De 2100
kilometrarna mellan Smygehamn och Treriksröset sker på mindre. För att hinna
fram innan de 100 timmarna passerat finns ingen tid för längre pauser. Mat och
dryck intas i farten. Även tandborstningen kommer ske i farten. I följet bakom finns en bemannad husbil samt ett
kamerateam. I husbilen sköts allt praktiskt som till exempel matlagning,
reparationer och all uppdatering via hemsida, Twitter och Facebook. Det enda
Andreas ska göra är att cykla.
Något officiellt rekord finns
ej på denna sträcka. Men det sägs att de snabbaste cyklisterna tagit sig igenom
de 210 milen strax under 6-7 dygn. 100 timmar blir 4 dygn och 4 timmar. Lyckas Andreas med sitt mål gör han en rekordtid. Hur lång tid tror du att det tar? Var med och tävla här.
Följ
gärna med Andreas på hans rekordförsök. Plan för när han beräknas passera
följande platser:
16 juni: Höör mellan kl 8.15-9.00 Hässleholm mellan kl 9.00-10.00 Alvesta mellan 12.30-14.30 Jönköping/Huskvarna 16.30-20.00 Motala 20.00-24.00
17 juni: Grängesberg 05.00-10.00 Leksand 08.00-14.00 Mora 09.00-16.00
Klicka på kartan för att komma till en online-karta.
För att veta exakt var han befinnser sig bör man följa Andreas på Facebook eller Twitter. Läs mer om Sverigeloppet.
Nytt nummer ute i butik nu!
Ur innehållet:
Årets stora skotest
Öka farten! Så toppar du formen
Hel och Stark! Den snabba vägen tillbaka från skadan
Så äter du dig i maraform
Tröskeltrenden: Spring långt och snabbt utan att gå sönder
6 vårfina löpprylar
Comebacken! Anna Silvnader är starkare än någonsin
I betalt samarbete med adidas: Att vara snabb är inte bara en fråga om tider och farter. Det är också något högst personligt. Att bli sitt snabbaste jag handlar lika mycket om att uppfylla sina mål. Att hela tiden utvecklas. Att känna sig snabbare i dag än i går. Så här görKristofer Låås, maratonlöpare och vegan för att bli sitt snabbaste jag.
Hej Kristofer Låås! Hur gör du för att bli ”snabbare än …”? – Hela grejen med löpning för min del är att utforska hur bra jag kan bli. Samtidigt vill jag både göra det med ett miljötänk och göra något bra för djuren. Jag vill visa att man kan springa fort, till och med snabbare som vegan än som köttätare. Jag vill visa både för mig själv och andra att det även på elitnivå går att välja miljöfrämjande alternativ inom kosten.
Vad har du för målsättningar? – Jag är ju inte snabbast i Sverige, ganska långt från det. Men jag är ändå på en hög nationell nivå och siktar uppåt. Närmast är målet att gå under 2.20 på maratonsträckan.
Hur kan vegansk kost hjälpa dig att bli snabbare? – Fördelarna med mitt beslut att bli snabbare än någonsin med vegansk kost är att den mat jag äter hjälper mig att hålla mig frisk. Att hålla sig frisk är en viktig faktor för att ha kontinuitet i träningen.
Vad innebär det rent konkret? – Min kost innehåller väldigt mycket grönsaker, vilket gör det hälsosamt. Det svåra är kanske ingången till att bli vegan, om man bryter av från en helt annan typ av kost. Det gäller förstås att ändå få i sig alla delar man behöver via kosten.
Är det svårt att variera kosten som vegan? – När man väl är inne i det finns det oerhört stora möjligheter att variera kosten även när man håller den vegansk. Samtidigt som kosten är bra för mig är den bra för djuren och miljön, vilket är en viktig del i mitt beslut att äta veganskt.
Kan löpningen bli mer miljövänlig? – Ja, det tror jag. Ett bra exempel är adidas Parley-serie där stora delar av produktionen görs med material som återvunnits ur plastavfall från haven.
Hur hjälper adidas dig att bli ditt snabbaste jag? – Samarbetet med adidas känns jättebra. Jag har gillat adidas som varumärke redan från unga år. SL 20 som är vårens stora nyhet från adidas tycker jag är en riktigt bra och lätt träningssko till ett suveränt pris. I SL 20 tror jag många kan hitta in till löpning med mycket löpkänsla samtidigt som skon ger det stöd man behöver. För mig funkar den riktigt bra, jag gillar verkligen att ha en så lätt sko som min mängdträningssko.
adidas SL 20 vill hjälpa oss att hitta vårt snabbaste jag! Som en viktig del i vårens stora adidaskampanj ”Faster than …” presenterade adidas i slutet av februari lättviktsmodellen SL 20. Namnet associerar till en av skohistoriens verkliga ikoner – den klassiskt blå-vita SL 72, som debuterade i samband med München-OS 1972. Målsättningen med SL 20 var att skapa en modell med en kvick löpkänsla som passar för en stor grupp av löpare.
Målsättningen med SL 20 var att skapa en modell med en kvick löpkänsla som passar för en stor grupp av löpare.
Ovandelen i mesh ventilerar och stödjer foten. Stötdämpningen i det nya materialet Lightstrike i mellansulan är lätt nog för explosiv fart och responsivt nog för total komfort. Yttersulan från däcktillverkaren Continental ger ett pålitligt grepp. Och med 3-stripes inspirerade av japansk kalligrafi ser de lite extra snabba ut.
adidas SL 20 – Snabbare än …
Nya adidas SL20 väger 230 gram i herrstorlek US 9, har ett dropp på 10 millimeter och kostar 1 199 kronor. HÄR HITTAR DU adidas SL 20
Just nu! Halva priset på prenumeration, endast 49,50 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.
Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 10 gånger för bara 495 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och i din läsplatta. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!
Erbjudandet gäller endast nytäckning av prenumeration och boende i Sverige.
När de amerikanska uttagningstävlingarna inför maratonloppet på OS i Japan avgjordes var det med ”kolfiberdopade” löparskor som främsta vapen.
Det är resultatet på de amerikanska uttagningstävlingarna till OS som avgör vilka löpare som får åka till Japan i sommar. De tre bästa männen och tre bästa kvinnorna direktkvalificeras för maratonloppet, som ska avgöras i Sapporo i juli. Galen Rupp, Jacob Riley och Abdi Abdirahman samt Aliphine Tuliamuk, Molly Seidel och Sally Kipyego heter sextetten som får springa OS-maran i USA:s färger. Alla sprang uttagningsloppet i löparskor med kolfiberplatta.
Herrpallen dominerades totalt av Nike, medan damernas pall hade Hokas nya Rocket X högst upp, följd av Sauconys Endorphin Pro och Nike Vaporfly Next% på tredje plats. Och det var inte bara pallen som dominerades av Nike Next%-skor. Hela 45 procent av de 565 löpare som gick i mål på de amerikanska OS-uttagningarna sprang i Nike Next% eller 4%-skor, och 26 procent sprang i nya Nike Alphafly (en bidragande orsak till det kan förstås vara att Nike delade ut Alphafly-skor till samtliga deltagare i OS-kvalet innan loppet…). Av topp tio i herrloppet bar sju löpare Nike Vaporfly Next% och två löpare Alphafly Next%.
Liksom i Sverige och övriga världen springer även amerikanska löpare som är sponsrade av andra skoföretag numera ändå i Nikes löparskor – eftersom skorna har en bevisad effekt på prestationsförmågan. En del gör det med sin sponsors goda minne. Andra försöker att göra det bästa av situationen genom att kamouflera skorna med svart färg. Det är inte det lättaste förstås, eftersom både Vaporfly och Alphafly har en väldigt distinkt form.
Ett par svartmålade Vaporfly Next%
I herrloppet målade tre av de elva snabbaste över sina Nikeskor med svart färg. Bland damerna var det bara tre löpare totalt som gav sig på samma taktik. En herrlöpare, Kyle Masterson, tog däremot uppgiften på lite större allvar. I stället för att måla ovandelen med färg flyttade han helt sonika över en ovandel från en av sin sponsor Diadoras modeller och limmade fast den på en Nike Vaporfly Next%-mellansula. Kyle slipade till och med ner den karaktäristiska fenan bakom häldelen för att dölja vad han egentligen hade på fötterna. (Han kanske lurade sin sponsor, men oss lurar man inte så lätt.)
Kyle Masterson i sina egenkomponerade Diadora skor…..
Bakom den Nike-dominerade täten noterade vi en handfull olika modeller i fältet, de flesta med någon form av kolfibersula i mellansulan. Däremot såg vi förvånansvärt få Saucony Kinvara och Adidas Adios och Boston. De sistnämnda dominerade ju i täten på alla högprofilerade maratonlopp för bara några år sedan – det vill säga innan Nike Vaporfly lanserades på riktigt 2017 (den förekom som prototyp på de amerikanska OS-uttagningarna redan 2016).
Tre år är inte någon evighet, och nu verkar den övriga skoindustrin ha hunnit ikapp Nike och börjar lansera sina kolfiberdopade modeller. Frågan är om någon av dem kan ta upp kampen med Nike? Vi såg några av utmanarna på de amerikanska uttagningstävlingarna i varje fall. Brooks Hyperion Elite bars av några löpare, och vi såg även Hyperion Elite 2 (som inte är släppt än) på bland annat Des Linden (som blev fyra).
Hyperion Elite i version 2 på Des Linden
Hyperion Elite var den tredje vanligast förekommande modellen i loppet efter Nike Vaporfly Next% och Alphafly Next% – tätt följd av Nike Vaporfly 4%. Efter den kvartetten var Hoka Rocket X, New Balance FuelCell RC Elite och Saucony Endorphin Pro de tre modeller som förekom flest gånger. Det är kolfibermodeller som ännu inte har lanserats, men som väntar runt hörnet. Samma gäller nya Asics Meta Racer, som bars av några få löpare. Däremot lyckades vi inte se några löpare i Adidas nya tävlingssko vars tjocka mellansula påminner starkt om … just det, Nike Alphafly.
Runner’s Worlds medarbetare Mustafa ”Musse” Mohamed gjorde idag sitt livs maratonlopp när han sprang i mål på 2:10:03 i Sevilla Marathon. Det var inte bara personbästa med över två minuter utan Musse underskred dessutom David Nilssons relativt nysatta svenska rekord med 6 sekunder.
Hällelöparen som fyller 41 år den 1 mars, verkar inte alls bry sig om ålder utan förbättrade sitt sju år gamla personliga rekord med drygt två minuter och sprang dessutom under SOK:s nomineringskrav till OS i Tokyo med 56 sekunder.
2005 gjorde Mustafa Musse Mohammed sin maratondebut just i Sevilla Marathon. Då avgjordes loppet i kraftigt regn, kyliga temperaturer och mycket blåst. Då kom ”Musse” in på 2:32, men idag fick han grym revansch på samma lopp och trots att han numera är ”veteran” fick Musse äntligen ut lite av den kapacitet många trott han haft just på maratonsträckan.
Inför Sevilla Marathon har Musse legat på läger i Etiopien och tränat riktigt bra. Inledningsvis var han dock förkyld några dagar, något han berättar om i Runner´s Worlds andra nummer 2020. Där beskriver Musse hur han hanterar förkylningar och hur man startar upp träningen igen optimalt. Något Musse onekligen gjorde bra, för resultatet är nästintill ofattbart bra om man väger in Musses långa karriär och att han passerat 40 år.
Här berättar Musse själv om sitt rekordlopp
Efter rekordloppet framhöll Musse att dom tuffa långpassen på hög höjd i Etiopien gett resultat. Även om han själv efter loppet uppgav att han hade en lite svacka efter 17-18 km var känslan under loppet grymt bra. Trots 3.05 minuter per kilometer i fart, kändes det lättare än på de 30-35 km långpass han genomfört i runt 3.25 minuter per kilometer på den höga höjden i Etiopien.
Loppet avgjordes under bra förhållande med runt 13 grader, men löparna hade bitivs lite vind att jobba mot. Musse kom 21:a i loppet och bakom honom förbättrade Huddinges Ebba Tulu Chala sitt personliga rekord med drygt två minuter till 2:11:18 och Strömstads Mikael Ekvall sitt med en halvminut 2:11:37. Inledningsvis var det dock en annan svensk som låg främst i herrloppet genom Eskilstunas Adhanom Abraha som gick med täten och passerade halvmaran på 1:02:34. Den öppningen var dock för tuff och efter 35 verkade det som Abraha tvingades bryta.
Musse sprang loppet med så kallad negativ split, dvs att andra halvan gick snabbare. 10 km passerades på 30:50 och halvvägs hade Musse 1:05:25 och då låg han i samma klunga som Chala och Ekvall. Efter 35 km gled Musse ifrån övriga svenskarna och avslutade riktigt starkt då han visste att han hade en liten chans slå det svenska rekordet.
Men det var inte bara Mohamed, Ekval och Tulu Chala som gjorde superbra lopp, utan även på damsidan fick Sverige en mycket gångbar tid internationellt genom Huddinges Hanna Lindholm som blev 11:a på imponerande 2:28:59. Hanna sänkte sitt personliga rekord med drygt en halv minut och med den tiden förstärkte Hanna sin andraplats på den svenska genom-tiderna-listan.
På damsidan är SOK:s nomineringsgräns 2:28:00 till Tokyo OS, så det återstår att se om tiden räcker till OS för Hanna. Genomförandet av loppet visar dock på otrolig styrka och Hanna plockade placeringar hela vägen, vilket SOK borde ta med i beräkningen.
Hanna Lindholm
Vinnare i Sevilla Marathon blev Josephine Chepkoech på damsidan med 2:24:14 och på herrsidan vann Workneh Tesfa Tiruneh på 2:06:27
Efter EM i terräng i december hyllade vi Robel Fsiha som då tog det första svenska guldet i tävlingens historia på herrsidan. I fredags nåddes vi av, den för löpningen och idrotten, oerhört tråkiga nyheten att Robel testat postivt för doping.
Spårvägenlöparen Robel Fsiha kom till Sverige från Eritrea 2013, och har under åren som gått utvecklats till en världslöpare, framförallt på terränglöpning, med både internationella meriter och flertalet SM guld. 2019 tog Robel ett stort steg i sin utveckling som löpare, något som nu kanske har en förklaring i doping.
Just nu finns ingen riktig fakta att utgå från mer än att Robel lämnade ett postivt dopingprov den 25 november 2019 under ett träningsläger i Etiopien. Denna test togs alltså veckorna innan EM guldet, ett guld Robel med allra största sannolikhet inte kommer få behålla. Totalt uppges Robel ha testats 10 gånger de senaste två åren, utan att någon otillåten substans hittats. Men man kan nu spekulera i om Robels överlägsna seger i EM , där han nästintill ”krossade” flera världslöpare, kom från att han under träning tagit hjälp av otillåtna substanser.
Robel själv, som när han är i Sverige, tränar och bor i Gävle, uppger enligt media att han inte vet hur han fått i sig den otillåtna substansen. Vilken substans det rör sig om har inte blivit offentligt, men ”ryktet” säger att det inte handlar EPO som ökar prestationsförmågan direkt genom att syreupptagningen förbättras på ett otillåtet sätt. Istället ska det handla om någon form av substans som framförallt hjälper till vid återuppbyggnad. Detta är dock inte bekräftat, utan kommer säkert inte offentliggöras förrän tidigast efter att B-provet testats.
Robel har under sin tid i Sverige haft Patrik Melin som tränare hemma i Gävle och han säger följande om dopingsituationen:
– Jag vet att det är många som vill höra vad jag har att säga om Robels positiva dopingtest. Sen jag fick beskedet har jag har varit chockad och mått väldigt dåligt. Jag har pratat med Robel som vill komma hem och ta med de energidrycker och kosttillskott han använder och få dem analyserade. Jag vill också att han kommer hem. Jag vill kunna prata med honom öga mot öga för att få fler svar. Språkbrister gör att det kan vara svårt att veta om han förstår mina frågor över telefon. Det enda jag idag med säkerhet vet är att jag är och har alltid varit helt emot doping och att jag gjort vad jag kunnat för att få Robel att vara försiktig med vad har får i sig.
Robel har haft spanjoren Juan Pineda som manager, men ska enligt uppgift brutit med denna manager i tiden runt EM guldet i terräng. Även här blir det spekulationer, men Pineda har inte det bästa ryktet gällande doping i löparvärlden och under förra veckan nåddes löparvärlden av den tragiska nyheten att en av löparna i Pinedas stall, 22 åriga etiopiern och världslöparen Abadi Hadis gått bort. Dödsorsaken för löparen, som bland annat gjort 26:56 på 10000 meter, har inte framkommit och även här är det bara spekulationer kring om doping skulle kunna vara en orsak.
Under 2020 har man kunnat följa Robels träning på instagram kontot runningwithpower (kontot är borttaget nu) och många initierade löpare har förundrats över hur hårda pass Robel kunnat genomföra under sitt träningsläger i Etiopien. Många har sagt att det nästan är för bra för att vara sant, hur orkar man återhämta sig och sedan leverera lika tuffa pass dagarna efter? Det har handlat om 25-30 km pass där halvmaratonsträckan passerats på 1:02, och detta alltså i träning. Kanske har återhämtningen förbättrats på otillåten väg, men det är alltså inget vi vet eller kan påvisa. Det som är klart i dagsläget är att Robel testat ett postivt dopingprov, vilket är oerhört tråkigt för löpningen och idrotten.
Robel Fsiha gjorde ett otroligt lopp när han vann terräng-EM i Lissabon i söndags. Det har var Robels stora internationella genombrott, men redan i Runner’s Worlds majnummer mötte Herman Degselius Robel och hans tränare Patrik Melin under vinjetten elitprofilen. Vi får historian om hur Robel kom till flyktingförläggningen i Gävle som 17 åring och sedan utvecklats till den världslöpare han är idag.
Topp löpare efter topplöpare släppte och på sista kilometern flöt Robel ifrån sista konkurrenterna vid terräng EM. Spårvägenlöparen vann tillslut med hela 11 sekunder med tiden 29:59 på den ca 10,2 km knixiga och tungsprungna gräsbanan. Guldet var Sveriges första genom tiderna i terräng-EM på herrsidan, och efter loppet blev Robel hissad av sina svenska lagkamrater.
Robel Fsiha, Spårvägen FK, Guld
Totalt sett blev det ett riktigt bra svenskt EM där Hälles Samrawit Mengsteab tog hem bronset i damklassen och det svenska herrlaget kom på 5:e plats. Även i juniorklasserna gjordes flera riktigt bra svenska insatser.
I Runner’s Worlds maj nummer 2019 kunde vi läsa om Robel och här kan du ta del av Herman Degeslius reportage:
Topprestationer av Robel Fsiha
Han har startat säsongen med resultat av högsta klass: två halvmaror på 61 minuter och den bästa placeringen genom tiderna av en manlig svensk löpare på Terräng-VM. Möt Spårvägens Robel Fsiha och hans tränare Patrik Melin.
I mitten av november förra året blev Robel Fsiha svensk medborgare. Bara några veckor senare fick han göra landslagsdebut på Terräng-EM i Nederländerna. Och i mars fick han ta sig an en ännu större uppgift, nämligen 10 kilometersloppet på Terräng-VM i danska Århus.
Robel hade förhoppningar om en topp-20 placering. Det infriade Robel när han sprang in som 17:e man, den bästa placeringen genom tiderna av en manlig svensk löpare. Dessutom var han bäste europé i loppet.
– Jag är väldigt nöjd, det var mitt bästa lopp hittills. Jag hade bara tränat specifikt i terräng i två veckor innan loppet, vilket gjorde det extra roligt. Banan var riktigt tuff, det gick upp- och ner hela tiden, säger Robel som nu ställer in siktet på Friidrotts-VM i Qatar.– Jag vill försöka kvalificera mig för 10 000 meter, säger Robel. (Red anm: Efter att en skada och sjukdom stört Robel under sommaren lyckades han inte kvala in till VM på 10000 m, men visade alltså sen verkligen sin kapacitet med EM guldet)
Det är en snabb utveckling, inte minst med tanke på Robels historia. Han flydde från Eritrea och hamnade till slut på ett flyktingboende för ensamkommande i Gävle, som 17-åring. På boendet fanns en kille som tränade löpning och Robel följde med honom på en träning med Gefle Friidrott. – Jag såg direkt att han hade talang, han sprang ju väldigt, väldigt lätt, säger Robels dåvarande och nuvarande tränare Patrik Melin.
Det var däremot inte löpning som var i fokus under uppväxten i Eritrea för Robel, utan landsvägscykel. Men cykel är en dyr sport och pengarna räckte inte till – därför sadlade Robel om till löpning i 15-årsåldern. Sedan flykten till Sverige har satsningen på löpningen varit upp- och ned. Redan 2014 vann han bland annat Kungsholmen Runts millopp på tiden 29.41 och knep andraplatsen på Premiärmilen. Året därpå tävlade han inte alls.
– Det har varit jobbiga grejer runtomkring Robel som har stört mycket. Till exempel hot från folk som krävt pengar av honom, eftersom de tror att man har mycket pengar när man kommer till Sverige. Sedan satt hans tjej i fängelse i Sudan, men vi lyckades lösa ut henne därifrån och fick henne till Sverige, säger Patrik Melin. Löparsatsningen kom igång igen 2016 men han tävlade sparsamt. Säsongen därefter, 2017, fick han till riktigt bra träning och vann SM på 10 kilometer landsväg samt kammade hem andraplatsen efter Napoleon Solomon på 10 000 meter på bana vid de svenska mästerskapen i Helsingborg.
Förra året inleddes på ett strålande sätt: i maj tog Robel förstaplatsen på Kungsholmen Runts milbana med det nya personliga rekordet 28.43. Men under loppet fick han en bristning i vaden, och när han sprang Göteborgsvarvet två veckor senare blev han tvungen att bryta på grund av vadbesvären. – Sedan gick ju hela säsongen i princip. Han kom tillbaka först till terräng-SM och var då tvåa efter Napoleon på båda sträckorna. Det var en tung säsong förra året. Hoppas det kan bli lite bättre det här året, och det har ju börjat rätt så bra, säger Patrik Melin.
Det är en underdrift. Säsongen har börjat med internationellt gångbara resultat. I februari sprang Robel Barcelona halvmaraton och noterade tiden 1.01.19, som gav en sjätteplats. Placeringen före togs av Napoleon Solomon, två sekunder före Robel. Bägge underskred därmed David Nilssons svenska rekord från året innan på 1.02.29. Vann loppet gjorde kenyanen Eric Kiptanui med tiden 1.01.04, vars PB på halvmaran lyder på 58.42 – sjua genom tiderna i världen (satt i Berlin förra året). En dryg månad senare ställde Robel upp i Bahrain Night halvmaraton och putsade sitt personbästa med en sekund och slutade på en tiondeplats. Tyvärr blev tätklungan, där Robel befann sig, felvisad efter cirka tre kilometer och fick göra en extra sväng som kostade ett antal sekunder – annars hade Robel säkerligen stått som ny svensk rekordhållare på halvmaratondistansen.
Fram till nu har Robel mestadels kört millopp på väg och halvmaraton. En anledning till fokuseringen på halvmaran är för att distansen är lite av Eritreas ”nationalgren”. Den tidigare världsrekordhållaren på halvmaran är eritrean: Zersenay Tadese. – Grejen för Robel har varit att springa fort på halvmaraton. Men vi får kanske tänka om lite och gå in stenhårt för 10 000 meter på bana om han skulle vilja springa ett OS. Vad gäller maraton så måste han springa bra på halvmaraton i några år innan han tar steget upp till maratondistansen. Det tar några år att träna bra inför ett maraton, om man vill springa bra i alla fall, säger Patrik Melin.
Men att springa halvmaran på 61 minuter kräver även det sin träning. Som regel tränar Robel två pass om dagen där morgonpasset är det tuffare av dem, medan eftermiddagspasset oftast är distanslöpning i 30–40 minuter samt allmän styrketräning. Den totala veckomängden varierar beroende på om det är en vecka med mycket distanspass eller en vecka med mer kvalitetsträning. – Om det är en vecka med mycket distans kan han springa uppemot 18 mil. Men veckor med högre kvalitet då blir det ungefär 10–11 mil, så det är ett rätt stort spann, säger Patrik Melin.
Under vinterhalvåret bedriver Robel sin träning till största delen i Addis Abeba i Etiopien. Han tillhör en träningsgrupp med många duktiga löpare. – Han är långtifrån den bästa i gruppen, om man säger så, berättar Patrik Melin.
Robel under sin träning inför EM i Lissabon tillsammans med några av Etiopiens största stjärnor. Kenesisa Bekele som har världsrekorden på både 5000 och 10000 meter och Lelisa Desisa regerande världsmästare på maraton. Bild från Instagram @runningwithpower
FAKTA ROBEL Ålder: Född 1996. Klubb: Spårvägen. Bor: Gävle och Addis Abeba.
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in