Målet 6 maraton på 24 timmar: Maria ett svenskt VM-guldhopp

Målet 6 maraton på 24 timmar: Maria ett svenskt VM-guldhopp


VM loppet avgörs på en 1,6 km slinga, där löparna ska hinna så många varv som möjligt under dygnet. Starten går på lördagen kl 13.00 svensk tid och ett dygn senare går slutsignalen. Drömgränsen får många är att hinna mer än en mil, 10 km, per timme och alltså mer än 240 km. Maria har redan klart den gränsen med marginal och nu siktar hon på en utgångsfart som kan leda till nytt världsrekord. Ungefär samma utgångsfart kommer rutinerade Johan Steene ha i herrloppet och Runner’s World fick en pratstund med både Johan och Maria inför VM loppet.

MARIA:

Jag hörde att ni gick ut för att äta då maten VM maten inte riktigt var det ni ville ha, vad blev ditt eget val av mat och hur ser energiladdningen ut?
– Jag åt en bläckfisksallad till förrätt och sen blev det kyckling och potatis. Kanske inte så mycket energi i bläckfisk, så det åt jag för att det är gott. Annars blir det många mål, men utan att proppa i mig. Det blir ingen regelrätt kolhydratladdning eftersom vi ändå kommer springa så pass sakta.

Jag såg en bild på energin du ska ta under loppet, är det matematik att räkna ut hur mycket du kommer behöva under dygnet?
– Nja, inte egentligen. Det som jag tycker är lite svårt med upplägget nu på VM är att distansen på varvet inte stämmer riktigt för mig. Två varv är bara lite drygt 3km och de tycker jag är lite för kort mellanrum för att ta in energi, men ett till varv blir nästan upp mot 5 km och då tycker jag i gengäld det blir lite för långt mellan energi påfyllnaden. Så där har jag inte landat riktigt än hur jag ska lägga upp det. Jag vet ungefär mycket jag kommer ta, men har lite i reserv i fall det skulle bli något. Jag har med mig 53 gels, men de tror jag inte jag kommer dra i mig.

Du brukar ha en plan där du har belöningar under loppet på bestämda tider, har du det nu också?
– Ja den planen står fast. Så det blir belöning vid 6, 12 och 18 timmar. Så det blir en proteinshake efter 6 timmar, en Fanta efter 12 timmar, en alkoholfri öl efter 18 timmar. Samma upplägg som tidigare. Det är skönt bryta av gelsmaken, framförallt med ölen som säkert kommer vara kall och god där på morgonen. Den brukar vara riktigt välkommen.

Efter ditt EM guld blev ditt nya mål direkt VM loppet som nu är på gång, hur har träningen gått och hur har den sett ut sedan loppet i höstas?
–  Det har gått bra, men det var lite struligt i vintras måste jag erkänna. Jag fick inte riktigt till det. Det var inte kroppsligt, men jag hittade inget flyt eller bra känsla i träningen. Så då var det bitvis lite jobbigt, men sen lossnade det i mitten av mars. Så jag fick till en bra grund innan dess, trots att det inte kändes så då. – Sen har det flutit på bra och jag har tävlat väldigt mycket mer än tidigare säsonger på underdistanser. Allt från millopp till ett 50 km lopp. Milloppen har varit skitjobbiga. Det är över ganska fort, men riktigt jobbigt ändå att springa på max.

Är det någon skillnad i smärtan mellan 10 km max och 24 timmars ultra?
–  I grund och botten handlar det om att tåla det. Sen vet man ju att ett 10 km lopp är över rätt snabbt, men på ett 24 timmars ska du härda ut det mycket längre. Så lika men ändå viss skillnad.

Hur är tanken att du ska kunna växla ut den ökade träningen med kortare tävlingslopp nu på VM?
– Det gör att jag kan gå ut i ett högre tempo från start och ändå ligga lika långt från mitt fart max som tidigare. Så ”bekvämfarten” ska helt enkelt blivit snabbare genom dom kortare loppen. Så jag kommer spänna bågen högre än i tidigare mästerskapslopp gällande fart.

Hur hårt ska du spänna bågen?
– Målet är att starta i 5.30 minuter per kilometer och hålla det upp till helst 12 timmar. Då har jag lite marginal.

Hur tänker du då, utgår du från att det är den farten som behövs för att vinna?
– Det där är lite svårt. Det finns ett färskt världsrekord på 256 km, men samtidigt finns det inte så många i startfältet som har kapacitet att slå det även om det är många riktigt starka löpare med. – Men jag ställer mig på startlinjen med inställningen att det kommer krävas ett världsrekord för att vinna. Sen får vi se hur det artar sig. Troligtvis kommer flera av mina konkurrenter starta ännu snabbare, men jag kommer hålla mig till min plan så hoppas jag det räcker riktigt långt!

JOHAN:

Har du några mentala knep för att stå ut med den långvariga och extrema utmaningen som loppet kommer innebära?
– Det är gäller att tänka positivt. Jag har en trygghet i att ha gjort det tidigare och vet vad som väntar. Det gäller att vara beredd på den mentala anspänningen som kommer av den fysiska påfrestningen. Den som orkar hålla i den koncentrationen kommer nå långt. Alla har ont, men tappar man den mentala koncentrationen tappar man löpningen. Så man får förbereda sig på tankarna som kommer komma, och inte vara rädd för dom utan bara förhålla sig till det.

Smärtan man får stå ut med, går det att sätta ord på den?
– Det är klart att det går, men det är nog svårt att göra smärtan som kommer rättvisa. Det är ju en muskelutmattning som gör ont, och det kan nog alla som sprungit relatera till på en viss nivå. Skillnaden här blir att du måste stå ut med det under lång tid. Men då gäller det att ha med sig att det inte är ett permanent tillstånd, utan det kommer gå över.

Maria har vissa belöningar som hon ser fram mot under loppet, har du några liknande knep?
– Nej, jag har inga sådana yttre belöningar, utan jag försöker springa avslappnat och känna att jag har kul så länge som möjligt. Jag försöker hitta zoonen där tiden bara går och inte räkna varv och fokusera på besvärligheterna.

Hur ser du på att det är VM och tävling, triggar det dig?
– Jag är väldigt dålig på det, men jag ska bli bättre på det nu i det här loppet hoppas jag. Vi kommer ju ha riktigt bra support längs banan, och det tror jag kan ge en kick och det kan driva att man vill plocka placeringar. Upp till 18 timmar tror jag dock att man gör sitt eget lopp. – Men det är roligt med mästerskap, för många har svårt med just tider och placeringar och startar ofta alldeles för snabbt i början. Man drivs på av tävlingsmomentet och glömmer lite att det är 24 timmars arbete som gäller.

Hur tänker du runt skor när det kommer 24 timmars löpning?
– Jag springer helst med någon sko som inte är så uppbyggt. Det ska inte finnas för mycket styrning och stöd, utan det ska vara platta sköna skor. Jag tror faktiskt det blir ett par Nike Free som jag körde ett 6 dagars lopp tidigare i under våren. Jag har aldrig använt sådana skor tidigare annat än till jeans. Men i 6 dagars loppet råkade jag ha med dom och det funkade skitbra. Så det kan bli dom, jag bestämmer mig på morgonen.

Slutligen vad har du får målbild personligen nu i VM?
– Jag kommer försöka hålla runt 5.20-5.30 min/km. Det bedömer jag att jag kan hålla ganska tryggt i 10 timmar, sen gäller det att psyket sitter där. Så vi får se hur långt det kommer räcka.

Runner´s World tackar för intervjun och ser med spänning fram att följa svenskarna.

Svenska truppen 24 timmars VM

Män             
Johan Steene, IF Linnéa. Bästa notering 242.401 km
Dan Välitalo, Västerås LK. Bästa notering 240.873 km

Kvinnor         
Maria Jansson, Kvarnsvedens GoIF. Bästa notering 250.647 km
Sandra Lundqvist, Kristinehamn MSK. Bästa notering 226.194 km
Anna Grundahl, IF Linnéa. Bästa notering 229.890 km

Officiella hemsidan för VM loppet

VM startlistan


Sverige har en stark trupp på plats i Belfast, men stört förhoppningar sätts till Maria Jansson. Efter sin EM seger i höstas med Europa rekord distans, siktar hon på att ha ”lika bra utsikt från pallen” på stundande VM.

FOTO: Deca Text & Bild 

VINJETTFOTO: Från Johan Steene

Julinumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Extra tidning, Smart Mat, 31 somriga recept
  • Alla fixar milen
  • 10 grymma sportbehåar i stor test
  • Tänk dig snabb
  • Luta rätt, kuta lätt
  • Soma Move, Rörlig & stark nu
  • Träna som en sprinter

 

Prenumerera


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Svaren på frågorna du inte vågar ställa | Del 1

Svaren på frågorna du inte vågar ställa | Del 1


Så påverkar löpning ditt sexliv

Löpare må vara uthålliga på vägarna – men hur är det mellan lakanen?  Det har vi tagit reda på. 

Enligt medicinska experter och åtskilliga elitlöpare kan löpning förbättra prestationsförmågan, inte bara i tävlingar. Löpning kan rent av öka sexlusten. Men vad beror sambandet på? Forskning visar att självförtroende är en faktor, personer som tränar har en mer positiv bild av sina kroppar. De känner sig mer åtråvärda och självsäkra i sängkammaren. Fysisk aktivitet gör även kvinnor mer känsliga för beröring och män rapporterar om bättre orgasmer och mer tillfredsställelse. Och att vara i bättre form betyder förstås också bättre uthållighet.


Därför är det okej att ha sex före en tävling

Rent fysiologiskt finns det ingen anledning att avstå från sex natten före en tävling – det menar forskarna.

I en artikel i Clinical Journal of Sports Medicine med rubriken ”Minskar sex natten före en tävling prestationsförmågan?” granskades tre olika studier, och man hittade inga belägg för att sex skulle ha en negativ inverkan. 

Men artikeln noterade också att det genomsnittliga paret endast förbrukar 25–50 kcal var under en sexakt. Det är inte mer än vad som motsvarar att gå uppför ett par trappor, något som knappt påverkar kroppens dyrbara glykogenreserver. En het lång kärleksnatt berövar dig däremot viktiga sömntimmar – något som definitivt kan dränera dina energireserver. Så håll det kort. Att nöja sig med en snabbis förebygger också sveda och irritation dagen efter.


Därför blir du bajsnödig när du springer

Du har säkert upplevt det. Precis när du kommit igång och fått upp värmen och farten börjar det trycka på. Så här undviker du det. 

De ryckiga rörelserna under löpning irriterar ibland tarmarna. Och när blod som behövs för matsmältningen leds om till benen kan resultatet bli magkramper. Emma Lindblom, idrottsnutritionist, rekommenderar att man äter senast två timmar före ett lopp. 

Undvik även koffein som kan snabba på transporten av avfall genom kroppen, samt artificiella sötningsmedel (som mannitol och sorbitol) exempelvis från energibars, vilket kan orsaka magproblem. 

Du gör också klokt i att undvika fiberrika produkter precis före ett lopp, eftersom även detta sätter igång tarmarna. Dock är det bra att äta rejält med fibrer under resterande måltider, säger Emma Lindblom, (ät 20 gram per dag). – Att öka fiberintaget kan stabilisera dina tarmar och du får en mer regelbunden tarmtömning. Du kan få ditt system att fungera som ett urverk, så att du är säker på att kunna gå på toaletten före ett lopp.


Därför kissar löpare på sig

Det händer oss alla. Särskilt kvinnor. Men det finns bot för att undvika de där förargliga dropparna i byxan när man springer.

– Urininkontinens kan vara ett problem för kvinnor, särskilt hos dem som fött barn. 

När musklerna i bäckenbotten har blivit försvagade kan allt från hosta till fartlek orsaka läckage, säger Beng-Olov Tengmark, läkare med ett förflutet som maratonlöpare.

 – Knipövningar hjälper till att stärka bäckenbotten och är ett effektivt botemedel mot de flesta fall av inkontinens, säger han. 

För att hitta dessa muskler, testa att stoppa din urinstråle när du kissar. Träna dem sedan genom att du innan du kliver ur sängen på morgonen drar ihop musklerna i 10 sekunder, vilar i 10 sekunder. Upprepa 10 gånger. Gör samma sak under dagen. 

Det lönar sig att prenumerera

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö. För att få rabatt i någon av butikerna i Stockholm eller Malmö behöver du visa upp din medlemstatus. Den hittar du under ·Mina sidor” här på sajten. Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Dessutom för du möjlighet att läsa Bicycling, Vasalöparen och såklart Runner’s World digitala tidningen i din dator/mobil eller läsplatta.

Klicka här för att bli prenumerant

 

 

 

Träna smart i sommarvärmen

Träna smart i sommarvärmen


Även rätt blygsam värme i kombination med träning kan vara en utmaning. Så här löptränar du smartare i sommarvärmen. 

Är det för varmt får vi problem med vätskebalansen och temperaturregleringen – och det blir värre i samband med ansträngning. Dessutom blir vi långsammare. För varje temperaturökning om 5 grader över + 13° C sänks vårt löptempo med mellan 1,5 till 3 procent. I en studie, publicerad i Medicine & Science in Sports & Exercise, kartlade forskarna årtionden av maratonresultat för elitlöpare och elitmotionärer. De såg då att redan vid temperaturer mellan 10 och 15 grader sprang 2.10-löpare 1–2 minuter långsammare på maran. Och för manliga 3-timmarslöpare innebar ”värmen” att de sprang 4–8 minuter långsammare. 

Men att springa i värme är inte bara dåligt för snitthastigheten, det kan också ha positiva effekter för din form på längre sikt. Upp till 80 procent av den energi dina muskler genererar försvinner i form av värme. För att reglera din kroppstemperatur flyttas en större mängd blod till huden ju varmare det är, där det kan kylas ner i och med att din svett dunstar. Den här processen tar det syrebärande blodet från dina arbetande muskler, vilket har en negativ effekt på din löpkapacitet. Din blodplasmavolym minskar samtidigt eftersom en del av vätskan dunstar i form av svett. 

För att motverka detta tillverkar din kropp mer blod – och en ökad blodplasmavolym är i stället positivt för din löpkapacitet på längre sikt. Effekten är märkbar redan efter en veckas träning i värme. När blodvolymen ökar får kroppen mer blod att kyla ner och musklerna får mer syresatt blod att arbeta med. Resultatet: du klarar att jobba hårdare, även i högre temperatur.

Men det är inte bara värme som kan boosta vår prestationsförmåga. Även exponering för solljus antas ha en positiv effekt, enligt forskning från University of West Scotland. Teorin bakom det är att UV-ljus gör att kväveoxid frisätts i blodet, vilket gör att mer syresatt blod når de arbetande musklerna – och att du orkar löpa hårdare och längre.

Kvalitet före kvantitet

Kvalitet före kvantitet


Till skillnad från vad många tror är det kvaliteten på maten och inte mängden som verkar ha störst betydelse för vikten. Det menar forskarna bakom en ny studie, publicerad i Journal of the American Medical Association.

De såg att försökspersoner som drog ner på processad mat, tillsatt socker och raffinerade spannmål gick ner mycket i vikt under tolv månader – trots att de samtidigt åt stora mängder grönsaker och fullkornsprodukter.

Metoden fungerade dessutom oavsett om deltagarna gick på en diet som hade lågt fettinnehåll eller lågt kolhydratinnehåll.

Slutsatsen? Att koncentrera sig på matens kvalitet – istället för antalet kalorier eller portionsstorlekar – verkar vara en mer framgångsrik metod för att både gå ner i vikt och hålla den över tid. 

Fixa gubbvaden

Fixa gubbvaden


De flesta äldre löpare har koll på sina svaga punkter – läxor som ofta gjorts den hårda vägen. För även om generna har betydelse så uppstår de flesta skador av egen förskyllan. Men det finns nästan alltid bot. 

Skador kan förstås orsakas av rena olycksfall. Men inte sällan är det för mycket träning, för tidigt eller för ofta, som ligger bakom typiska överbelastningsskador. Skador som stör oss i vår träning och som vi försöker hålla i schack efter bästa förmåga.

För oss som har nått mogen ålder som löpare är det just dessa störningsmoment som ofta begränsar hur mycket och på vilket sätt som vi kan träna. Men misströsta inte. Försök i stället att aktivt minska problemen genom att utforma träningen på ett smart och individuellt anpassat sätt. 

Först och främst är det viktigt att fastställa vilken typ av skadeproblematik du har. Att stoppa huvudet i sanden och hoppas på att problemet ska försvinna av sig självt är inte särskilt kreativt. Ta i stället hjälp av en löpintresserad fysioterapeut eller annan kompetent person som kan kartlägga orsak och verkan.

För oss som har nått mogen ålder som löpare är det just dessa störningsmoment som ofta begränsar hur mycket och på vilket sätt som vi kan träna.

Nästa steg blir att anpassa din träning på rätt sätt. Det kan då handla om att träna upp styrka, rörlighet och koordination i det specifika problemområdet, eller om att träna in ett mer effektivt rörelsemönster genom löpskolningsövningar. Generellt gäller det också att utforma din löpträning så att den svaga punkten provoceras så lite som möjligt. I det sammanhanget kan valet av träningsskor vara en viktig faktor.

Varje skadebenägen punkt på kroppen kräver sina egna åtgärder vad gäller specialövningar, träningsanpassning och skoval. Här nedan följer ett konkret exempel på hur man kan gå tillväga för att komma till rätta med ett specifikt, vanligt förkommande skadeproblem bland äldre löpare. Jag har valt så kallad gubbvad (benämningen kommer av att det oftare drabbar äldre män än kvinnor) som exempel för att schematiskt illustrera tillvägagångsättet. Detaljutformningen kräver dock alltid en noggrann analys av den enskilde individens skadeproblem.

Så rehabiliterar och förebygger du en vanlig löparskada

Åkomma: Gubbvad

Symptom: Återkommande bristningar i vadmuskeln (oftast den djupa soleus-muskeln). Börjar vanligtvis som en hastigt påkommen intensiv krampkänning, vilken följs av en regelrätt bristning av muskelfibrerna med tillhörande blödning. 

Bakomliggande förklaring: Muskler och senor blir med stigande ålder mindre elastiska och därmed mer skadebenägna.

Specialövningar: Excentriska tåhävningar med såväl rakt som böjt knä både stärker och töjer vadmuskulaturen på ett effektivt sätt. Stå med främre delen av bägge fötterna på ett trappsteg eller liknande. Pressa dig upp så att du har kroppsvikten på tårna. Lyft ena foten från underlaget och sjunk långsamt ned med den andra foten, så djupt att hälen hamnar nedanför trappsteget. 

Sätt tillbaka den fria foten på trappsteget och pressa dig återigen upp på tårna med hjälp av bägge benen. Upprepa nedsänkningen 10 gånger på ena benet. Skifta sedan ben och repetera. Börja med rakt knä och kör sedan samma övning med något böjt knä. Efterhand kan du utöka till 3 set med 10 upprepningar med vardera rakt och böjt knä. Ta 1 minut vila mellan seten. 

Övningar på en balansplatta med ett ben i taget, eller gång där du växlar mellan att gå högt på tårna och att gå enbart på hälarna ger också effektiv träning av underbensmuskulaturen.

Frekvens: Ofta ger denna typ av specialträning bra effekt med så pass måttlig insats som 10–15 minuter efter löpträningen 2–3 gånger/vecka. Är besvären riktigt ihållande kan det vara nödvändigt att köra specialstyrka som egna fristående träningspass.  

Löpteknikanpassning: Det är särskilt viktigt att inte löpa med för långa steg och sätta i hälen markant framför kroppens tyngdpunkt, om man har återkommande problem med gubbvad. Lägg därför in koordinationslopp på 100 – 150 meter i din uppvärmning, där du fokuserar på att hålla en relativt hög stegfrekvens med aktiv fotisättning rätt under kroppen.  

Skoval: Välj skor med en fast mellansula, så att inte hälen sjunker ned djupt vid markkontakten – det belastar nämligen vadmuskulaturen extra hårt. En väl omslutande, stadig hälkappa som ger stabilisering av underbenet är också viktig.

Så påverkas din prestation av sommarvärmen

Så påverkas din prestation av sommarvärmen


Ju varmare det är, desto svårare är det att prestera inom löpning. Så här påverkar olika temperaturer din prestationsförmåga.

+ 10–15° C
Elitlöpare som gör 2.10 på maran presterar 1–2 minuter sämre tider. Elitmotionärer som springer under 3 timmar på maran springer 4–8 minuter långsammare.

+ 16–20° C
Löpare som springer 10 kilometer på 45 minuter presterar cirka 40 sekunder sämre tider. Elitlöpare gör 1–4 minuter sämre tider på maraton.

+ 21–26° C
Elitlöpare som gör 2.10 på maraton springer cirka 3 minuter långsammare. Elitmotionärer som gör under 3 timmar på maran kan tappa så mycket som 20 minuter på grund av värmen.

+ 27–32° C
Om temperaturen är över +27° C och luftfuktigheten överstiger 70 procent ser man en tydlig nedgång i prestationsförmåga. Om man vill minska den effekten kräver det att man acklimatiserar sig i god tid före sitt lopp.

+ 32° C eller mer
Så höga temperaturer är en ovanlighet i Sverige, men kan förstås vara en realitet på semestern eller under tävlingar i sydligare länder. Måste du ändå springa i hettan så se till att ha koll på vätskebalansen – och var uppmärksam på tecken på överhettning.