Almgren dagen efter segern: ”Det känns som att man lever i en dröm”
Ena dagen skriver han svensk idrottshistoria. Nästa dag försöker Andreas Almgren förstå vad som egentligen har hänt. Segern i New York City Marathon blev en maratondebut utöver det vanliga. Men sömnen efter triumfen? Den var betydligt svårare att få grepp om än konkurrenterna i Central Park.
– Det känns bra. Det känns som att man lever i en dröm, säger Andreas Almgren när vi träffar honom dagen efter loppet.
Efter 42 195 meter genom New Yorks fem stadsdelar korsade den 31-årige svensken mållinjen i Central Park på 2.06.01, endast fyra sekunder från det svenska rekordet. För första gången hade en svensk därmed vunnit New York City Marathon.
Dessutom blev Almgren den förste mannen sedan 2010 att vinna loppet i sin maratondebut. Allt detta under 50-årsfirandet av den klassiska banan.
En sak har Andreas åtminstone hunnit märka sedan målgången: hemma i Sverige har det knappast varit tyst.
– Jag tror att det är svårt att ta del av allt, för det skrivs så satans mycket! Men jag har sett mycket av det som skrivits. Jag har fått otroligt många meddelanden, så det går inte att svara på allting.
Alla intryck har också satt sina spår när det blivit dags att sova.
– Det blev väl några timmar sömn tror jag. Men det är svårt att sova med allt som går runt i hjärnan.
Men hur mycket hinner man egentligen uppfatta av världsstaden när man springer i täten?
– Jag märker ju publiken och stämningen. Jag tänker inte på byggnader och omgivningen på det sättet. Men en av anledningarna till att jag ville springa New York var just stämningen runt banan. Och den fick man verkligen uppleva.
”En hel stad som lever för maraton”
En som gärna skriver under på det är den karismatiske tävlingsledaren Ted Metellus.
– Jag tycker att det är fantastiskt! Det visar mångfalden i New York och hur människor från olika kulturer och delar av världen kan komma hit och uträtta fantastiska saker!
Han följde målgången och imponerades av debutanten.
– Det var helt otroligt att se! Vilken överraskning, särskilt när han gör sitt allra första maratonlopp. Att komma till New York, debutera här och vinna på en av världens största scener. Det är ännu ett kapitel i loppets stolta tradition.
För Andreas handlade valet av debutlopp inte enbart om tider eller placeringar. Han ville uppleva just den speciella blandningen av utmaning och folkfest. Och när vi undrar varför andra svenskar borde välja New York för sin första mara kommer svaret utan tvekan.
– Jag kan inte prata för de andra, men för min del är det en av världens mäktigaste maror. Ett lopp som passar mig perfekt. Om man bara vill springa, ta sig igenom en mara och få en mäktig upplevelse så är det en otrolig bana. Man har ju vyerna här också.
Ted Metellus har sin egen beskrivning av samma sak.
– Hela staden vaknar till liv på maratondagen. Du kanske kommer hit och tror att du är ensam, att ingen kommer att heja på dig. Men sedan står miljontals människor längs gatorna och hejar på just dig!
Att New York gillar att fira har tävlingsledaren själv visat, inte minst under öppningsceremonin där världens nationer intar scenen med flaggor, sång och dans.
– Vi firar alla nationer, deras kulturer och gemenskap. Alla sjunger, dansar och viftar med sina flaggor. Vi har verkligen en enda stor fest här i New York.
För Andreas Almgren är festen av ett annat slag. Han kom hit för att springa sitt första maraton. Nu är han historisk segrare – med en inkorg som svämmar över…
