ASICS RIDE –  en ny serie löparskor med revolutionerande teknologi

ASICS RIDE – en ny serie löparskor med revolutionerande teknologi


Guidesole heter teknologin som förenar de tre modellerna i ASICS RIDE-familjen: METARIDE, GLIDERIDE och EVORIDE. Den helt nya teknologin består av en svängd precisionssula som hjälper löparen framåt i löpsteget. Resultatet är en förbättring av löpekonomin – med upp till 1,6 procent!

Metaride heter den första modellen i japanska ASICS nya Ride-serie, och den lanserades våren 2019. Sedan dess har två nya modeller tillkommit i serien: Glideride och nu senast Evoride. Alla tre modellerna passar löpare med ett neutralt löpsteg och bygger alla på samma teknologi – en svängd precisionssula som döpts till Guidesole och vars geometri hjälper löparen framåt i steget. Tester visar att den totala energiförlusten i fotleden minskar med uppemot 20 procent tack vare den här teknologin, vilket kan förbättra löpekonomin med hela 1,6 procent.

När Runner’s World har testat det olika Ride-modellerna har alla testlöpare upplevt hur skornas geometri uppmuntrar farten och drivet framåt. Alla i testgruppen var väldigt positiva till både känslan och det sköna stöd Ride-modellerna ger, även om några till en början tyckte att sulans geometri kändes annorlunda att springa med innan de hade vant sig.
Men de olika Ride-modellerna skiljer sig också åt. Tanken med det är att alla typer av löpare ska kunna hitta en Ride-modell som passar dem. Här är en presentation av hela Ride-familjen och den nya, revolutionerande teknologin bakom skorna.

ASICS METRARIDE – ett nytt kapitel i ASICS historia
När ASICS lanserade sin nya Guidesole-teknologi i modellen Metaride handlade det om ett helt nytt koncept, designat för effektivare löpning på långa distanser. Metaride lanserades våren 2019 efter två års forskning och utveckling. Skons teknologi är framtagen för att minimera rörelsen i fotleden, som är det område där den mesta energin förbrukas under löpsteget. Detta lyckades man med tack vare den svängda precisionssulan Guidesole, som flyttar fram kroppsvikten och minskar energiförlusten i fotleden med uppemot en femtedel.

Den här teknologin är ett helt nytt kapitel i ASICS 70-åriga historia, och är enligt ASICS själva helt väsensskild från teknologin i deras andra skor. I Metaride handlar det även om flera andra nya, egenutvecklade teknologier samt en ny stickad ovandel.
ASICS Flytefoam-material ger en slitstark, stötdämpande mellansula och en förbättrad svikt vid frånskjut. En GEL-kudde under hälen dämpar stötarna vid landning.
Även yttersulan är ny, med ett nätliknande mönster som ger bra grepp och slitstyrka. Ovandelens stickade material ger stöd, samtidigt som det tillåter foten att andas. Metaride passar löparen som vill ha all den senaste teknologin samlad i en och samma sko. Kanske ska man springa sitt första maraton eller vill ha en skön sko till långpassen?

ASICS GLlDERIDE – Guidesole-teknologi till massorna
Glideride togs fram av ASICS experter med ett enda syfte ­– att lansera den nya Guidesole-teknologin, som först lanserades på Metaride, till så många löpare som möjligt.
Jämfört med Metaride har Glideride en mindre extremt svängd sula. Det låga häldroppet på 5 millimeter bidrar i kombination med sulans geometri till den unika, framåtrullande känslan. Skon ger också sju procent mer dämpning än Metaride, tack vare Flytefoam Propel-materialet i mellansulan och en GEL-kudde i häldelen. Yttersulan har slitstarkt AHAR Plus-gummi för ökad livslängd, och ovandelens luftiga nätmaterial bidrar till komforten utan att göra avkall på stödet för foten. Glideride passar alla typer av långdistanslöpare, från nybörjare till mer vana.

ASICS EVORIDE – yngst, lättast och billigast
En uppdaterad mellansula med Flytefoam Propel gör att Evoride bara väger 255 gram (herr strl 9), vilket gör den till den lättaste  modellen i Ride-serien. Det är dessutom den billigaste av de tre.
Även Evoride har givetvis Guidesole, men här är sulan inte riktigt lika böjd som på seriens två andra modeller.
Evoride har en mjuk och dämpande Flytefoam Propel-mellansula som ger smidig övergång från häl till tå, med ett extra slitstarkt AHAR-gummi under hälen.
Ovandelen är tillverkad i ett ventilerande nätmaterial som töjer sig i flera olika riktningar och därmed anpassar sig efter foten. Det här är skon för den vana löparen som springer ett maraton på runt 3 timmar, och för den som vill ha en lätt sko till snabba intervaller.

Det här är Guidesole
ASICS Guidesole-teknologi består av en svängd, mjuk precisionssula som är styvare framtill. Detta minskar böjningen av fotleden och minskar energiförluster. Den uppsvängda sulan gör också att skons tyngdpunkt hamnar vid bakre delen av foten, vilket ger ett rullande, gungande löpsteg. Effekten blir att löparens kroppsvikt hjälps framåt i stegcykelns samtliga tre stadier. I kombination med ASICS Flytefoam- och gel-teknologier ger detta en ökad fjädring, vilket gör att musklerna blir mindre trötta. Den nya sulan ger också en optimal vinkel på foten och stabiliserar vristen vilket ger en mjuk, smidig löpning och bra fäste.

HÄR HITTAR DU ASICS RIDE-familjen

Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Sommar, sol och löpning
  • Kom i toppform, semesterns smartaste träning
  • Spring tystare, minska skaderisken och öka effektiviteten
  • Fokusera, lägg tid på det som verkligen har effekt
  • Test: 17 nya trailskor
  • 6 snygga solbrillor
  • The Biggest badass
Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Endorphin Pro – Sauconys snabbaste sko hittills

Endorphin Pro – Sauconys snabbaste sko hittills


Allt fler märken släpper skor med integrerade kolfiberplattor. Bland dessa sticker Sauconys Endorphin Pro ut som en seriös utmanare.

Endorphin Pro, som är utvecklad tillsammans med elitlöpare, är en snabb och samtidigt väldämpad sko som är skonsam mot musklerna utan att vara för mjuk. Saucony använder sig av PWRRUN PB, ett PEBA-baserat skum som är lätt samtidigt som det ger en fjädrande effekt. Inpackad i PWRRUN PB-skummet finns en S-formad kolfiberplatta som gör skon spänstig och stabil. 

PWRRUN PB-dämpningen och kolfiberplattan utgör tillsammans Sauconys SPEEDROLL-teknologi som för löparen framåt på ett naturligt sätt så att löpningen känns lätt. Detta gör Endorphin Pro till en slagkraftig sko ute på loppen. Testlöparna tycker därför att detta är en given utmanare till de just nu ledande skorna med integrerade kolfiberplattor.

Ovandelen är tunn och andas bra, men trots det är skon stabil. Materialet omger foten på ett smidigt sätt och skon känns individanpassad från början.

Vill man sätta personliga rekord i sommar eller helt enkelt är ute efter en riktigt bra träningssko är Endorphin Pro en sko som passar båda ändamålen. Löparen kan springa snabbt utan att det sliter hårt på musklerna.

Endorphin Pro ingår i Sauconys nya Endorphin-serie tillsammans med Endorphin Shift och Endorphin Speed, och släpps på måndag 1 juni i begränsad upplaga hos bland annat LÖPLABBET

Speed och Shift lanseras i början på augusti.

Kolla in några av löparna som varit med i processen att ta fram Edorphin kollektionen

Fakta Saucony Endorphin PRO

  • Ovandel: Engineered Mesh och FORMFIT 
  • Mellansula: S-curve kolfiberplatta, PWRRUN PB-mellansula
  • Yttersula:  XT-900
  • Vikt: Herr 213 gram / dam 179 gram
  • Dropp: 8 mm (35.5mm / 27.5mm)
  • Pris: 2.500 KR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Passa på! Just nu 50% rabatt!

Passa på! Just nu 50% rabatt!


Just nu! Halva priset på prenumeration, endast 49,50 kronor per tidning! Ordinarie pris 99 kronor.

Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 10 gånger för bara 495 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och i din läsplatta. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

Erbjudandet gäller endast nytäckning av prenumeration och boende i Sverige.

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Lindh nostalgisk när hon ger bästa 1000 meters tipsen

Lindh nostalgisk när hon ger bästa 1000 meters tipsen


RW Runstreak2020 gruppen på Runner’s World Facebook, med över 2100 löpare, inspirerar varandra i maj månads utmaning #RWtempoChallenge! Det handlar om fartträning, och att utveckla den personligt snabbaste 1000 meters tiden på en månad. Lovisa Lindh har det svenska rekordet på 1000 meters, och när hon ska tipsa om hur man tacklar sträckan bäst blir hon lite nostalgisk.

Maj månads utmaning i RW Runstreak2020 handlar om att lägga in fartträning under en månad och med hjälp av den träningen förbättra din snabbaste tid på 1000 meter på en månad. Tidigare har vi fått tips från svenska rekordhållaren på 1000 meter på herrsidan Johan Rogestedt, och nu är det damsidans svenska rekordhållare Lovisa Lindh som tipsar. Hon har förbättrat det svenska rekordet vid två tillfällen och den gällande rekordnoteringen är på minst sagt imponerande på 2:35:15!

”För min del har det varit speciellt båda gångerna jag slagit svenskt rekord på 1000 meter. Första gången, 2016, kom jag direkt hem ifrån EM där jag tagit brons, sprungit tre lopp och ”persat”.
Däremellan hann jag med lag-SM på 1500 meter och blev uttagen till OS. Jag svävade alltså på moln av självförtroende, samtidigt som jag är glad att kroppen pallade ett femte lopp på drygt en vecka.

År 2017 var det samma sak, att jag kom hem efter att precis slagit svenskt rekord på 800, så även då visste jag att formen fanns där för att springa fort. För min del körde jag alltså inte riktigt någon specifik 1000m-träning inför, men håller med Johan Rogestedt om att det liknar 800 meter mer än längre sträckor.

För oss som är så vana att tävla på antingen 800 eller 1500 och sällan något däremellan har vi nog samma känsla om att man måste hålla sig lagom lugn i början men sen våga köra även om man börjar bli trött.

RW´s skribent Lovisa Lindh påväg mot svenska rekordet på 1000 meter. 2:35.15

Ett träningspass med 200-ingar och 400-ingar skulle jag säga är perfekt för att både få in lite ”längre” sträcka så man kan springa snabbt men ändå hinna bli lite trött, men även kunna flyta på i snabbare tempo på 200-ingarna.

Förslagsvis 5×400 meter för att få dubbla tävlingsdistansen, och då i lite lägre fart än snittfarten för att nå tidsmålet på 1000 meter. Vilan mellan varje 400 meters intervall kan man lägga på 90 sekunder. Efter sista 400 meters blir det lång serievila på 4 minuter innan man avslutar intervallpasset med ett set med 5 x 200 meter för att springa lite snabbare än vad man måste hålla för att klara sin 1000 meters tid. Vilan här kan vara 60 sekunder mellan ”tvåhundringarna”.
Jag tycker passet lämpar sig bra på löparbana, förutsatt att man vill och gillar att springa på bana. För en motionär skulle man, om man inte vill köra bana, kunna springa motsvarande upplägg varsomhelst på en inspirerande sträcka.

Några korta rader om tips på 1000-meters pass, blev lite längre för jag blev lite nostalgisk när jag började tänka tillbaka på rekord-loppen :), men hoppas det kan inspirerar i träningen mot en personligt snabb 1000 meters tid.”

FOTO: Deca Text & Bild


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Maj månad – ny utmaning! #rwtempochallenge

Maj månad – ny utmaning! #rwtempochallenge


Maj månads utmaning #rwtempochallenge börjar med ett testlopp över 1 000 meter. Målet är sedan att du ska kunna springa samma sträcka på kortare tid innan månaden är slut. Det kommer du att klara tack vare fem kilometer tempolöpning varje vecka under maj. Vi hjälper dig förstås på vägen med inspirerande träningstips. Häng på!

I vår Facebook-grupp RW Runstreak2020 vill vi genom olika träningsutmaningar motivera till regelbunden, kul och givande träning. Över 2 000 löpare är med och inspirerar varandra – och du är förstås också välkommen att hänga på.

Nu är april månads klassiska Runstreak-utmaning – 1,6 km löpning om dagen i 30 dagar – över. I maj vill vi peppa alla löpare att våga testa tempoträning. Vi har tagit fram ett koncept som helt utgår från individens egna förutsättningar, så alla som kan springa kan vara med – oavsett hur fort man springer. (Ja, du kan också vara med!)

Utmaningen #rwtempochallenge består av två delar. Du kan välja att genomföra båda eller bara den som känns mest inspirerande för dig.
Den första delen i vår utmaning är att du under varje vecka i maj, som är årets femte månad, ska samla ihop sammanlagt minst 5 kilometer löpning i ett klart högre tempo än på dina vanliga distansrundor. (Första veckan i utmaningen blir vecka 19.)

De här 5 kilometerna tempoträning kan bestå av klassiska intervaller i ett för dig utmanande tempo, tröskelträning eller kanske till och med en snabbdistans genom ett virtuellt lopp. Du avgör själv vad som triggar dig. Men du får alltså bara räkna de delar av passen under din träningsvecka där du lämnar din komfortzon och springer snabbare än på en vanlig distanslöpning.

Du kan riva av dina 5 kilometer på ett enda av veckans pass, till exempel genom att springa 5 x 1 km intervall. Eller så kan du samla ihop till dina 5 kilometer under flera fartpass som du lägger in i din träningsvecka. Blir det mer än 5 kilometer, eller 5 000 meter, totalt så är det såklart en bonus. Men grunden är att 5 kilometer snabbare löpning sammanlagt per vecka, utöver din vanliga löpträning, kommer att utveckla dig som löpare under maj månad.

Den andra delen i utmaningen handlar om att stämma av din utveckling, och att de 5 kilometerna tempoträning per vecka ska triggas av en målsättning. Målet är att du ska förbättra din tid på 1 000 meter efter en månad med tempoträning. Vill du hänga med på denna delen av utmaningen ska du nu i början av maj springa ett testlopp på 1 000 meter. Du väljer ut en för dig inspirerande 1 000 meter lång sträcka och springer den, efter en bra uppvärmning, så snabbt du kan. Notera sedan din tid. Du behöver inte ta ut dig allt vad du har, men spring dig så trött som du känner att du klarar.

Du kan mäta sträckan via en gps-applikation i klockan eller på mobilen, alternativt mäta ut din sträcka i något kartprogram. Springer du på löpband ger ju bandet din 1 000-meterssträcka, och har du tillgång till en löparbana på 400 meter kan du springa 2,5 varv där. Underlag och plats väljer du alltså helt själv. Det viktiga är att du noterar tiden och att du när maj månads slut närmar sig gör om testloppet på exakt samma sträcka.

Vår förhoppning är att både 5-kilometersutmaningen varje vecka och testloppet på 1 000 meter ska trigga dig att våga testa tempoträning utifrån dina förutsättningar. Det spelar alltså ingen roll om din bästa tid på 1 000 meter är 7 minuter eller 3 minuter. Utmaningen handlar om att vi alla ska klara av att förbättra våra personbästan på 1 000 meter inom loppet av en månad.

Vi kommer såklart ge tips på bra, roliga fartpass varje vecka för att hjälpa dig på vägen. Förhoppningsvis vill även du dela med dig av dina bästa fartpass för att ge tips och inspiration till alla löpare som antar utmaningen och är med i vår  RW Runstreak 2020 -grupp på Facebook. Och har du inte Facebook kan du förstås anta utmaningen ändå – håll ögonen på runnersworld.se för uppdateringar och inspiration. 

Tagga gärna dina inlägg med #RWRunStreak2020 och #RWtempoChallenge

Nu kör vi, med mer fart i maj!

FÖRSTA VECKANS INTERVALLTIPS
Innan all form av tempo/fart-träning ska du alltid värma upp. Börja med minst 7–8 minuters lugn uppmjukande jogg. Här avgör du hur lång uppvärmningsdel i löpningen du vill ha. Stanna till och genomför lite rörlighetsträning, så att du känner att du är rörlig och kan/vågar ta ut steget utan att riskera någon skada. Efter denna del kan du som vill även lägga in några minuters löpskolning, till exempel låg skippning, lätta hälkickar, ”hoppsa-steg” och kanske halvhöga knälyft över en sträcka på 15–30 meter. Ta gångvila ”tillbaka” mellan varje övning.
Avsluta uppvärmning med att höja puls och fart genom 2–3 koordinations- eller stegringslopp över 15–20 sekunder. Starta dessa korta ”lopp” i din lugna fart men sen ökar du ganska omgående successivt farten så att du känner att du når din bekvämt snabbaste fart.  Håll den tills du når runt 15–20 sekunder eller 60–100 meter totalt. Ta lite vila, kanske 30 sekunder mellan dina koordinations/stegringslopp.

Nu är du redo för att springa fort. Vår första veckas (v 19) två intervallförslag ser du nedan, och när du kört ditt fartpass glömmer du såklart inte varva ner med lugn jogg på minst 5 minuter!

1. Intervallserien
Löpning: 2 x 500 meter – 5 x 200 meter – 2 x 500 meter.
Vila
: 1 minut stående/gående mellan varje intervall.
Totalt: 3 000 meter intervall.
Detta pass ger 3 kilometer intervallträning. Känns det för lite för dig som är van vid mycket löpning kan du upprepa serien en gång till.
De inledande 500-metersintervallerna, som du även avslutar med, ska gå i din bekvämt snabba fart. Känn ingen stress att du ska pressa jättetufft här, framförallt inte på de inledande 2 x 500. Här handlar det mer om tröskelintensitet, det vill säga att ingen trötthet ansamlas mer än att du hinner återhämta dig på vilan.
På 5 x 200 meter får du dock gärna springa på lite tuffare, men inte snabbare än att du har kontroll. Att springa 200 meter i din snabba fart kommer att göra dig trött – vilket också kommer att ge mycket tillbaka. Tänk bara på att du ska ha krafter kvar till de avslutande 2 x 500-metersintervallerna. Vila hela tiden 1 minut mellan varje intervalldel.

2. Intervallstege
Löpning: 800-600-400-200 meter.
Vila: 90-60-30 sekunder stående/gående efter respektive intervall.
Totalt: 2 000 meter intervall.

Denna intervallserie ger 2 kilometer löpning i hög fart, men du kan mycket väl upprepa den 2 eller 3 gånger om du är van att träna mycket löpning. Om du upprepar serien tar du 2 minuters serievila innan du startar om igen.
Inledande 800-metersintervallen springer du på en intensitet precis emellan din bekväma och lite obekväma trötthet. Det är okej att bli trött, men du ska absolut inte springa något ”maxlopp” här. Även om du har 1,5 minuts vila efter den första intervallen är tanken att du ska klara av att springa klart snabbare ju kortare intervallerna blir – även om vilan också blir kortare efterhand. Därför är det bättre att hellre starta lite för lugnt på första och andra intervallen än att det blir för tuff start. Du kommer hinna bli riktigt trött på de avslutande intervallerna – vi lovar!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

FARSANS INTERVALLER

FARSANS INTERVALLER


Ni har väl inte missar RW podden med LG & Peppe. Många skratt och mycket inspiration till din löpning. Ett mycket uppskattat stående inslag är ”farsans intervaller”, en programpunkt där Bosse Lindholm som bland annat varit tränare i svenska friidrottslandslaget ger tips på konkreta pass.

RW podden med Lars Gunnar ”LG” Skoog och Peppe Lidholm har blivit en succé och lyssnarskaran ökar hela tiden. Förutom många skratt, får lyssnarna självklart ta del av träningstips, och bakom inslaget med ”fasan” står Peppes far Bo ”Bosse” Lindholm. Han delar varje vecka med sig av konkreta pass och i podden förklarar han både syfte och upplägg. Många lyssnare har efterfrågat passen även textform och nedan hittar du några av ”farsans” passtips. Har du missat podden, hittar du den här!

FARSANS INTERVALLER

Alla pass behöver en bra uppvärmning med jogg , några stegringar och klassisk uppvärmning,uppmjukning av kroppen!Jogga gärna ner 10-15 min efter intervallerna!

1. (avsnitt 3)
6 x  40-15 sekunder (Spring 40 sekunder, vila 15 sekunder)
8 x  30-15 sekunder
10x  20-15 sekunder
12 x 15-15 sekunder
Flexibel vila mellan seten.

2. (avsnitt 4)
8 x 40-15 sekunder (Spring 40 sekunder, vila 15 sekunder)
12 x 20-15 sekunder
Flexibel vila mellan seten.

3. (avsnitt 5)
8 x 70-20 sekunder (Spring 70 sekunder, vila 20 sekunder)
12 x 20-15 sekunder
Flexibel vila mellan seten.

4. (avsnitt 6)
400 m test-pass
120m-100m-80m-60m-40m (kört riktigt hårt, vila så du känner dig återhämtad mellan varje)
Slå ihop löptiden och få ett resultat. Sen kör du ett 400m lopp-så hårt du kan. Avsluta med 2 x 200m samma här, hårt-ta lång vila mellan loppen.
Det här kan man köra en gång i månaden och se hur man ligger till!

5. (avsnitt 7)
”Frida Svensson passet” (Googla så får du se vem hon är)
4 x 40-20 sekunder (Spring 40 sekunder, vila 20 sekunder)
5 x 30-15 sekunder
6 x 20-15 sekunder
7 x 15-15 sekunder
8 x 10-10 sekunder
Flexibel vila mellan seten

6. (avsnitt 8)
2 – 3 x (5 x 3 minuter -1 min)
2 – 3 x (10 x 70-20 sekunder)

7. (avsnitt 9)
8 x  70-20 sekunder (Spring 70 sekunder, vila 20 sekunder)
10 x 15-15 sekunder
8 x  70-20 sekunder
10 x 15-15 sekunder
36 intervaller, flexibel vila mellan seten

8. (avsnitt 10)
10 x 40-15 sekunder (Spring 40 sekunder, vila 15 sekunder)
10 x 20-15 sekunder
10 x 15-15 sekunder
Flexibel vila mellan seten


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så väljer du löparskor – nio faktorer att ta hänsyn till

Så väljer du löparskor – nio faktorer att ta hänsyn till


Den här checklistan är framtagen för att hjälpa dig att hitta en skomodell som passar just dina fötter och ditt sätt att löpa.

Ett lyckat val av löparskor kan göra dem till din bästa träningspartner, medan ett felaktigt val kan förstöra mycket av träningsglädjen och i värsta fall leda till skadebesvär. Därför är det värt att lägga tid på att dels förstå vilka faktorer som är viktiga när du väljer dina löpträningsskor och dels att vara noggrann vid utprovningen i butik. Här är nio faktorer att ta hänsyn till inför valet av löparskor.

1. Fottyp

Det finns i huvudsak tre olika typer av fötter om man utgår från hålfotens utseende. Uppbyggnaden av fotvalvet säger nämligen en hel del om din fots funktion. 

Har du låga valv (plattfot) tyder det på en fot med stor rörlighet i både fotleden och mellanfotens alla småben. Det indikerar att du bör satsa på en stabil träningssko. 

Har du höga valv betyder det ofta en stram, rigid fot med dålig stötdämpningsförmåga. Den mår därför bra av en mjuk, stötabsorberande mellansula. 

Har du fötter med medelhögt medialt valv kan du oftast välja en skomodell med en bra mix mellan stötdämpning och stabilitet. 

Men man kan inte enbart bedöma foten i statiskt tillstånd för att välja rätt typ av löparsko. En löpanalys där man kan se hur foten beter sig under belastning måste till för att man ska kunna dra en definitiv slutsats (se punkt 2).       

2. Fotens biomekanik

Foten har en egen sinnrik mekanism för att dämpa stöten från underlaget. Första markkontakten sker på fotens yttre kant, då oftast på hälen vid normal distansfart men hos vissa löpare längre fram på fotbladet. Sedan rullar man diagonalt över fotsulan genom steget, för att sedan sätta allt mer tryck på stortåleden mot slutfasen av markkontakten och i frånskjutet. Hela denna diagonala rörelse, från fotens utsida till insida, kallas för pronation.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro. Pronation är en helt naturlig rörelse för att åstadkomma en mjuk landning mot underlaget. Det blir problematiskt först när pronationsrörelsen blir för stor (vilket är ganska vanligt) eller för liten (vilket är tämligen ovanligt).

Det är visserligen svårt att rent vetenskapligt bevisa att överpronation orsakar överbelastningsskador, men praktiska erfarenheter pekar på att fotens inåtrullning bör kontrolleras och hållas inom ett visst rörelseomfång. 

En överrörlig fot blir ännu mer instabil i en sko med en tjock, mjuk sulkonstruktion vilket gör att hela rörelseapparaten belastas på ett ogynnsamt sätt. Och om en stram och stel fot placeras i en stabilitetsmodell med hårt mellansulematerial på skons insida blir också resultatet en felaktig belastning. En fot som egentligen rullar för lite mot skons stortåsida tvingas då ännu mer ut på lateralsidan av skons så kallade pronationsskydd.

En filmad löpsekvens på ett löpband kan enkelt analyseras av ett tränat öga. Därmed kan man fastställa hur du belastar din fot under löpningens stödfas. Ett sådant test kan specialiserade löpskobutiker, testcentra och vissa idrottsmottagningar erbjuda.   

3. Kroppsvikt

En tyngre kropp fordrar en fastare och mer robust sulkonstruktion än en lätt kropp för att inte skons mellansulematerial snabbt ska komprimeras. Därför är det viktigt att större löpare inte stirrar sig blinda på att hitta en så lätt sko som möjligt. Snarare kan det för dem vara en smart strategi – också rent ekonomiskt – att titta efter skor med en kraftig uppbyggnad i mellansulan och extra förstärkningar i ovandelen. Lätta, mjuka mellansulor tappar tyvärr sin stötdämpande förmåga snabbt, vilket rent generellt betyder att skon får en sämre hållbarhet.

4. Löpteknik

Det är inte enbart din kroppsvikt som avgör hur pass lätta och smidiga löparskor du kan välja – även din löpteknik spelar en viktig roll. Vet du med dig att du har en hård fotisättning bör du välja en något mer robust uppbyggnad i mellansulan än om du tassar fram på lätta fötter.

Å andra sidan kan en sko med låg sulprofil bli ett hjälpmedel för att finslipa på din löpteknik. Det gäller då emellertid att använda en sådan lättviktssko med omdöme och successivt vänja kroppen vid den hårdare, mer direkta kontakten med underlaget. Den bör då vara en sko enbart för tempo- och löpteknikpassen.

5. Underlag

Löpning på asfalt och andra hårda underlag känns bäst om inte skon har en alltför aggressivt mönstrad yttersula. Materialet i den kan gärna vara av en relativt mjuk gummiblandning under mellanfoten, så att man får en lagom greppig känsla mot det relativt släta asfaltunderlaget. Är du en utpräglad hällöpare är det däremot bra om den slitageutsatta häldelen har mer hållbart carbongummi.

Ditt val av skor beror delvis på ditt val av underlag. Springer du mest på asfalt, blandade underlag eller på stigar i skogen?

Löper du på blandade underlag finns det bra kompromisser när det gäller yttersulans mönster och utformning. Dessa fungerar också bra på preparerade slingor i terrängen. För att få fullt utbyte av löpning i tuffare terräng bör du däremot satsa på en ren terrängsko (trail). 

6. Träningsbakgrund

Jag vill direkt avskaffa begreppet ”nybörjarsko” i betydelsen enklare, billigare skomodeller. Den som är oerfaren och mindre vältränad behöver tvärtom extra mycket hjälp av en välkonstruerad sko. Därmed inte sagt att man måste snegla mot de absoluta toppmodellerna när man väl beslutat sig för regelbunden löpträning. Det finns i dag skomodeller i mellanprissegmentet som funktionellt sett är lika bra som de allra dyraste. Skillnaden ligger ofta i olika materialval och designdetaljer.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt. Skornas mellansulor får då – precis som löparen – välbehövlig tid för återhämtning mellan träningspassen. Att rotera flera par löparskor gör också att man får en viss variation i belastningen och på så sätt minskar riskerna för överbelastning.

7. Skadeproblem

Att tro att vissa skadeproblem kan behandlas med en viss typ av sko är att ha en övertro på skornas förmåga. Men det finns absolut kopplingar mellan vissa typer av överbelastningsskador och valet av löparskor. 

Det finns en koppling mellan skornas uppbyggnad i hälen och hälseneproblem.

Ett tydligt exempel på skornas inflytande i skadesammanhang är hälsenebesvär. En alltför snabb övergång från en skomodell med hög häluppbyggnad (vanligtvis 10–12 millimeter) till en sko med liten höjdskillnad mellan häl och tå (så kallat häldropp) brukar direkt ge sig tillkänna som ömhet i vadmuskulatur och hälsenor. Är man då inte uppmärksam och lyssnar till kroppens varningssignaler kan man lätt dra på sig långvariga och svårläkta besvär. 

Läs också: Så helar du hälsenan

8. Tidigare skomodeller

Skomodeller som man haft tidigare och som fungerat bra kan ge värdefull vägledning när man ska köpa nytt. Tänk bara på att inte alla skomodeller har en tydlig kontinuitet från år till år. Ibland sker det så stora förändringar av en viss modell att det snarare rör sig om en helt ny konstruktion jämfört med föregångaren. 

Tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar.

Slitaget – speciellt på yttersulan – på dina gamla skor kan också berätta hur pass bra dessa har fungerat för ditt sätt att löpa. Men tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar, det vill säga belastar foten mest på utsidan. Ett sådant slitage talar enbart om att du landar på hälens utsida, vilket majoriteten av löpare faktiskt gör.

Ett märkbart slitage under stortåleden indikerar däremot att du har en överpronation, det vill säga att du rullar markant inåt i stödfasen. En löpanalys bör bli en bekräftelse på just detta och visa hur pass stor pronationsrörelse det handlar om.

9. Passform

Skornas passform är A och O för hur de kommer att fungera att löpa i. Moderna löparskor behöver inte en inkörningsperiod för att kännas bra – tvärtom brukar det första intrycket kvarstå också i det långa loppet. Ta därför gott om tid på dig och känn efter i butiken innan du tar det slutliga beslutet. 

Testa dina skor sent på dagen då foten är som mest svullen efter en dags stående och gående, och gör det gärna med de funktionsstrumpor du föredrar att springa i. Gå sedan omkring inomhus där hemma med skorna på fötterna under en kväll innan du slutligen tar ut dem på en jungfrutur. 

Läs också: Vårens största skotest 2020


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in