Välkommen hem till mig

…”Not limiting yourself to the man made trail instead looking at what the mountain offers you (..)integrating myself with the natural environment feeling that connection with the place and the overall sense of wellbeing and peace of that place.”

”The mountains are the reason I do it”.

Antony Krupica pratar om mycket av det jag skriver under på i min löpning.

---

Jag läste ett så bra inlägg hos Fredrik Uhrbom som är en av mina favoritbloggare. Om hur mycket sämre våra maratontider är nu kontra 70 och 80-tal.

Jag funderade inte så mycket vidare på just det men däremot igen på ”hälsotrenden” och att man kanske leds att tro att eftersom så många fler springer och verkar satsa på det så borde resultaten bli bättre. Vi är kanske proportionerligt fler som anmäler oss till motionslopp. Vi är flera som kanske använder ordet ”tävla” om att träna för och ge allt på en tävling. Men frågan är om vi är fler som rör på oss egentligen? Rent motionsmässigt? Och vilka är vi som rör på oss?

Joggingtrenden under 80-talet ger mig spontant en ganska hälsosam bild: man drar upp sina vita tubsockar, tar en gammal t-shirt och ett par joggingskor som man köpt på Tempo, Domus eller Epa och så springer man sin runda utan allt lulllull. Springer tills man är trött helt enkelt. Lite stretch och så var man klar.

Nu är tröskeln för att ta sig iväg ( ut eller in) för många hög. Fetman ökar och att ”elitmotionera” är förbehållet en relativt liten skala som har den monetära styrkan att betala dyrt för gymkort och den utrustning man fått för sig att man behöver Många har ökar sin träningsmängd i vuxen ålder och vill gärna få höga resultat men har ofta svårt att få till den tid som krävs för att nå dem.

Våra barn är många mer stillasittande än de äldre generationerna var när de var unga. Man skapar ett beteende som är svårt för många att bryta när behovet av att motionera blir tydligt med åren. Jag kan nästan känna att ”bara motionera ” i samhället uppfattas som lite lamt- men det är just där de stora hälsovinsterna ligger.

Varför våra elitlöpare presterar sämre- det kan jag inte svara på men jag gissar också att för just den typen av tider så är det ”träna äta sova” som gäller. Där jag hört någonstans att de duktiga kenyanska löparna faktiskt ligger i gräset och totalvilar emellan pass är det nog mänga här som klämmer in en massa annat då.

Ur ett hälsoperspektiv så är det här ökade deltagandet i till exempel maraton, med deltagarrekord i år, bra till en viss nivå: Att folk rör på sig. 21 000 anmälda och man får väl gissa att även om det (som vanligt?) var ett stort bortfall så ökade alla sin motionsnivå även om bara 16 700 kom till start. 

Problemet är att de som verkligen behöver det inte syns till på alla tusentals startlinjer vi nu har. Att få folk att ha motion som naturlig del av livet bygger mycket på att man gör det från början. I skolan. Att det förespråkas mer inom vården.

Och sen kanske det lättaste och svåraste: att den sunda motionen får ta en trendig men även konkret plats. Den utan DNS och DNF på maraton. Den som blir av utan risk för överträning, skador, hets och press. Den kommer inte generera fler sub 2:20 löpare på Stockholm Maraton men en friskare sundare befolkning. Som kanske kan inspirera nya generationer att röra på sig mer som barn och lägga grund för att kanske kunna utvecklas till elitlöpare som springer riktigt fort. Men hur kommer vi dit?

Ett hälsotecken?

---

Förut läste jag massor av böcker. Nu läser jag mer på nätet. Väldigt sällan skönlitteratur utan hellre faktaböcker.

Högen av böcker jag tänker läsa växer. Nu ska jag till Kroatien i fem dagar och ser ett ypperligt tillfälle att hinna läsa massor! (Förutsatt att undertecknat inte sitter och kräks över sidan båten).

Jag kommer använda säkert hälften av de kilona man får ta med sig till att frakta böcker. Här är första batchen som ska med. Har du något tips till mig?

Och här är båten vi ska segla– de ska segla jag ska åka med.

---

Jag vilar alltid dagen efter långpass. Om det inte är något alldeles speciellt.
Men det var det inte i söndags så dagen efter mitt lugna maraton var det bara rörlighet på schemat som vanligt.
Igår däremot var jag väldigt träningspigg men hade inte så mycket tid. Värmde upp 1 km och körde sen 5 snabba ( för en ultrasnigel som mig) kilometer runt sjöarna på 4:40-5.00 fart.
Efter det armhävningar växlat med kettlebellrodd. Klar på 40 minuter!
Idag hinner jag ingen träning.
Imorgon blir det intervaller på jobbet med Running Sweden.
Torsdag ska jag försöka få till någon sorts styrka när jag är ute hos mamma med MiniMe.
Fredag tänkte jag mig Ursvik Extremen som blir kuperade 19 km om jag har hunnit klart med de deklarationer jag gör i år.
Lördag går flyget till Split i Kroatien och sen blir det att pussla in så mycket träning det går runt seglingen.
Mycket fokus på simning förstås! Jag har fortfarande inte lyckats få in något av mina 10 mils cykelpass så HalvIronMan får jag nog bara köra på pin kiv men det är ju sånt jag är bra på! 🙂

---

I fredags hade jag en riktigt rolig dag på jobbet. En av våra avdelningar valde att fokusera på hälsa på sin kick-off och lucky me så var de Grisslehamn!

Jag skriver det här inlägget framför Vetenskapens Värld som passande nog har ett inslag om vikten av vardagsmotion där Michael likt tidigare program testar nya hälsorön i praktiken. I detta program handlar det om vikten av vardagsmotion.

Det var lite av det jag pratade om i fredags.

Jag började med att prata om stress ur en konsultbyrås perspektiv och kopplat till vad som händer rent fysiologiskt och vad som händer när man stressar under lång tid. Pratade lite om krav- kontroll- supportmodellen och hur man kan tänka runt den för att förstå sin egen stress.

Stress- det har vi och kommer alltid ha. Det är den negativa stressen vi måste lära oss hantera.

Det är inte hur vi har det, det är hur vi tar det.

Om man pratar om hälsa så är det viktigt tycker jag att koppla det till den faktiska situationen. Många hos oss är drivna och har höga ambitioner både på jobbet och privat. Ibland tar jobbet mycket energi och tid i anspråk och att då kräva av sig själv att till exempel följa ett hårt träningsprogram blir kanske inte så lyckat. Att förstå vad olika signaler både på hunger och irritation kan bero på blir ett verktyg att hantera situationen och styra den.

Jag hade varit i kontakt med hotellet angående fikat också så istället för kakbuffé på förmiddagen var det en jättegod krämig avokadoröra med nybakat rågbröd, tomat och ruccola.

Innan lunch pratade jag om kost för hälsa, hur man väljer ren mat i affären och sen var det dags för god mat med fantastisk utsikt över Grisslehamn som badade i varm sol.

Själv stack jag ut för att reka en bra runda att leda ett CrossNaturepass på.

Efter lunchrasten pratade jag om träning för hälsa och vad det fatiskt är kontra träning för prestation. Gav lite tips om hur man kommer igång och sen var det dags att leda ett CrossNature pass så nära havet man kan komma nästan.

Lite ofattbart vackert var det och alla fick svettas rejält efter egen förmåga. Strax över 20 glada duktiga kollegor fick sen avsluta passet med bål och rörlighet framför Ålandsfärjan som lade till.

Jag var rätt trött är jag rullade hemåt genom ett soligt vackert Roslagen.

En väldigt rolig dag på jobbet helt enkelt!

---