!


Björn W

Jens, läs vad du precis skrev, och förstå hur du motsäger dig själv… Du kan väl rimligen inte tro att alla andras än just Musses tid påverkas negativt av att det är en taktisk mästerskapsmara som ska springas?
Dessutom är det inte bara taktik som påverkar tiden. En platt vårmara som Hamburg är mkt snabbare än ett mästerskapslopp som går mitt i sommarvärmen. Banorna är också lagda med helt olika prioriteringar. Nu i London tex är det en trixig bana med många skarpa svängar och delar med kullersten. Blir det också varmt och fuktigt (som de senast OS marorna) för dagen så kan det sinka många minuter för alla löpare (inklusive Musse).
Att jämföra en vårmara med en mästerskapsmara är lite som att jämföra tiderna i ett tempolopp med dem i ett linjelopp på cykel, eller att jämföra löptiderna i ett terränglopp med dem i ett stadslopp.


Patrick Münzker

Förstår inte riktigt, vad är problemet med hårda krav och vem tjänar på kravlöshet? SOK ställer som generellt krav för en OS-biljett att man ska ha chans att placera sig bland de 8 bästa. I Musses fall var man än mer specifik och sa att om han sprang Hamburg Marathon på 2.11 så skulle han få åka till OS. Hur rakt och tydligt som helst! Musse grejade tyvärr inte den tiden och följaktligen vill inte SOK skicka honom till OS. Vad är problemet med det egentligen? Det är väl knappast någon som har ändrat några förutsättningar (i efterhand), eller har varit otydlig med vad som gäller?
Nu ska Musse enligt uppgift vara förkrossad, låter märkligt med tanke på vad hans tränare (samme man som nu beskyller SOK för inkompetens) sa inför Hamburg Marathon, ”Men OS är ingen prioritet för Mustafa, påpekar Ulf Friberg, det blir en bonus om det blir av.”


Maria

Vettigt skrivet! Och sakligt, trots att det är en fråga som kan uppröra ganska mycket.
Hoppas det nu inte kommer ligga för mkt prestige i beslutet, utan att det kan tänkas om i frågan på ett klokt sätt.
Ge grabben chansen! Att ha varit bäst i Europa i Hamburg talar väl sitt eget tydliga språk.
Han kan ju! Det här är kanske hans sista chans att få bevisa det. Får han vara skadefri fram till OS är det ingen som vet hans verkliga kapacitet.
Vi borde vara stolta och ta bättre vara på att vi har en kille som alls har möjligheten att slå sig in bland de absolut bästa i världen. Undrar just när/om vi får någon med den kapaciteten igen… när nu afrikanerna är så duktiga som de är.
Heja Musse!


Jens

Björn, precis på grund av det du skrev så inser de flesta att ha en kvaltid på just marathon är en dålig ide! hur värderar man en platt mara i 14 graders värme med tex stockholmmarathon i år!?


Curt-Roland Ljung

Kan ett helt damlag i ishockey med 30-talet spelare alltid vara självskrivna för OS skall verkligen Musse också få en chans att vara med i OS. Det måste finnas viss subjekiva bedömningar i vilken idrott man tävlar i. Inte bara att ha chans till en Finalplats (dvs) bland de 8 bästa. Dessutom tycker jag att rika Sverige har råd att skicka mycket fler deltagare till OS. Om alla länder diskuterar som Sverige blir det inte många deltagare i respektive gren eller idrott i Olympiska Spelen. Tråkigt !


Kim Larsson

Låt vår Musse vara med i OS,


Löparen

Gör någonting för svensk lång distans löpning,
Det såna som ni som gör att barn inte utvecklas
För att ni har så konstiga uppfattningar och ni ger
Inget hopp för dom barnen som tränar lång distans,
Vet hur svårt det är att bli bra på det, Det väldens tuffaste
Sport där man sliter hur mycket som helst på varenda
Träning, Försök spring själva då det skulle ta livs tid för er
Och försöka träna två pass om dagen. Istället för att släcka
Alla lång distans drömmar, Så ge istället motivation och hop
Och priser till folk som kommer av närheten av kvalgränserna,
Då kommer långdistansarena att träna med hopp och drömmar om en Os plats,
Och tänk vad allt eran pengar som är på kassan kommer i från 98% av pengarna kommer från lång distans löpning, Så va inte snåla. Ni gör svensk löpning väldigt tråkigt och skit så tänk om och den här gången tänk rätt och tänk inte på pengar eller hudfärgen, va snälla man får inte så många chanser


Ove Carlson

SOK skickar deltagare från alla möjliga och omöjliga udda sporter. Men man stoppar vår världslöpare Musse i OS klassiska maratonlopp. Skäms SOK!


Donald

Hur var det med OS grundtanke?
”Det viktiga ar inte att vinna utan att delta.”
Da behover vi inte ens fundera pa vilken form Musse har for tillfallet. Hur skulle annars The Eagle fatt vara med i backhoppning eller Jamaica i bobb (eller vad det nu var).
Nar man nu ocksa givit efter och i nasta OS saljer det till reklam-TV kanaler sa inte alla kan se sa kommer det ga samma vag som hocky VM – farre och farre som intresserar sig.


Indra Kullenberg

Gör om – gör rätt!!!


David Jenkins

Trust me if British runner Jon Brown can come 4th twice in the olympic marathon (2000+2004) there’s no reason why Musse can’t be in the mix in London. You just never know in the marathon, just look at last weeks winner in Stockholm


Christer Backelin

Musse är kvalificerad! Osmakligt exponerat godtycke,


Patrik Blidefalk

Nog har vi råd att skicka en duktig löpare. Musse är en löpare som levererar och är orädd när det krävs.
Är det en ekonomisk fråga så kan väl friidrottsförbundet vara med och betala. Vi löpare av Marathon, Lidingöloppet, Midnattsloppet mm. betalar väl hans resa många gånger om i saktionsavgifter till förbundet. Lite återbäring till långdistanslöpning vore på sin plats tycker jag.
Dessutom är vår OS-trupp väldigt liten denna gång.
Vänligen tänk om.


Johnny Nylén

Av egen erfarenhet så kan ett maratonlopp sluta med resultat från de aktiva som överraskar många åskådare,ledare och löpare.
Musse med sin erfarenhet och kännedom om sin kropp kommer han att både kunna överraska och prestera ett bra resultat.
Johnny Nylén


Anders

Om alla länder enbart skulle skicka deltagare som har kapacitet för en topp 6-8 placering skulle det inte bli mycket till OS. Vad gäller marathon skulle det ju räcka med tre kenyaner och tre etiopier. På hundra meter skulle ju Jamaica kunna dela upp medaljerna som de känner för. Jag tror inte Musse har en rimlig chans på medalj hur gärna jag än hoppas MEN han ska få tävla. Han är vår enda stjärna inom vad som blivit en folkrörelse. Han är dessutom en otrolig förebild genom sitt sätt att vara och sin hängivenhet och målmedvetenhet. Vi har råd att skicka EN löpare och har vi inte det så hoppas jag att SOK berättar vad det kostar så vi som vill se Musse i OS kan samla ihop pengarna, det lär gå ganska snabbt!


Stig-Arne Mattsson

Fattar inte SOK att Musse kan bli bäste svensk i detta OS? …hans nyligen gjorda 28.40 på 10.000m (ej helt kurant) visar att nå´t stort är på gång på hans specialdistans: MARATHON… SOK borde tänka igenom saken igen och omvärdera sitt beslut!


Thomas

SOK borde skämmas som inte skickar Musse till OS!


Lars Carlsson

Den kvaltid Musse presterat är för det första aldeles utmärkt och för det andra är han en utmärkt mästerskapslöpare. Dessutom är ju konkurrensen betydligt lättare på ett OS, delvis p.g.a. att antalet löpare är begränsat genom nationella och inernationella kvalgränser och även genom att många löpare hellre satsar på lopp som ekonomiskt betalar sig bättre. Speciellt då maratonlöpningens karaktär begränsar antalet lopp som är möjligt att genomföra till 2 eller högst 3lopp per år.


Mikael Johansson

Jag undrar vad os-landslaget i fotboll har för placering på världsrankingen?


Mikael Johansson

Jag undrar vad os-landslaget i fotboll har för placering på världsrankingen?


Alexander jacobsson

En man som i Thomas Engdahls fall saknar tillräckliga kunskaper om Marathon-löpning, borde kanske rådfråga någon som vet bättre och har mer insikt i denna gren av friidrott. När hade vi senast chansen att skicka en löpare med en sådan potential till en OS-mara. Vem vet hur lång tid det tar innan chansen dyker upp igen.


Per

Musse är en duktig löpare, men i OS har han inte en sportkepa. Ytterligare en svensk som utfyllnad behövs inte


Birger Winsnes

Visst finns det många afrikaner som har sprungit fortare än Musse men det är inte säkert att Musse tar stryk av just dom som springer i London.


Gerd Winsnes

Maratholoppen är höjdpunkterna i OS men inte utan Musse!


fredrik holmquist

Låt Musse försöka slå det gamla svenska rekordet i os. Gör han det är han topp 8 i loppet. Hans form är mycket god, vilket hans lopp på 10000 m bevisar.
Skickar ni inte honom till os, lär väl inte kommande generation satsa vidare på maraton i vart fall. De får ju ändå aldrig chansen…


lars björnfot

musse måste till OS då vi har få andra chanser överhuvudtaget. Det blir knappast varmt i london dessutom


Johan Gunnarsson

Håller fullt med Björn W…Klart det vore kul att se Musse springa, men då han antagligen är totalt chanslös att komma på pallen är det ju bortkastade pengar.


Johan Gunnarsson

Håller fullt med Björn W…Klart det vore kul att se Musse springa, men då han antagligen är totalt chanslös att komma på pallen är det ju bortkastade pengar.


Jan Rödin

Han har potential att överraska.



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Nästa återhämtnings-trend? Quorn!

Nästa återhämtnings-trend? Quorn!


Det kanske är dags att uppvärdera quorn som återhämtningsföda. I varje fall om man får tro forskarna på Exeter University i Storbritannien. De fann nämligen att mycoproteinet i quorn stimulerar återuppbyggnaden av muskelvävnad efter träning bättre än vad mjölkprotein gör. (Quornprodukter består till största delen av mycoprotein, vilket kommer från svampen Fusarium venenatum.) 

Studien visade att de försökspersoner som åt mjölkprotein ökade återuppbyggnadstakten med upp till 60 procent. Men de som åt mycoprotein ökade muskeluppbyggnadstakten med mer än dubbelt så mycket – goda nyheter för alla som vill välja bort eller dra ner på animaliska produkter. 

Passa på! Just nu 60% rabatt!

Passa på! Just nu 60% rabatt!


Just nu! Mer än halva priset på prenumeration, endast 39 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.

Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Blir du fetare och sjukare av att dricka socker än att äta det?

Blir du fetare och sjukare av att dricka socker än att äta det?


Tidigare studier på människor har visat att det verkar vara skillnad på hur vi hanterar kalorierna i socker beroende på om vi äter eller dricker dem. Nu visar en ny studie att möss som dricker socker blir fetare än möss som äter socker. 

Den nya studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Metabolism, har undersökt effekten av socker på vikten hos möss – beroende på om de dricker eller äter sockret.

I studien delades mössen in i fyra olika grupper som alla fick äta och/eller dricka lika stora andelar socker. Den grupp som bara åt socker och drack vatten gick upp minst i vikt. Den grupp som även drack sockervatten gick upp mest i vikt – trots att båda grupperna fick i sig lika många kalorier från socker. 

Forskarnas slutsats är att socker i flytande form har en större inverkan än socker i fast form. Det här gäller både viktuppgång i form av fetma och relaterade riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (metabolt syndrom). 

Din guide till ett perfekt halvmaraton

Din guide till ett perfekt halvmaraton


Vad ska jag äta före start? Behöver jag värma upp? Hur fort ska jag springa?

Frågorna kan vara många för den som ska springa sitt första halvmaraton – och här är svaren!

Behöver jag värma upp?

Nej, inte egentligen. Du kan använda den första kilometern till att komma in i rytmen och få upp värmen. Siktar du på att göra en tid är det däremot alltid bra att få igång kroppen med kanske 10–15 minuter lätt löpning och några avslutande fartökningar.

Statisk stretchning före ett lopp kan vara kontraproduktivt, så undvik det. Däremot kan dynamiska rörelseövningar vara ett effektivt sätt att mjuka upp leder och muskler. Avsluta din uppvärmning i tid så att du hinner dricka något och gå på toa – men inte för långt i förväg eftersom effekten av uppvärmningen försvinner snabbt. 

Hur fort ska jag springa?

Den optimala farten är den som innebär en intensitet på eller nära din mjölksyratröskel. Är du mycket vältränad ligger den förmodligen runt 90 procent av din maxpuls – till exempel 180 om du har en maxpuls på 200 slag i minuter.

Är du osäker på din kapacitet eller nybörjare är det bäst att gå ut lite mer försiktigt – sikta då på runt 80–85 procent av max. 

Så här fort springer du förmodligen en halvmara om du sprungit någon av dessa distanser tidigare:

5km                  10km                  maraton        halvmaraton 

(min)               (min)                  (timmar)        (timmar)

16.19               34.01                  2.36.22          1.15

19.35               40.49                  3.07.39          1.30

22.51               47.38                  3.38.55          1.45

26.06               54.26                  4.10.12          2.00

29.22               1.01.14               4.41.28          2.15

32.38               1.08.02               5.12.44          2.30

Vad ska jag äta före ett halvmaraton?

Du har mycket att vinna på att vara lite petig med maten under dagarna före ditt halvmaratonlopp. Dels gäller det att inte äta saker som kan göra magen orolig, dels gäller det att tanka kroppen med näring och energi. Det är också bra att träna på att äta och dricka när du tränar, så att du behärskar tekniken och vet vad som fungerar för dig och din mage när det är dags för start. 

Ät ordentligt med kolhydrater, utan att överdriva, dagarna före start. På tävlingsmorgonen äter du en ordentlig frukost tre–fyra timmar före start. Undvik mycket protein och fibrer då fibrer kan sätta fart på magen, och satsa på kolhydrater.

Två timmar före start kan du äta ett mellanmål som innehåller lite fibrer, och som du vet funkar för din mage. En smörgås med sylt, rostat bröd med honung eller en halv banan är tre kolhydratrika alternativ.

Försök också att dricka en halvliter vatten två–tre timmar före start, och komplettera med lite sportdryck var 15:e minut. 

Hur ska jag lägga upp loppet?

0–1 kilometer

Välj en startfålla efter din kapacitet, och använd den första kilometern till att komma igång och hitta en bra rytm. Se till att starta mjukt och sakta öka farten i stället för att rusa igång.

1–2 kilometer

Försök att komma upp i din tänkta fart för loppet under den andra kilometern. Kolla din tid och hastighet vid kilometermarkeringarna och försök att hitta en grupp som verkar hålla din önskade fart.

2–5 kilometer 

Det är allt för tidigt att börja gasa. Om du å andra sidan upplever det som tufft att hålla din planerade tävlingsfart redan nu så var inte rädd för att slå av lite på takten med cirka 10–15 sekunder per kilometer ett tag – det är fortfarande långt kvar.

5–12 kilometer

Försök att springa avslappnat. Lockas inte att överanstränga dig själv när det lutar uppåt eller blåser motvind. Elitlöpare använder sig ofta av strategin att frikoppla kropp och tanke från varandra under den här fasen av loppet, för att göra det mentalt lättare att hålla den planerade tävlingsfarten.

12–15 kilometer

Även om du har satt upp en realistisk målsättning när det gäller farten så kommer det att börja bli jobbigare att hålla den nu. Därför måste du nu koncentrera dig helt och hållet på din kropp för att hålla dina kilometertider. Det kan betyda att du måste öka tempot.

15–19 kilometer

Under den sista fjärdedelen av loppet är det dags att börja använda den energi som du har sparat på. Att hålla farten blir alltmer en mental prövning nu. Det är bara att bita ihop och att tänka på att du inte kan ge allt riktigt ännu – koncentrera dig på en regelbunden andhämtning och att försöka springa avslappnat även om det är svårt just nu.

19–20 kilometer 

Under de här sista kilometerna är det ingen idé att spara på krutet. De flesta löpare blir förvånade över vad de klarar av när de har en mållinje i sikte. 

20–21,1 kilometer

Även om du är helt slut nu så kan du förmodligen ändå spurta de sista hundra meterna. Men eftersom det kommer att ha en marginell betydelse för slutresultatet så rekommenderar vi att du drar ner på tempot något och i stället njuter av den sista biten in i mål. Men bara om du inte är väldigt nära att slå nytt personligt rekord eller att springa under 1.30- eller 2-timmarsgränsen förstås – då är det läge att ge allt. 

Vad ska jag göra efter målgång?

Byt om till torra kläder. Fyll sedan på med vätska och energi. Har du svårt att äta? Testa en banan eller något annat lättsmält. Ät sedan ett ordentligt mål mat med protein inom två timmar efter målgång, för att optimera återhämtningen och återuppbyggnaden av muskelvävnad. 

Hur ska jag tänka veckan efter loppet?

Vad du klarar av och hur du ska bete dig beror förstås helt och hållet på ditt utgångsläge. Försök att sova lite extra mycket dagarna efter loppet. När du börjar springa igen så ta det lugnt. Använd gärna en pulsmätare för att få koll på hur din återhämtning går. Har du en förhöjd vilopuls (mer än tio slag över din normala) så är du inte helt återhämtad ännu och bör fortsätta träna på en låg intensitet ytterligare någon/några dagar. 

Köp rätt sportbehå!

Köp rätt sportbehå!


När du springer får inte bara fötter och knän utstå stötar. Även din byst blir utsatt och därför gäller det att skaffa en bra sportbehå. I samarbete med Timarco och Mia Wahlstedt, mångårig behå-expert på Triumph, guidar vi dig steg för steg. 

När vi köper löparskor, då är vi beredda att lägga ner mycket pengar för att få skor med bästa komfort, kvalitet och stöd. Men när det gäller sportbehåar, då tenderar allt för många att slarva. Det konstaterar Mia Wahlstedt, behå-expert på underklädesföretaget Triumph. 

  • Det är jätteviktigt att skaffa en sportbehå som sitter ordentligt och ger bra stöd, om du löptränar. Brösten utsätts för stor belastning och studsar upp och ner och sida till sida och det sliter på ligament och hud. Det kan göra väldigt ont och på lång sikt kan det tänja ut huden, säger hon. 
  • Ju större byst du har, desto mer volym är det som är i rörelse och slitningarna blir större än om du har mindre byst. 
  • Men det är fortfarande viktigt att ha ett bra stöd, även om du har en mindre byststorlek, säger Mia.

Tänk på vid sportbehå-köpet:

  1. Sportbehån ska sitta ordentligt runt bröstkorgen utan att göra ont. Det vanligaste felet man brukar göra är att köpa en behå som är för stor runt om. Många är rädda att det ska göra ont eller att det ska uppstå valkar. Men för att du ska få ett gediget stöd av behån måste den sitta bra runt om. Det är lite som att ta på sig löparskorna utan att knyta skosnören, skorna funkar sådär då. 
  2. Kuporna ska fyllas ut. Det vill säga hela bröstet ska omslutas av kupan, annars rör sig ju brösten i kupan och då uteblir stödet. Kupan ska heller inte vara för liten, för då kommer en del av bröstet att hamna utanför och stödet blir sämre. Faktum är att ett av de vanligaste felen folk brukar göra när de köper sportbehå är att välja en för liten kupstorlek.
  3. Satsa på en behå med riktiga behåstorlekar, det vill säga med siffror och bokstav, som till exempel 75B. Då kan du köpa en behå som passar ditt eget bröstkorgsmått och din egen kupstorlek, vilket säkrar att du får rätt stöd. 
  4. Din sportbehå bör även ha reglerbara axelband. Då kan du spänna banden så att behån sitter på ordentligt, men ändå skönt över axlarna. 
  5. Prova att hoppa eller springa på stället för att känna efter att du har rätt stöd av din nya behå.

Hos Timarco hittar du Sveriges största utbud av sportbehåar.

Här kan du läsa Runner’s Worlds stora sportbehåtest!

Så orkar du ultralångt

Så orkar du ultralångt


Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintaget på riktigt långa lopp – oavsett om du ska genomföra ett Ironmanlopp eller springa Ultravasan.

En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.

I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.

De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar. 

”Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott.”

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 40 till 110 gram per timme.

Så äter ultralöparna

Forskaren Trent Stellingwerff studerade till exempel 2015 ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).

Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.

Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen. 

Optimera ditt intag

Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 70 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.

Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.

I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck, men man kan lika gärna äta mat eller dricka vanlig dryck. Sportdrycker och gel är populärt dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater.

Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt. 

Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad. 

Urval av referenser:

Trent Stellingwerff: Competition Nutrition Practices of Elite Ultra-Marathon Runners, International Journal of Sport Nutrition and Exercise, 2015.

Anna Barrero: Energy Balance of Triathletes during an Ultra-Endurance Event, Nutrients, 2015.