En rolig dag på jobbet- Hälsoföreläsning i Grisslehamn


20130603-223006.jpg

I fredags hade jag en riktigt rolig dag på jobbet. En av våra avdelningar valde att fokusera på hälsa på sin kick-off och lucky me så var de Grisslehamn!

Jag skriver det här inlägget framför Vetenskapens Värld som passande nog har ett inslag om vikten av vardagsmotion där Michael likt tidigare program testar nya hälsorön i praktiken. I detta program handlar det om vikten av vardagsmotion.

Det var lite av det jag pratade om i fredags.

Jag började med att prata om stress ur en konsultbyrås perspektiv och kopplat till vad som händer rent fysiologiskt och vad som händer när man stressar under lång tid. Pratade lite om krav- kontroll- supportmodellen och hur man kan tänka runt den för att förstå sin egen stress.

Stress- det har vi och kommer alltid ha. Det är den negativa stressen vi måste lära oss hantera.

Det är inte hur vi har det, det är hur vi tar det.

Om man pratar om hälsa så är det viktigt tycker jag att koppla det till den faktiska situationen. Många hos oss är drivna och har höga ambitioner både på jobbet och privat. Ibland tar jobbet mycket energi och tid i anspråk och att då kräva av sig själv att till exempel följa ett hårt träningsprogram blir kanske inte så lyckat. Att förstå vad olika signaler både på hunger och irritation kan bero på blir ett verktyg att hantera situationen och styra den.

Jag hade varit i kontakt med hotellet angående fikat också så istället för kakbuffé på förmiddagen var det en jättegod krämig avokadoröra med nybakat rågbröd, tomat och ruccola.

Innan lunch pratade jag om kost för hälsa, hur man väljer ren mat i affären och sen var det dags för god mat med fantastisk utsikt över Grisslehamn som badade i varm sol.

Själv stack jag ut för att reka en bra runda att leda ett CrossNaturepass på.

Efter lunchrasten pratade jag om träning för hälsa och vad det fatiskt är kontra träning för prestation. Gav lite tips om hur man kommer igång och sen var det dags att leda ett CrossNature pass så nära havet man kan komma nästan.

Lite ofattbart vackert var det och alla fick svettas rejält efter egen förmåga. Strax över 20 glada duktiga kollegor fick sen avsluta passet med bål och rörlighet framför Ålandsfärjan som lade till.

Jag var rätt trött är jag rullade hemåt genom ett soligt vackert Roslagen.

En väldigt rolig dag på jobbet helt enkelt!

20130603-222921.jpg
20130603-222943.jpg
20130603-222952.jpg

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Löparglädje, asfalt, terrängskor och drömmar som blir verklighet


Typ i den ordningen. 

Alltså! Stockholm Marathon! Vilket bra arrangemang ändå! Det var deltagarrekord hörde jag. Över 16 tusen löpare.

Eftersom jag bara skulle springa som långpass hade jag inte förberett mig och det blev lite brådis imorse när min fina granne V knackade på för att vi skulle åka. Vad ska man ha med sig? Var var nummerlappen? (Den hade V hämtat åt mig!) Vad är det för grejer på vätskestationerna?

Och hur går banan? Men det skulle jag ju bli varse sen tänkte jag.

Det var roligt att vara på väg till start. Det var roligt att träffa så många jag känner, min duktiga modiga adept, Elin, Janne med flera. Folkfest alltså!

Alltid lika roligt att kika på andra löpare. Vad folk har på sig. Vad de gör. Vad det pratas om i bajamajakön.

Jag hade ingen plan alls förutom att springa bekvämt. Springa långpass. Första långpasset sen TEC. Och det spelar ingen roll att jag sprungit längre- 4,2 mil är fortfarande långt för mig också! Bara så ni vet!

Jag fick verkligen hålla igen. Var så fruktansvärt pigg i början och kände att asfalten gjorde otyg med mina ben. Jag har ju inga asfaltsskor så det var ju mina Inov-8 med stora gummidubbar. Det kändes väldigt lustigt efter ett tag. Jag tänkte på Maria och Anneli som skulle sprungit idag och var än mer övertygad om att jag skulle njuta! Jag tänkte även på dem inne på stadion vid målgången.

Skoj att heja på folk jag kände- skälla lite på publik vid Berzeli park som bara stod och hängde och stirrade. Kom igen liksom- gratis underhållning, bjud löparna på pepp.

Intressant att kika på löpteknik och tänka att mycket finns att göra för många som skulle göra resan till mål betydligt lättare.

Roligt att stanna och kika på telefonen för att se hur det gick för V och Mia och Annika och se att V gjorde ett dunderlopp och att Mia jobbade på jättefint trots sitt löparknä. Annika likaså- hennes story kommer nog här. Hon är helt underbart stollig den bruden!

Härligt att känna att vänsterbenet levererade sitt 50% iga jobb idag utan att tramsa sig så värst men fruktansvärt att börja känna en helt ny oförklarlig smärta- SI-leden! Korsryggen! Fy satan Kan inte beskriva hur ont det gör.

Kul att se olika löpare: fokuserade, glada. Grabbgänget som är ute och dricker öl för att vråla på polarn som springer maran. Finnarna som ser sammanbitna ut. De är så många att speakern pratar finska på Ö-malms IP.

Jag älskade vädret! Välkomnade regnet! Älskade att man fick springa ute på Djurgården där jag kunde gå lös ute i vegetationen så mina skor och ben blev lite hemma. Jag måste cirklat något enormt för jag hade alltid en kilometer mer på min Garmin mot vad markeringarna sa. Min iphone gillade inte regnet- skärmen frös så det blev inget fotande tyvärr! Nu kommer jag inte åt bilderna alls!

Vid 35 km eller något tog jag ett längre stopp med toabesök. SI-leden var verkligen öm och jag fick sitta lite på huk. Sen joggade jag i mål och rätt in i Ingmaries famn! Ingmarie som jobbat hela dagen och alla funktionärer ska verkligen ha tack! Ingmarie och jag pladdrade lite tills jag började bli blå! Det var lite kallt där i regnet

Fick i mig lite russin, resorb, BCAA, torra kläder och fick låna en telefon att smsa hjärtat att jag nog fick åka hem för jag fick inte tag på folk!

Hann möta både Mia, Coyntha och Annika och kramas med dem och dricka jättegott kaffe!

Sen tuffade jag hemåt med Mia och hennes vän Anneli och vi hann heja på de allra sista som kämpade i mål. Det slog mig verkligen vilket brett spann det är på maratonlöpare. Hur många löpare som har så olika förutsättningar och mål för dagen. Vilket jäkla driv det är att vara ute i nästan sex timmar med trötta stumma ben och det enda som hindrar från att kliva av är ett rödvitt snöre. Rent praktiskt alltså.

För inom oss har vi något som gör att vi fortsätter framåt. Som är starkare än smärta, syra, stumhet och skavsår. Det är bra grejer det och om vi kan använda det i vardagen- ännu bättre!

Det gillar jag att få vara en del av. Nästa år skulle jag vilja vara en ”förstagångspeppare”. Bara glida runt och peppa och heja och ge tips och hjälpa lite.

Supergrattis till alla som sprungit idag och jättekul att träffa er jag hann krama om och heja på!! Sofy tog massa fina bilder från idag! Kika på dem här.

Jag måste nog iallafall avsluta med en bild på min WorkoutÅre kompanjon och kompis Magnus som genomförde något av det häftigaste jag kan tänka mig- City to Summit i Skottland där man lite käckt avslutar en Ironmantävling uppe på Ben Nevis.

Det här har varit en dröm och nu gjorde han det! Så häftigt Drömmar som är tidsbestämda blir mål. Sen blir målen verklighet. Däremellan är det träning och fokus. Grattis Magnus! Så värd!

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Maraton som långpass i FOLKFEST!


Alltså det här kan jag verkligen rekommendera!

Även om jag njöt när jag sprang TEC så var det en enorm uppladdning och mycket anspänning och förberedelser innan.

Idag rullar jag ur sängen, äter lite vad jag vill, klär mig bekvämt, tar en nummerlapp och kan rulla till start och bara njuta av folkfesten.

Visst! Jag fattar att det är en ynnest att kunna sen 4,2 mil som långpass men det har jag faktiskt jobbat mig till själv. Det tänker jag njuta av idag.

Det var alltså sju veckor sen jag sprang långt så jag kommer också tycka att över 4 mil känns långt idag och asfalt sliter ju själen ur mina ben. Självklart blir det mina slitna Inov-8 Xtalon med nedslitna nubbar idag. De är lätta och sköna och bekvämt är ju ledortet idag.

Det är som sagt 10 år sen jag sprang maran första gången. Då hade jag ingen aning om negativa splittar och annat. Jag bara sprang och det var mitt fjärde lopp någonsin. Första lopp i Sverige efter tre halvmaror i England. Väldigt orutinerad. Väldigt tagen när jag sprang in på Stockholms Stadion. Jag klarade det! Den känslan. Den lyckan! Hoppas jag alla som debuterar på marathon får uppleva idag och kan ta med sig. För man gör det bara för första gången en gång.

Idag är det njutning som är fokus. Ett träningspass där jag ska försöka hitta ett något snabbare långpasstempo än vanligt och kommer använda folkfesten som dragkraft.

Min duktiga modiga adept Mia springer idag också. Hon har kämpat med löparknä under våren men jag tror starkt på henne idag! Ska bli så kul att ses i målet!

Jag tänker också extra mycket på två personer idag som skulle sprungit: Anneli och Maria. Extra tacksam att min kropp och mitt hjärta tillåter såna här äventyr.

Ha en fin dag!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Till din första mara


20130531-224256.jpg

Tänk att du tagit dig hit. Tänk att du kan. Tänk på de som inte kan.
Njut av folkfesten!
Spring första två milen med huvudet.
Tredje milen med pannbenet.
Fjärde milen med hjärtat.
Kanske ses vi i vimlet!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Jag vill höra din bästa löpupplevelse!


Hörni!

Jag ska ju på semester snart! I en tid där jag jobbar så mycket som jag gör nu känns det lätt ofattbart men just därför så behövligt.

Att höra hur jag simtränar i Adriatiska havet, solar, läser, badar, umgås med hjärtat gissar jag intresserar inte så många.

Så medan jag är borta skulle jag vilja ha lite gästbloggare!

Har du en story att berätta- ja det vet jag att du har- men vill du dela den? Kanske hur du blev löpare? Varför du springer? Ett häftigt lopp eller en häftig löptur?

Det behöver inte vara långt men det vore jätteroligt för alla att ta del av!

Skriv till mig i ett mail eller ett worddokument!

Tack på förhand hälsar en trött men taggad Annie som taggar för att ta hand om en konferensgrupp imorgon med både föreläsning och träning utomhus!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Do your practise


Just nu är yogan väldigt viktig. Det känns som kroppen är sur och drar ihop sig. Längtar efter en djup massage och önskar att Åsa som jag var hos i Åre fanns här i närheten. Att knäcka kotor är inte nyckeln till allt. Att gå den hårda vägen är över huvudtaget oftast inte den bästa vägen. Så, som guruji säger:


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in