MEST LÄSTA
    Svenska topptider på halvmaran

    Svenska topptider på halvmaran


    Löparsäsongen 2019 har startat i rekordfart för svenska elitlöparna på halvmaratonsträckan. I februari satte Napoleon Solomon svenskt rekord i Barcelona hårt pressad av Robel Fsiha. Robel har nu gjort ännu en stortid och på damsidan debuterade Meraf Batha på sträckan med snabba 1.12. I söndags sprang RW´s krönikör och tidigare svenska rekordhållare David Nilsson snabbt i NYC Half, och RW fick en pratstund med Högbylöparen.

    David Nilsson, som regelbundet skriver krönikor i Runner´s World, satte svenskt rekord på halvmaran med 1.02.09 i november förra året. Ett rekord han förlorade till Turebergs Napoleon Solomon som gjorde 1.01.19 i Barcelona i februari i år. Nu har David åter sprungit halvmaratonsträckan på tävling och även om ambitionen och förutsättningarna inte riktigt medgav lika snabbt lopp som det han gjorde i rekordloppet i Japan sprang David riktigt bra i storloppet United Airlines NYC Half i New York.

    Loppet, som hade 24.659 fullföljande löpare, avgjordes under ganska kalla och blåsiga förhållanden och banans kupering gör att de allra snabbaste tiderna uteblir trots högklassiga startfält. David kom på 14:e plats mindre än 1,5 minuter efter etiopiske segraren Belay Tilahun (1:02:10).
    Davids 5 km delar i loppet gick inledningsvis jämt på runt 14.50, men kuperingen mellan 15-20 innebar ett tapp på ca 1 minut på den 5 km sträckan innan en bra spurt tog David till målet i Central Park.

    Runner´s World fick en pratstund med David efter loppet:

    Grattis till ett starkt lopp i New York. Hur värderar du din insats?
    – Tack. Jag fick inte riktigt ut lika mycket som i Japan, men jag är i lika bra form. Skillnaden är att jag inte toppat upp lika mycket som då, utan loppet kom i min maratonförberedande träning. Jag hade även lite muskulära problem både innan och efter loppet. Det var baksidan på låret som störde lite, men det berodde förmodligen på att loppet kom för nära tuff träning.
    Framförallt kände jag av det i en uppförsbacke efter 15 km där det kom ett markant ryck i min klunga med bland annat OS 6:an Jared Ward (4:a i loppet på 1:02:33). – Där drog jag på mig lite ”syra” uppför samtidigt som tröttheten gjorde att det drog ihop sig lite. Då kändes det som jag nästintill stod ”tvärstilla”. Men jag kom vidare och kunde fullfölja bra med en snabb sista kilometer, när jag kände att jag hade vittring på att göra min näst snabbaste tid på sträckan någonsin.

    Du toppade alltså inte upp inför loppet?
    – Nej, givetvis ville jag göra ett bra resultat, speciellt som jag var inbjuden till loppet. Så givetvis gjorde jag allt jag kunde precis på slutet för att lätta upp, samtidigt ville jag inte släppa maratonträningen under någon längre tid, utan körde bland annat mitt längsta tröskelpass hittills veckan innan med ett pass på 90 minuter.

    Planen är alltså maraton framöver?
    – Ja det hoppas jag, samtidigt vet man aldrig med förkylningar och skador. Men jag hoppas det blir en mara under våren, men har inte 100 % bestämt vilken det blir. Men just nu känns det som jag både har en bra grund och bra form utifrån vart vi är på året.

    Hur var loppet annars att springa?
    – New York är alltid inspirerande och det var grymt kul att möta amerikanska löparna som jag följt under många år nu, och som jag ser upp till. Vi låg ju länge samlade i en stor klunga och det är självklart positivt för självförtroende att man kan vara med bland så bra löpare.
    Sen är det kul att känna stämningen runt loppet både innan och nu efteråt. Jag har precis inlett ett samarbete med Reebok där jag verkligen hitta rätt med deras skor, och det har också gett lite uppmärksamhet här. Även om alla vet vad Reebok är som varumärke har många varit intresserade av de skor jag sprang med. Det känns bra att vara med där nu och lyfta ett så anrikt märke inom Running. Det är spännande att man åter på allvar är med och erbjuder löparna, allt från motionär till elit, riktigt bra alternativ.

    Vad händer härnäst i David Nilssons löparliv?
    – Jag stannar i USA och passar på att lägga in ett läger på hög höjd i Flagstaff. Men i början av april åker jag tillbaks till Sverige för både lopp och träning.


    Starka halvmara insatser av Robel och Meraf

    Det var inte bara David som sprang bra ur svensk elitsynvinkel på halvmaratonsträckan denna weekend, utan redan på fredagen gjorde Spårvägens Robel Fsiha ett superlopp i första upplagan av ”Bahrain Night Half Marathon” där han på sin 10:e plats endast var sekunder från att slå det svenska rekordet med sina 1.01.18.
    Mer om Robels insats kan du läsa här på friidrott.se.

    I Lissabon debuterade Hälles Meraf Batha på halvmaraton och kom i mål på fina 1.12.08, vilket är en av de bästa svenska kvinnliga tiderna på distansen. Mer om Meraf´s lopp kan du läsa här på friidrott.se.

    BILD David Nilsson: New York Road Runners (NYRR)


    Sponsrat inlägg
    Tävla och vinn!   Under Armour Hovr Infinite  – en uppkopplad sko för långpassen

    Tävla och vinn! Under Armour Hovr Infinite – en uppkopplad sko för långpassen


    Under Armours nya modell är framtagen för att ge maximal stötdämpning och komfort – perfekt för långa löppass på hårda underlag. Infinite är dessutom en smart, uppkopplad sko som registrerar alla dina löpta kilometrar. Det bästa av allt? Du kan vinna ett par i vår tävling!

    Det är i samarbete med kemiföretaget Dow Chemical som Under Armour har utvecklat sitt nya stötdämpningskoncept UA Hovr. Efter att ha byggt upp en ny forsknings- och utvecklingsavdelning i Portland, Oregon, lanserade man i år tre nyutvecklade modeller inom Hovr-konceptet. Där är Infinite en av toppmodellerna – en neutral löparsko framtagen främst för långa distanspass på hårda underlag. Fokus i utvecklingsarbetet av Infinite låg därför på att ta fram en sko som levererar maximal komfort och stötdämpning.

    Liksom övriga modeller inom Under Armours Hovr-koncept har Infinite en inkapslad sensor i högerskons mellansula. Sensorn, som kallas Let’s Connect, ansluts till träningsappen MapMyRun och kan sedan överföra en hel rad olika data efter passet. Utöver löpt sträcka, hastighet, kilometertider, stegfrekvens, steglängd och en funktion för steganalys får du också totalt avverkad träningsdistans.

    Sensorn aktiveras automatiskt så fort man börjar löpa, och lagrar all träningsdata under passet. Du behöver därför inte släpa med dig din mobil, utan kan ladda upp ditt pass i efterhand via Bluetooth.

    I samarbete med Under Armour lottar vi nu ut Infinite-skor till 6 lyckliga vinnare. Allt du behöver göra är att svara på vad Under Armours träningsapp heter dit Infinite kan anslutas, och motivera varför just du behöver ett par Infinite att springa in våren i.

    Tävlar här senast senast 2 april!! Vinnarna meddelas personligen och kommer också att publiceras på här på Runnersworld.se och på Runners World´s instagram i april.

    Lycka till!


    Sponsrat inlägg
    Känslan av att vara tillbaka

    Känslan av att vara tillbaka


    2018 var inte riktigt Ida Aspviks år. Den ena saken efter den andra ledde till att löpningen blev till ett berg att bestiga. Här delar Ida med sig om vad som hände och om känslan av att vara tillbaka!

    Jag är nyss hemkommen från mitt längsta (12 km) löppass på nästan ett år. Det var skönt, gick ganska lätt och betydligt snabbare än förväntat. Jag är på väg tillbaka! 2018 var inte mitt år….

    Läs vidare här på Ida´s blogg hos ASICS FrontRunner


    10-0 till hög höjd mot Mikaela

    10-0 till hög höjd mot Mikaela


    Mikaela Larsson, vinnare av Stockholm Marathon ifjol är precis hemkommen från ett höghöjdsläger i Kenya. Som inspiratör i Runner´s Worlds facebook grupp ”jagspringerför” riktad mot Tjejmilen21k berättar hon om träningslägret och om sitt bästa pass någonsin på hemmaplan.

    Nyss hemkommen från Kenya och hög höjd känns det fantastiskt att återigen få andas syrerik luft. Träningen i den lilla byn Iten var brutal med sina 2 400 möh. Om du aldrig har upplevt att träna på hög höjd är det definitivt något som jag kan rekommendera.

    Sen jag kom hem har jag fått frågan – ”Hur var Kenya?” och ”Var det inte varmt att träna där?” Reflexmässigt efter att precis ha kommit hem från resan och flytt ishalkan i Sverige under ett par veckor säger jag ”Det var fantastiskt, en superhärlig upplevelse” men när jag funderar ett varv till känner jag mig ambivalent till mitt svar.

    Slutresultatet i matchen ”Kenya vs min kropp” löd utan tvivel 10-0, en total utklassning. Några dagar in i lägret blev jag sjuk och blev sängliggande i feber, halsont och snuva. Febern och halsontet försvann efter 12h i horisontellt läge men min rinniga näsa fick jag dras med desto längre. I synnerhet eftersom de lokala apoteken vägrade sälja nässpray eftersom detta var receptbelagt i landet, suck! Jag hade med mig gott om papper på alla pass och när det tog slut fick jag lära mig en teknik jag aldrig testat tidigare – att hålla för en näsborre och snyta allt vad jag kunde. Inte så glamoröst men vad gör man.

    Jag höll mig till den på förhand utsatta träningsplanen med undantag för sjukdomsdagen. Efter en dryg vecka på hög höjd var det dags att testa 8x1000m. Vi var ett gäng som åkte ner ett par hundra höjdmeter för att köra ett pass på en grusbana. De flesta lokala löpargrupperna var redan klara med sina pass när vi anlände och började värma upp. Jag krigade mig igenom passet med en mindre modifikation i den gassande solen. I och med att vi åkt nedåt var temperaturen betydligt högre än där vi normalt tränade. Solen stekte på och det fanns ingen skugga i sikte. Jag hade tagit med mig en vattenflaska som jag druckit upp under passet. Kenyanerna fyllde på sina vattenflaskor i en kran men jag visste att det skulle vara en väldigt dålig idé för mig att göra samma sak. När vi kom hem till vårt träningscenter var jag helt slut och fick tillbringa nästan hela det kommande dygnet i sängen för att återhämta mig från vätskebristen, solstinget, febern mm. Efter 48h började jag äntligen känna mig lite bättre och kunde börja äta lite mer mat.

    Ett par dagar senare vi var ett gäng som stack iväg på ett längre distanspass i skogen och efter det kände jag att det var dags att se något annat än träningscentret och grusvägar. Jag, mina två finländska vänner och min kenyanska farthållare Haron Bor åkte till Eldoret där vi köpte nötter, kaffe och diverse souvenirer. Vi avslutade eftermiddagen med en måltid på en lokal restaurang med en god kycklingrätt. Ett par timmar senare var det dags för mig kropp att göra uppror igen. Denna gång ett tvåfrontskrig utan dess like. Det planerade långpasset morgonen efter fick ställas in efter en brutal natt med feber, illamående mm. Lyckligtvis håller en matförgiftning inte i sig så länge så jag kunde skjuta på långpasset till kommande dag och hålla mig frisk till hemresan.

    Väl hemma har träningen flutit på fantastiskt bra. Jag har känt mig superstark och genomfört ett av de bästa intervallpassen i mitt liv (mer om det passet nedan). Jag tror att allt krigande, samt den väldigt kuperade terrängen (minst en skidbackes höjdmeter i vartenda pass oavsett längd) har gjort mig starkare.

    Så, hur summerar jag resan? Var den fantastisk? Mitt svar: Ja, what doesn’t kill you makes you stronger.

    /hälsning Mikaela Larsson

     

    15 är det nya 10

    Hemkommen från Kenya genomförde alltså Mikaela ett av sina hittills bästa intervallpass.
    Passet genomfördes på grusunderlag vid Djurgårdskanalen i Stockholm och bestod av 15 x 1 km med 1 minuts stående vila mellan varje intervall. Snittfarten blev snabba 3.24 minuter per kilometer, och upplägget var snabbare intervaller efterhand där sista intervallen sprangs på 3.16.

    Tidigare har Mikaela oftast kör 8 ”tusingar” men sen har det ökat upp till 10 stycken totalt. – Men nu verkar 15 stycken blivit nya 10 gällande 1 km intervaller säger Mikaela. Inspirerad av andra maratonlöpare har ribban för volymen på passen helt klart höjts, vilket avspeglar sig på svensk kvinnlig maratonlöpning där  toppbredden aldrig varit så bra som nu.

    ____________________________________

    I Runner´s Worlds Facebook grupp #JAGSPRINGERFÖR mot Tjejmilen 21k får du inspiration och motivation från de andra deltagarna och gruppens inspiratörer Lisa Beskow, Sanna Hed, Cecilia Bildt Sandgren och Mikaela Larsson.

    Så häng med i #jagspringerför! Vi håller peppen hög hela vintern fram till Tjejmilen 21K den 27 april. Givetvis hoppas vi även att du vill vara en del av loppet Tjejmilen 21K – men det är inget krav för att hänga med och få inspiration i #jagspringerför-gruppen.


    Hur springer man i backar på bästa sätt?

    Hur springer man i backar på bästa sätt?


    Vi fortsätter vår träningsinspiration i gruppen ”jagspringerför” mot Tjejmilen 21K, och denna gång tipsar Lisa Beskow om hur du kan bli en mästare i backlöpning och vad träning i en backe kan ge dig som löpare.

    Tjejmilen 21k är inte ett särskilt kuperat lopp, men att lägga in backlöpning i sin träningsrutin är ändå viktigt av flera anledningar:

    • Det är fantastisk styrketräning för löpare.
    • Det förbättrar löptekniken då man tvingas lyfta på knäna lite extra och aktivera höfterna.
    • Det är bra för flåset då hjärta och lungor får arbeta hårt i uppförsbackarna.

    Hur springer man uppför en backe på bästa sätt? Och hur springer man nedför en backe utan att få ont i benhinnor och knän?

    Här kommer tipsen som gör dig till en mästare på backlöpning:

    Uppför:

    1) Lyft blicken och sträck på dig. En dålig hållning försämrar syretillförseln och för att slippa mjölksyra när du når backkrönet så vill du använda allt syre du kan få. Sträck på dig, lyft blicken och slappna av i armar och axlar för att optimera andningen.

    2) Lyft på knäna och ha hög stegfrekvens. Att ta långa steg med lågt knälyft i en uppförsbacke är som att cykla uppför en backe med tyngsta växeln i. Lyft i stället lite extra på knäna för att kompensera för backens lutning och ta många steg.

    3) Lyft höften och låt rumpan jobba. Vi löpcoacher pratar ofta om en ”hög höft”. Enklaste sättet att förklara vad vi menar med en hög höft är att föreställa sig att du har ett kreditkort mellan skinkorna som ska sitta kvar under löprundan. I backar är det extremt viktigt att lyfta höften, då sätter du rumpan och baksidorna i arbete och lämnar inte över hela ansvaret till framsidorna av låren. Har du låg tyngdpunkt uppför med en sittande stil så får framsidorna slita sig blodiga och mjölksyran kommer som ett brev på posten

    Nedför:

    1) Mjuka knän. Det viktigaste är att ha mjuka knän så att du inte landar med ett helt sträckt ben där både knä- och fotled är låsta. Tanken är att fot- och knäleden ska agera stötdämpare och låser du dem får muskler , senor och ben ta emot stötarna istället. Med sträckt ben kommer du bli riktigt trött i framsidan av låren och riskerar att även få ont i benhinnor och knän.

    2) Låt överkroppen reglera farten. Är det brant? Sträck på dig och ta korta steg med mjuka knän. Lutar det lite lätt utför? Våga luta in höften och överkroppen i steget och låt benen rulla på som ett hjul. Då kommer du får hjälp av lutningen och kan springa snabbare, men med mindre ansträngning.

    Slappna av. Försök att slappna av nedför. Släpp ner armarna och skaka loss dem, slappna av i kinderna och axlarna.

    Kuperat lopp:

    1) Ta det lugnt uppför och släpp på nedför. Ska du springa ett kuperat lopp? Ta det lugnt uppför och släpp på utför. En jämn pulskurva är mycket skönare för kroppen än en pulskurva som sticker i höjden i varje backe och sjunker djupt i varje nedförsbacke. Reglera pulskurvan så mycket som det går genom att ta det lugnt uppför och sedan öka farten på sköna utförslöpningar.

    Backintervaller:

    Variera mellan korta sprintbackar och långa uthållighetsbackar. Att springa sprintbacke är ett fantastiskt sätt att bygga snabbhet och explosiv styrka. Att springa långa sega backar är ett bra sätt att skaffa sig starka och uthålliga muskler. Det bästa är att variera träningen och köra korta backar ibland och långa backar ibland. Då bygger du en stark och allsidig löparkropp.

    Lycka till med backträningen önskar Lisa!

    I Runner´s Worlds Facebook grupp #JAGSPRINGERFÖR mot Tjejmilen 21k får du inspiration och motivation från de andra deltagarna och gruppens inspiratörer Lisa Beskow, Sanna Hed, Cecilia Bildt Sandgren och Mikaela Larsson. Förutom tips och inspiration kan du också vinna fina prylar. Om du dessutom vill berätta för oss varför just du springer har du chansen att få berätta din historia i Runner’s World.

    Så gå med i dag, häng på utmaningarna och dela med dig av din träning och dina mål under gruppens slogan #jagspringerför! Vi håller peppen hög hela vintern fram till Tjejmilen 21K den 27 april. Givetvis hoppas vi även att du vill vara en del av loppet Tjejmilen 21K – men det är inget krav för att hänga med och få inspiration i #jagspringerför-gruppen.