Svaret på frågan om vilket land 2XU kommer från är naturligtvis Australien. Vi har nu utsett två personer som visste det till vinnare av följande:
Ett stort grattis till er och ett lika stort tack till alla ni andra som var med och tävlade.
En av nyckelpersonerna bakom World Athletics nya regelverk kring löparskor heter Toni Arndt och är professor på GIH i Stockholm. Här berättar han hur regelverket kom till, hur de nya kolfiberskorna gynnar prestationsförmågan – och varför han själv tycker att de inte borde vara tillåtna.
Den här intervjun publicerades i Runner’s World #7-20, men tyvärr hade en del av texten fallit bort. Därför återpublicerar vi den nu här i sin helhet som en öppen (olåst) artikel.
Skor har alltid varit en del av det forskningsarbete som Toni Arndt, professor inom idrottsvetenskap med inriktning på biomekanik, ägnar sig åt på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Toni har bland annat forskat på fotens kinematik, och till exempel kollat på hur och på vilket sätt ett inlägg kan påverka foten.
På grund av sin kompetens inom området var han tidigare president i Footwear Biomechanics Group, som är en del av den stora internationella organisationen International Society of Biomechanics. I Footwear Biomechanics Group ingår bland annat produktutvecklare från de ledande skoföretagen.
– Arbetet inom gruppen har förstås blivit ännu mer intensivt det senaste året, då frågan kring löparskornas förmåga att hjälpa löpare på elitnivå att göra bättre resultat har aktualiserats, säger Toni Arndt.
Men att han även kom med i den grupp av experter som hjälper det internationella friidrottsförbundet (World Athletics) att utvärdera skorna var egentligen en slump. På en kongress hamnade Toni bredvid en av de personer inom World Athletics som ansvarade för detta uppdrag, och snart var även Toni involverad i arbetet med att stipulera nya regler för hur en löparsko får vara konstruerad för att godkännas för tävlingsbruk.
Det nya regelverket (se ruta nederst) kom till på kort tid menar han.
– Men World Athletics har en långsiktig plan för hur man ska arbeta med skofrågan framöver. I samarbete med KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm jobbar vi nu bland annat på att ta fram ett protokoll med standardiserade tester. Det ska kunna användas för att utvärdera nya modeller, och gör att man kommer att ta ett mycket bredare grepp kring hur och på vilket sätt en sko bidrar till prestationen.
Redan 1999 gjordes en studie i Kanada där man tittade på effekten av en kolfibersula i en spiksko. Där kunde man definitivt se att man sprang snabbare.
Toni Arndt menar att skorna alltid har utvecklats, men att man inte har sett någon prestationshöjande effekt tidigare.
– Trender har kommit och gått, och olika företag har haft olika gimmicks för att marknadsföra och särskilja sig.
Men helt nytt är fenomenet med kolfiberplattor inte.
– Redan 1999 gjordes en studie i Kanada där man tittade på effekten av en kolfibersula i en spiksko. Där kunde man definitivt se att man sprang snabbare. Samtidigt var det väldigt svårt att få upp hastigheten under de första stegen med den lösningen, så det blev aldrig något stort.
I princip dröjde det ända till OS i Rio 2016 innan teknologin som nu revolutionerat marknaden slog igenom.
– Ja, där användes den av några av topplöparna. Det var en konstruktion som kombinerade en styv platta med en mjuk mellansula. Men det var först när studier visade på en fyraprocentig förbättring av löpekonomin med en Nikesko som man på allvar började se att det var något som gav en tydlig förbättring.
Nu hade man en siffra på hur mycket prestationen kunde förbättras, vilket också blev en signal om att man måste se över utvecklingen. Men eftersom många resultat redan hade gjorts i de nya skorna gick det inte att gå tillbaka och förbjuda dem.
– Nej, i stället blev det en snabbt framtagen lösning som framför allt bromsade vidare utveckling. Nu försöker vi testa skor utan människor i dem för att se om de har några prestationshöjande effekter. Lyckas vi med det ska man med ett standardiserat test kunna sätta gränser för olika mekaniska egenskaper. Tanken är att om skon ger värden över dessa gränser så blir skon förbjuden för eliten att tävla i.
Om det lyckas är planen att flera labb världen över ska bli ackrediterade för att utföra dessa kontroller.
– Att utvärdera skornas helhetseffekt på det här sättet vore det bästa, om vi kan få det att fungera. Vi försöker hitta ett system där vi inte tittar på skons morfologi, det vill säga skons uppbyggnad. I stället vill vi hitta ett system som bedömer den totala energiåtergivningen, oavsett skons olika komponenter.
Regelverket gäller däremot endast eliten, vilket innebär att tillverkarna ändå kan fortsätta utveckla skorna för att ge motionslöpare fördelar.
Det kan helt klart bli ett problem när en elitmotionär som kanske gör 2.30 på maraton helt plötsligt springer mycket snabbare på grund av skorna och i princip kan närma sig eliten.
– World Athletics kan ju aldrig bestämma vad en motionär får springa i för skor. Det kan helt klart bli ett problem när en elitmotionär som kanske gör 2.30 på maraton helt plötsligt springer mycket snabbare på grund av skorna och i princip kan närma sig eliten. Vad gör man då? Så det är klart att det kan vara lockande för företagen att fortsätta vidareutveckla skorna, även om de inte blir godkända för att användas av eliten.
Om en motionär har lika stor nytta, eller till och med större nytta, av den nya skoteknologin är däremot inte helt klarlagt.
– Studierna som finns har gjorts på snabbare löpare, så jag vet inte. Men jag tror att teknologin har stor effekt även på löpare som är klart långsammare än eliten, liksom på löparna strax bakom eliten.
Toni menar att det inte bara handlar om skorna – vissa fysiologiska aspekter kan även bidra till förbättringen.
– Styvheten som skons kolfiberplatta ger över tåleden, MTP-leden, gör att hävarmen blir mycket större. Rent biomekaniskt är det en fördel, men bara om man har starka vadmuskler. Så hur väl man kan nyttja den ökade hävarmen begränsas av anatomin.
Däremot verkar det inte ha någon större betydelse hur man landar på foten.
– Tidigare trodde jag att skorna skulle ge större effekt för framfotalöpare, men även de som rullar över från hälen får hjälp av skons egenskaper. Men för att kunna säga någonting säkert om detta behövs studier där man i högre grad tittar på olika löpare.
Inte heller har man kunnat se en ökad skaderisk.
– Det är också en fråga som inte är besvarad. Rent intuitivt kan man tänka sig att en lång, styv platta skulle kunna ge upphov till skador på hälsenor och vader om man inte har starka vader. Men det finns inga studier än som belägger detta.
Däremot upplever många elitlöpare att man får minskade problem med just hälsenor och vader och att belastningen i stället flyttas upp till lår och rumpa med de nya skorna.
– Det är en intressant fråga som man borde titta mer på.
Men den stora frågan är förstås exakt vad det är som gör att skorna gör oss bättre. Toni menar att det mesta tyder på att kolfiberplattan ändå är nyckeln i den ekvationen.
– Den hårda plattan gör att man inte böjer MTP-leden i framfoten, och därmed sparar man energi. Samtidigt förlängs hävarmen, från hälen till framfoten. Har man kraften som krävs för att kunna utnyttja den ökade hävarmen är det en fördel.
Även vinkeln på själva kolfiberplattan och den avrundade, uppåtvinklade profilen på mellansulan har betydelse.
– Den gör att man får en bra överföring genom steget, vilket troligen har betydelse för skons energibesparande egenskaper. Det är inte det som ger prestationshöjningen, men den är nog viktig för att man ska kunna nyttja de andra delarna fullt ut.
När det gäller energiåtergivningen från mellansulan har däremot inte forskningen några klara svar, menar Toni Arndt.
– För att se hur stor del av skons energibesparande effekter som ligger där behöver vi testa mer.
Just kombinationen av en tjock mellansula och en styv kolfiberplatta har av många antagits vara nyckeln till prestationsförbättringen. Men nu lanseras flera nya kolfibermodeller med en mer traditionellt utformad, tunnare mellansula.
Jag tror inte att det finns några bevis för att det behöver vara en kombination av en tjock mellansula och en kolfiberplatta.
– Jag tror inte att det finns några bevis för att det behöver vara en kombination av en tjock mellansula och en kolfiberplatta. Man kan öka hävarmen med plattan även i en tunnare mellansula. Men det är många saker som samverkar så jag kan inte heller utesluta att kombinationen inte har någon effekt.
Han menar att Nike, som startade hela utvecklingen, verkar ha hittat en kombination som löparna gillar – vilket har betydelse.
– Ja, och de kombinerar både mellansula, kolfiberplatta och en geometri i skomodeller som bevisligen höjer prestationen för löparna.
Så hur stor förbättring kan skorna ge totalt – och blir verkligen alla bättre av att springa i dem?
– Studierna visar att skorna inte ger samma effekt för alla löpare. I studien som visade på 4 procent förbättrad löpekonomi fanns en variation mellan 1–6 procent bland löparna som deltog i studien. Så alla fick effekt, men någon mycket mer än andra. Andra studier visar på samma spridning.
Även på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, GIH, genomför man en studie. Tyvärr har den fått ta paus på grund av coronaviruset, så hittills har man bara hunnit testa en person.
– Ja, den leds av Alexander Wolthon som är masterstudent här på GIH. I studien utvärderas åtta olika skomodeller där flera har kolfiberplatta. Intressant nog var det inte den ledande skon på marknaden som gav störst effekt för denna testlöpare. Givetvis går det inte dra någon slutsats baserat på en enda person, och studien kommer att tas upp igen när det går, säger Toni Arndt.
– Men det är ändå roligt att andra skoföretag kommer in på marknaden nu, så att löpare som vill ta del av den nya teknologin har fler märken att välja mellan.
Men innan vi vanliga dödliga kan dra nytta av den här nya teknologin måste alltså alla nya modeller passera grindvakten – professor Toni Arndt i Stockholm.
Toni Arndt kommer från Australien, men växte upp på Nya Zeeland där han började sin vetenskapliga bana inom biologi. Intresset för biomekanik och kroppens rörelse kom när Toni jobbade som alpin skidlärare. Han gjorde sin forskarutbildning i Köln i Tyskland, med en avhandling som undersökte asymmetrisk belastning i hälsenan.
Tonis fru, som är svenska, tog med Toni till Sverige. Under de första 15 åren här jobbade han på Karolinska institutet där inriktningen låg på biomekanik inom ortopedi. Ett av de största projekten han gjorde under den här perioden var att studera rörelsen mellan de små benen som finns i foten, genom att borra in små metallpinnar i bensegmenten. Den data som kunde presenteras fick internationell uppmärksamhet, och används än i dag för att undersöka nya vetenskapliga frågeställningar.
Numera är Tonis forsknings- och undervisningsinsatser främst idrottsrelaterade. Alla doktorander som han handleder som professor på GIH forskar inom tillämpad idrott.
Sedan Toni kom till Sverige i början av 2000-talet har hans egna idrottande främst varit inriktat på långdistanscykling. För fyra år sedan, 2016, satte han ett rekord i att cykla genom Sverige, från Riksgränsen i norr till Smygehuk i söder. Då cyklade han och två lagkamrater de 210 milen på strax under 105 timmar, det vill säga lite mer än 4 dygn – inklusive 5 timmars sömn totalt. (I somras cyklade elitcyklisten Richard Larsén samma sträcka på 82,5 timme, utan draghjälp men med supportbil.)
När vi testat olika skomodeller med kolfiberplatta i mellansulan upplever vi det som att Nikes modeller har en klart studsigare känsla än övriga. Kan den känslan, eller egenskapen, påverka prestationen?
– Det tror jag. Jag får ofta frågan om vilka skor man ska välja, och mitt svar har alltid varit att man ska välja den sko som känns bäst på foten. Gillar man känslan av studsighet kan det förstås ha en effekt rent mentalt som påverkar prestationen – en placeboeffekt. Det är en av utmaningarna när man testar skor, att göra testerna ”blindade” så att man inte vet vilken sko det är man testar.
Utifrån ett etiskt perspektiv – vad tycker du personligen om prestationshöjande skor?
– Jag tycker inte att man ska ha den här typen av skor på tävlingar, för det är inte det som löpning handlar om för mig. Prestationen ska inte vara avhängig av skon, bara av löparen – jag gillar inte att man kan vara snabbare än man egentligen är. Det som ska avgöra är löparens fysik, biomekanik och den träning löparen genomför.
– Samtidigt handlar etik inte om svart eller vitt, utan det finns alltid en gråzon. Vi har ju många andra idrotter där tekniken och materialet är avgörande för eliten. Så det är helt klart en svår fråga. Dessutom kan vi inte gå tillbaka till tiden innan utvecklingen tog fart, utan nu måste vi försöka stipulera regler för att utvecklingen inte ska fortsätta trappas upp.
När jag vann Stockholm Marathon för snart 20 år sedan var det i en Nike-sko som såg väldigt annorlunda ut jämfört med den senaste versionen av Nikes nya kolfibersko Alphafly. Hur mycket snabbare hade jag sprungit i den nya versionen tror du?
– Fyra procent, haha! Nej, det kan jag så klart inte säga rakt av. Dels finns det individuella skillnader som vi varit inne på. Den angivna förbättringen i procent utgår också från löpekonomin och de energibesparande effekterna och inte en konkret tidsförbättring i minuter och sekunder. Men statistiken visar ju däremot tydligt att den nya typen av skor förbättrar tiderna som en effekt av att löpekonomin förbättras och att löparen därmed kan spara energi under loppet.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Toni Arndt var en av granskarna av den regel som snabbt togs fram för att bromsa den utveckling som tagit fart sedan 2016. Den nya regeln, som trädde i kraft 31 januari i år, reglerar dels höjden på mellansulan och dels på vilket sätt styva plattor, till exempel kolfiberplattor, får läggas in i mellansulan.
Höjden på mellansulan kontrolleras vid två punkter, som sitter 12 procent respektive 75 procent av skons längd från hälkappans insida. Ingen av dessa punkter får befinna sig högre än 40 millimeter från underlaget. Eventuella hårda plattor, som hittills varit tillverkade av kolfiber, får heller inte staplas på varandra i mellansulan – endast en platta får ligga inbäddad i mellansulan. Denna platta kan däremot vara delad i två, men delarna får alltså inte överlappa varandra.
Enligt regelverket måste skon även ha funnits tillgänglig på marknaden för alla konsumenter en angiven tidsperiod innan den får börja användas i tävlingssammanhang. Det innebär alltså att man inte längre kan tävla i prototyper.
Karbon eller kolfiber? Du har säkert hört någon prata om karbonskor eller karbonplattor. Karbon är helt enkelt en försvenskning av den engelska kortformen för kolfiber: carbon fiber.
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 10 gånger för bara 495 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och i din läsplatta. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!
Erbjudandet gäller endast nytäckning av prenumeration och boende i Sverige.
I betalt samarbete med schweiziska On presenterar vi Cloudboom. En helt ny tävlingssko med en kolfiberinjicerad Speedboard som kickar in med fart under hela loppet. Cloudboom är utvecklad tillsammans med atleter i absolut världsklass för att hjälpa dig sätta nya personliga rekord.
On har sedan starten 2010 överraskat marknaden med nya innovationer. Nu är det dags igen när man presenterar Cloudboom som är tillverkarens nya, ultimata tävlingssko.
Det är den första skon med så kallad Twin Cloud-teknologi, som ger både fart och komfort på längre sträckor. Cloudboom har en kolfiberinjicerad Speedboard-platta för explosivitet och hög fart och är utvecklad tillsammans med atleter i världsklass. Cloudboom har två lager av Ons egna skummaterial Helion superfoam i mellansulan, för både fart och komfort på långa sträckor.
Ovandelen har en tunn mesh i ett enda lager för låg vikt och optimal andningsförmåga. Yttersulan har fått en ny gummikomposition med ett mönster konstruerat för riktigt bra grepp. Rockerkonstruktionen på sulan och skons Speedboard främjar en energieffektiv övergång för att ge ett ännu mer kraftfullt frånskjut hela vägen in i mål.
Olivier Bernhard, en av grundarna till On och före detta proffstriathlet med världsmästartitlar på meritlistan, säger så här om nya Cloudboom:
“It has always been a dream of mine to create the ultimate competition running shoe. The Cloudboom is created with the inputs of our elite athletes who know what it takes to run your fastest marathon ever. At the same time, I love the Cloudboom’s silhouette. It incorporates the core DNA of our brand – minimalist design and maximum performance.”
CLOUDBOOM HITTAR DU NU BLAND ANNAT PÅ LÖPLABBET och det rekommenderade priset är 2 200 kronor.
Vilka är On?
On är ett ungt schweiziskt företag baserat i Zürich, Portland och Shanghai. Företaget grundades utifrån ett enda uppdrag: att göra löpning roligt. Bakom denna målsättning står ett team av forskare inom sport, atleter i världsklass och designers som alla delar samma passion och spetskompetens inom området. Tidigare detta år anslöt sig Roger Federer till On för att tillsammans forma framtiden. Som partner arbetar han med produktutveckling och marknadsföring, samtidigt som han bidrar med att utveckla Ons snabbt växande community.
Ons CloudTec-sula är patenterad världen över. Tio år efter lanseringen finns On i mer än 6 000 butiker och i över 55 länder.
Hur fungerar Ons patenterade CloudTec-teknologi?
Dämpad landning med ett explosivt och fast frånskjut, det är kärnan i löparskor från On. Den patenterade teknologin kombinerar alla fördelar från en mjuk träningssko med en fast tävlingssko. ”Landa på sand, skjut ifrån på löparbanan”.
Hemligheten bakom denna funktionalitet ligger i sulans ”Cloud”-element – ihåliga pods som trycks ihop vid landning och sedan låser sig för att bilda en jämn yta, vilket krävs för att skapa ett kraftfullt och explosivt frånskjut.
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
Med hösten kommer mörkret – och nya pannlampor som gör livet som löpare lite lättare och säkrare. I betalt samarbete med Silva har vi testat prisvinnande Trail Running Free – helt utan irriterande sladdar.
Free är den femte versionen av pannlampan Trail Runner från Silva, och tillägget Free syftar på ”fri från sladdar” vilket innebär att sladdarna till lampan är integrerade i pannbandet. Endast en kort textilklädd sladd ansluts som länk till batteriet.
Lampan drivs med hjälp av tre AAA-batterier, och kan uppgraderas med ett uppladdningsbart hybridbatteri eller ett långdistansbatteri för den som vill. Dessa varianter finns också att köpa som färdiga modeller, då med tillägget H respektive Ultra om man vill ha något av dessa batterier från början.
I förhållande till lampans prestanda är Silva Trail Runner Free mycket smidig och lätt. Vågen visar 127 gram när vi väger in Trail Running Free, inklusive batterier, innan vår första testrunda en sen septemberkväll. Vi testväger även med hybridbatteriet som vi fått med till Trail Running Free med tillägget H och då är vikten endast 111 gram.
Silva anger själva att Free väger 55 gram allt som allt utan batterier.
Inställningen av pannlampsbandet går enkelt, och i förhållande till en del andra lampor är det väldigt tydligt hur man ska koppla in batterifodralet och sätta fast det bak på huvudbandet.
Batterifacket, som är mycket lätt, kan även förvaras i en ficka eller ryggsäck med hjälp av en smidig förlängningssladd i textilutförande. Baktill på batterifodralet sitter ett rött säkerhetsljus som man kan koppla av och på, eller göra blinkande rött, via en knapp inne i batterifodralet.
Inställningen på huvudet känns riktigt bra, pannbandet är mjukt men sitter stadigt på plats tack vare en tunn silikonsträng på insidan av bandet.
Vi sätter igång lampan med ett tryck på den tydliga och stora knappen (bra när man har handskar!) på lamphuset. Första läget är det kraftigaste ljuset som ger 400 lumen. Med ett knapptryck till växlas styrkan ner till 200 lumen. En tredje knapptryckning ger 50 lumen, ett användbart läge om man vill spara batterier och det ännu inte hunnit bli så mörkt ute.
Vi väljer att köra på full ljusstyrka. Då ska våra tre AAA-batterier räcka till 10 timmar ljus vid minus 5 grader, och hela 25 timmar vid 20 grader varmt.
Våra två testlöpare angav efteråt att Trail Running Free verkligen satt bra på huvudet under löpningen, utan att man behövde spänna åt den speciellt hårt. En av testlöparna brukar få en lätt känsla av huvudvärk när en lampa måste spännas åt hårt för att sitta bra, men här upplevde testlöparen inget obekvämt tryck.
Enligt Silva når den Trail Runner Free 80 meter på högsta ljusstyrkan. Vi kan konstatera att den lyser upp riktigt bra, så att vi helt kan fokusera på löpningen. Vi ger oss också ut på en knixig stig när mörkret är påtagligt, och även här räcker ljuset mer än väl för säker löpning. Visst finns det lampor med mycket högre ljusflöden (lumen), men Trail Running Free ger helt klart tillräckligt ljus för våra behov – och mer därtill.
Vi testar även att byta ljusstyrka under löpningen, vilket går smidigt. När vi går tillbaka till maxläget blinkar lampan som bekräftelse.
Trail Running Free har även något Silva kallar ”intelligent light”. Det innebär att pannlampan har dubbla ljuskällor så att man både får en stark belysning på sikt, samt en mjuk och behaglig belysning där man sätter ner fötterna. Ljusbilden blir mer omfattande och huvudrörelserna mindre, så all fokus kan ligga på löpningen. Silva säger att deras ”intelligent light”-system också minskar risken för utmattning och spänningshuvudvärk på grund av en skakig ljusbild.
Vi tycker att ljuset är behagligt och att lampans ljuskägla förändras beroende på hur man riktar ljuset framför sig. Tittar man neråt, nära framför fötterna, är ljuskäglan bred. Riktar man ljuset mer rakt fram blir ljuset längre, men smalare. Ljusbilden blir då mer koncentrerad på håll.
Testlöparnas bild av Trail Running Free var mycket positiv, och en av sakerna som framhävdes var enkelheten. Den är lätt att komma igång med direkt, alla inställningar är enkla att göra – som att med tre enkla tryck välja ljusstyrka. Eftersom den är så lätt och smidig gör det också att man inte tvekar att ta på sig lampan även om man inte behöver full ljusstyrka utan bara vill lysa upp för säkrare löpning och synas bättre. Silva Trail Runner Free är en mycket bra pannlampa för löparen helt enkelt.
FAKTA SILVA TRAIL RUNNER FREE
• FREE TECHNOLOGY
Insydda sladdar i pannbandet. Inget trassel och inga störande moment.
• HYBRID-BATTERICASE
Ett flexibelt batterifodral som fungerar med både alkaliska och uppladdningsbara hybridbatterier. Integrerat rött säkerhetsljus.
• BEKVÄM PASSFORM
Sitter stabilt och bekvämt tack vare låg vikt och gummidekaler på insidan av pannbandet.
• SILVA INTELLIGENT LIGHT®
Priset för Trail Running Free är 849 kronor
MER INFO HITTAR DU PÅ SILVAS HEMSIDA
Vid den stora sportmässan ISPO i München 2020 tog Silva Trail Running Free hem segern i kategorin ”Lighting & Safety”
Kolla in filmen om Trail Running Free med produktutvecklare Marcus Hjortsberg:
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
I betalt samarbete med Flowlife presenterar vi Flowgun Go: en lite mindre och lättare massagepistol. Genom kraftfull stimulation av bindväven påskyndar Flowgun Go återhämtningen genom att öka blodcirkulationen och frigöra triggerpunkter.
När du tränar hårt eller utsätter kroppen för ensidig belastning uppstår det ofta muskulära spänningar, vilket kan kännas som hårda punkter där muskeln dragit ihop sig. Risken finns att spänningarna och stelheten påverkar både träningen och ditt allmänna välmående negativt. Då kan Flowgun Go hjälpa dig att stimulera musklerna och lösgöra spänningarna, samtidigt som din återhämtning påskyndas inför nästa träningspass eller tävling.
Detta gör Flowgun Go genom att stöta/vibrera med upp till 2 800 slag per minut mot den kroppsdel du önskar massera. Tack vare de sex medföljande munstyckena kan du själv anpassa behandlingen till dina olika kroppsdelar. Även styrkan på vibrationerna eller stötarna kan du ställa in. Med fem olika vibrationsnivåer får behandlingen den känsla och effekt du föredrar.
Flowgun Go kommer från svenska Flowlife. Just massagepistoler som Flowgun och Flowgun Go är ett av deras mest populära massagehjälpmedel, med en effekt som både elit och motionärer lovordar. Även om Flowgun Go är lättare och mindre än sitt storasyskon Flowgun, som blivit populär bland elitidrottare, jobbar den precis så kraftfullt som dina muskler behöver. Den ergonomiska designen, låga vikten och diskreta ljudnivån gör också att Flowgun Go är väldigt smidig att ta med sig.
Priset på en Flowgun Go är 2 495 kronor, men under introduktionsveckorna i början av september 2020 säljs den för introduktionspriset 1 990 kronor. Det gör Flowgun Go till den mest prisvärda massagepistolen på marknaden.
LÄS MER OM FLOWGUN GO HÄR
Flowlife är ett svenskt företag specialiserat på massage- och återhämtningsprodukter. Beställer du en produkt från Flowlife ingår fri frakt och fri retur. Du har dessutom 30 dagar på dig att prova produkten hemma. Är du inte nöjd kan du lämna tillbaka den. Flowlife har 5 av 5 i betyg av kunder på både Google och Trustpilot.
Den här checklistan är framtagen för att hjälpa dig att hitta en skomodell som passar just dina fötter och ditt sätt att löpa.
Ett lyckat val av löparskor kan göra dem till din bästa träningspartner, medan ett felaktigt val kan förstöra mycket av träningsglädjen och i värsta fall leda till skadebesvär. Därför är det värt att lägga tid på att dels förstå vilka faktorer som är viktiga när du väljer dina löpträningsskor och dels att vara noggrann vid utprovningen i butik. Här är nio faktorer att ta hänsyn till inför valet av löparskor.
Det finns i huvudsak tre olika typer av fötter om man utgår från hålfotens utseende. Uppbyggnaden av fotvalvet säger nämligen en hel del om din fots funktion.
Har du låga valv (plattfot) tyder det på en fot med stor rörlighet i både fotleden och mellanfotens alla småben. Det indikerar att du bör satsa på en stabil träningssko.
Har du höga valv betyder det ofta en stram, rigid fot med dålig stötdämpningsförmåga. Den mår därför bra av en mjuk, stötabsorberande mellansula.
Har du fötter med medelhögt medialt valv kan du oftast välja en skomodell med en bra mix mellan stötdämpning och stabilitet.
Men man kan inte enbart bedöma foten i statiskt tillstånd för att välja rätt typ av löparsko. En löpanalys där man kan se hur foten beter sig under belastning måste till för att man ska kunna dra en definitiv slutsats (se punkt 2).
Foten har en egen sinnrik mekanism för att dämpa stöten från underlaget. Första markkontakten sker på fotens yttre kant, då oftast på hälen vid normal distansfart men hos vissa löpare längre fram på fotbladet. Sedan rullar man diagonalt över fotsulan genom steget, för att sedan sätta allt mer tryck på stortåleden mot slutfasen av markkontakten och i frånskjutet. Hela denna diagonala rörelse, från fotens utsida till insida, kallas för pronation.
Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro.
Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro. Pronation är en helt naturlig rörelse för att åstadkomma en mjuk landning mot underlaget. Det blir problematiskt först när pronationsrörelsen blir för stor (vilket är ganska vanligt) eller för liten (vilket är tämligen ovanligt).
Det är visserligen svårt att rent vetenskapligt bevisa att överpronation orsakar överbelastningsskador, men praktiska erfarenheter pekar på att fotens inåtrullning bör kontrolleras och hållas inom ett visst rörelseomfång.
En överrörlig fot blir ännu mer instabil i en sko med en tjock, mjuk sulkonstruktion vilket gör att hela rörelseapparaten belastas på ett ogynnsamt sätt. Och om en stram och stel fot placeras i en stabilitetsmodell med hårt mellansulematerial på skons insida blir också resultatet en felaktig belastning. En fot som egentligen rullar för lite mot skons stortåsida tvingas då ännu mer ut på lateralsidan av skons så kallade pronationsskydd.
En filmad löpsekvens på ett löpband kan enkelt analyseras av ett tränat öga. Därmed kan man fastställa hur du belastar din fot under löpningens stödfas. Ett sådant test kan specialiserade löpskobutiker, testcentra och vissa idrottsmottagningar erbjuda.
En tyngre kropp fordrar en fastare och mer robust sulkonstruktion än en lätt kropp för att inte skons mellansulematerial snabbt ska komprimeras. Därför är det viktigt att större löpare inte stirrar sig blinda på att hitta en så lätt sko som möjligt. Snarare kan det för dem vara en smart strategi – också rent ekonomiskt – att titta efter skor med en kraftig uppbyggnad i mellansulan och extra förstärkningar i ovandelen. Lätta, mjuka mellansulor tappar tyvärr sin stötdämpande förmåga snabbt, vilket rent generellt betyder att skon får en sämre hållbarhet.
Det är inte enbart din kroppsvikt som avgör hur pass lätta och smidiga löparskor du kan välja – även din löpteknik spelar en viktig roll. Vet du med dig att du har en hård fotisättning bör du välja en något mer robust uppbyggnad i mellansulan än om du tassar fram på lätta fötter.
Å andra sidan kan en sko med låg sulprofil bli ett hjälpmedel för att finslipa på din löpteknik. Det gäller då emellertid att använda en sådan lättviktssko med omdöme och successivt vänja kroppen vid den hårdare, mer direkta kontakten med underlaget. Den bör då vara en sko enbart för tempo- och löpteknikpassen.
Löpning på asfalt och andra hårda underlag känns bäst om inte skon har en alltför aggressivt mönstrad yttersula. Materialet i den kan gärna vara av en relativt mjuk gummiblandning under mellanfoten, så att man får en lagom greppig känsla mot det relativt släta asfaltunderlaget. Är du en utpräglad hällöpare är det däremot bra om den slitageutsatta häldelen har mer hållbart carbongummi.
Löper du på blandade underlag finns det bra kompromisser när det gäller yttersulans mönster och utformning. Dessa fungerar också bra på preparerade slingor i terrängen. För att få fullt utbyte av löpning i tuffare terräng bör du däremot satsa på en ren terrängsko (trail).
Jag vill direkt avskaffa begreppet ”nybörjarsko” i betydelsen enklare, billigare skomodeller. Den som är oerfaren och mindre vältränad behöver tvärtom extra mycket hjälp av en välkonstruerad sko. Därmed inte sagt att man måste snegla mot de absoluta toppmodellerna när man väl beslutat sig för regelbunden löpträning. Det finns i dag skomodeller i mellanprissegmentet som funktionellt sett är lika bra som de allra dyraste. Skillnaden ligger ofta i olika materialval och designdetaljer.
Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt.
Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt. Skornas mellansulor får då – precis som löparen – välbehövlig tid för återhämtning mellan träningspassen. Att rotera flera par löparskor gör också att man får en viss variation i belastningen och på så sätt minskar riskerna för överbelastning.
Att tro att vissa skadeproblem kan behandlas med en viss typ av sko är att ha en övertro på skornas förmåga. Men det finns absolut kopplingar mellan vissa typer av överbelastningsskador och valet av löparskor.
Ett tydligt exempel på skornas inflytande i skadesammanhang är hälsenebesvär. En alltför snabb övergång från en skomodell med hög häluppbyggnad (vanligtvis 10–12 millimeter) till en sko med liten höjdskillnad mellan häl och tå (så kallat häldropp) brukar direkt ge sig tillkänna som ömhet i vadmuskulatur och hälsenor. Är man då inte uppmärksam och lyssnar till kroppens varningssignaler kan man lätt dra på sig långvariga och svårläkta besvär.
Läs också: Så helar du hälsenan
Skomodeller som man haft tidigare och som fungerat bra kan ge värdefull vägledning när man ska köpa nytt. Tänk bara på att inte alla skomodeller har en tydlig kontinuitet från år till år. Ibland sker det så stora förändringar av en viss modell att det snarare rör sig om en helt ny konstruktion jämfört med föregångaren.
Tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar.
Slitaget – speciellt på yttersulan – på dina gamla skor kan också berätta hur pass bra dessa har fungerat för ditt sätt att löpa. Men tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar, det vill säga belastar foten mest på utsidan. Ett sådant slitage talar enbart om att du landar på hälens utsida, vilket majoriteten av löpare faktiskt gör.
Ett märkbart slitage under stortåleden indikerar däremot att du har en överpronation, det vill säga att du rullar markant inåt i stödfasen. En löpanalys bör bli en bekräftelse på just detta och visa hur pass stor pronationsrörelse det handlar om.
Skornas passform är A och O för hur de kommer att fungera att löpa i. Moderna löparskor behöver inte en inkörningsperiod för att kännas bra – tvärtom brukar det första intrycket kvarstå också i det långa loppet. Ta därför gott om tid på dig och känn efter i butiken innan du tar det slutliga beslutet.
Testa dina skor sent på dagen då foten är som mest svullen efter en dags stående och gående, och gör det gärna med de funktionsstrumpor du föredrar att springa i. Gå sedan omkring inomhus där hemma med skorna på fötterna under en kväll innan du slutligen tar ut dem på en jungfrutur.
Läs också: Vårens största skotest 2020
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in