Trots värmen i Silesia slog Jakob Ingebrigtsen Daniel Komens 28 år gamla världsrekord på 3 000 meter. Samuel Pihlström har dessutom slagit svenskt rekord på en mile – och Andreas Kramer har utmanat världseliten.
Den höga temperaturen i Polen verkade inte besvära Jakob Ingebrigtsen. I 3 000-metersloppet slog han Daniel Komens 28 år gamla världsrekord med tre sekunder. Ett rekord som länge sagts vara ett av de bästa inom hela friidrotten.
Rekordet kom efter att Ingebrigtsen sprungit första kilometern på 2.27, andra på 2.28 och sista på 2.22.
I mål stannade klockan på otroliga 7.17,55 och det får en att undra om det här inte är hans bästa prestation någonsin?
Rekordet kommer dessutom tre dagar efter att Ingebrigtsen tagit revansch på Cole Hocker. Amerikanen, som tog OS-guld i Paris, fick stryk av norrmannen när de båda möttes på 1 500 meter igen i Diamond League tävlingen i Lausanne.
Svenskarna
På galan i Silesia var Andreas Kramer tillbaka efter sjukdomsbesvär. Svensken slutade nia på 800 meter på 1.44,32. Ett lopp som vanns av kanadensaren Marco Arop på 1.41,86.
Arop sprang även bra på DL-tävlingen i Lausanne men där blev han slagen av kenyanen Emmanuel Wanyonyi som vann på 1.41,11. Den tredje bästa tiden någonsin.
Även om det är en bra bit från löpning måste vi också nämna att Mondo Duplantis, på galan i Silesia, slog nytt världsrekord i stavhopp. Hans 6.26 är en förbättring av det gamla rekordet med en centimeter.
Alla resultat från Diamond League i Silesia hittar ni här.
Svenskt rekord av Pihlström
För första gången kom GP-cirkusen till Borås. Under onsdagen avgjordes tävlingarna i staden och på förhand var det mile-loppen som drog mest intresse.
Samuel Pihlström gjorde ett fint OS när han slog personbästa i återkvalet och visade nu att den formen sitter i.
I Borås slog han Kalle Berglunds fem år gamla svenska rekord på en mile när han gjorde 3.52,50.
Det nya rekordet är en förbättring av det gamla med över en sekund och räckte till seger för Pihlström efter ett fint upplopp. Hans sista varv klockades på under 55,5 sekunder.
Samuel Pihlström efter att ha slagit svenskt rekord på en mile. FOTO: DECA Text & Bild
I damloppet gjorde även Wilma Nielsen ett fint lopp när hon blev sjua på 4.28,51. Med det är hon ny fyra genom tiderna i Sverige. Linn Söderholm blev nia på 4.31,24 och Julia Nielsen tia på 4.31,53. Det gör dem till åtta respektive nia genom tiderna i Sverige.
I 1 500-metersloppet sprang Carmen Cernjul hem segern på 4.16,90. Det för upp henne som den sjätte bästa junioren genom tiderna i Sverige.
Friidrottssäsongen har gått in i slutskedet men än är det inte över. Veckan har bjudit på Midnattslopp och Lag-SM-final i huvudstaden.
Det var nästan 30 000 löpare som drog iväg från Zinkensdamm på Södermalm i Stockholm under lördagskvällen. Midnattsloppet hade i år det högsta deltagaranatalet sedan 2017 och flera människor hade letat sig ut längs gatorna för att heja på löparna.
I år var det förutom mil- och 5-kilometerslopp även en halvmara på programmet. Endast 40 löpare testsprang den “nya” distansen som kommer att utvärderas, kanske blir det ett permanent tillägg.
Ur elitsynpunkt väger 10-kilometersloppet tyngst. På herrsidan vann Ebba Tulu Chala den tuffa banan på 29.52, tvåa blev Otto Kingstedt på 30.43 och trea Archie Casteel på 30.48. Bland damerna var det Hanna Lindholm som var först med 34.45. Andraplatsen tog Johanna Bäcklund på 35.17 och tredjeplatsen gick till Frida Michold på 35.49.
I Sollentuna avgjordes Lag-SM-finalen. De flesta medel- och långdistanslopp präglades av att det var just ett mästerskap så de riktigt snabba tiderna uteblev. I stället fick de som var på plats se långsamma starter och flera spurtdueller.
Resultatet som sticker ut är Örgrytes Wilma Nielsens 2.05,51 på 800 meter, några timmar efter att hon vunnit 1 500 meter före Turebergs Hanna Hermansson. Tvåa i 800-metersloppet blev unga Spårvägenlöparen Carmen Cernjul på 2.05,70.
Nielsen mot Cernjul på upploppet i 800-metersloppet. FOTO: DECA Text & Bild
Dubbelseger blev det också för Awet Mengsteab som tog hem både 3 000 meter hinder och 5 000 meter för Örgryte.
Habtom Asgede, Tureberg, gjorde även han en fin tävling när han vann 800 meter efter ett jätteryck med 200 meter kvar.
I lagtävlingen blev det en jämn kamp där placeringarna avgjordes på den sista grenen. På herrsidan vann Örgryte före Tureberg och Malmö och bland damerna vann Hässelby före Tureberg och Spårvägen.
Vi måste också nämna Julia Henriksson. Sprintern utnyttjade de fina vindarna och slog nytt svenskt rekord på 200 meter under tävlingen med 22.69.
Nästa vecka startar junior-VM i Peru. Där kommer Karl Ottfalk (3000/5000m), Elsa Sundqvist (3000/5000m), Lowa Branth (3000m hinder) och Ebba Cronholm (3000m hinder) att tävla.
Efter 16 dagar har de olympiska spelen i Paris kommit till sitt slut. Den sista veckan bjöd på olympiska rekord, duellen på 1500 meter, och två revanscher.
Få tävlingar var så omtalade inför spelen i Paris som herrarnas 1500 meter. Efter att ha kastat skit på varandra genom media det senaste året möttes Jakob Ingebrigtsen och Josh Kerr i OS- finalen på distansen D.
Men medan världens blickar riktade mot superstjärnorna kom en amerikan på insidan och snodde rubrikerna. Cole Hocker stod för mästerskapets friidrottsskräll när han vann 1500m- finalen på det nya olympiska rekordet 3.27,65.
Att slå olympiska rekord blev också lite av ett tema för löparna. Maratonloppet hade utmålats som en skräckbana med värme och långa backar. Det hindrade emellertid varken Tamirat Tola eller Sifan Hassan från att springa historiskt snabba lopp.
Tola avgjorde sitt lopp en bit från mål men i damloppet blev det desto mer spännande. Efter 42 kilometer var Sifan Hassan och Tigst Assefa fortfarande sida vid sida. Det var inte förrän på upploppet som nederländskan kunde säkra segern med tre sekunders marginal.
Hassan blev i och med sitt guld den förste löparen sedan 1952 att ta medalj på 5000 meter, 10 000 meter och maraton. Detta sedan hon blivit trea i de två föregående loppen.
Bland de svenska maratonlöparna lyckades Suldan Hassan bäst. I sitt andra lopp på distansen slutade 26- åringen 28:a på 2.11,21.
Carolina Wikström, som var andra svenska maratonlöpare, blev 52:a på 2.34,20.
Revanschen
Efter att ha missat medalj på 1500 meter måste det ha varit en revanschsugen Jakob Ingebrigtsen som stod på startlinjen inför 5000m-finalen. Norrmannen gjorde som han gjort i tidigare finaler på distansen och höll till en början en relativt anonym tillvaro kring mitten av fältet.
Med 500 meter kvar satte världsettan Hagos Gebrhiwet in ett ryck och fick några meter till de övriga. Jakob agerade lugnt och accelererade först ikapp etiopiern och sedan förbi honom till seger på 13.13,66. Grant Fischer knep bronset på 13.15, precis före Dominik Lobalu.
Det fanns förhoppningar om att Andreas Almgren skulle vara med i den nyss nämnda finalen men svensken behövde ställa in sitt deltagande efter en stressreaktion i skenbenet.
Jakob Ingebrigtsen under EM i Rom. FOTO: DECA Text & Bild
Även Faith Kipyegon måste ha varit revanschsugen efter hennes inledning. Kenyanskan förlorade guldet i den upphaussade 5000 meters- finalen på upploppet när hennes landsmaninna Beatrice Chebet spurtade förbi henne. Kipyegon blev sen diskad och av med sin silverpeng för att lite senare få tillbaka den. Finalen på 1500 meter blev hennes andra chans för ett guld.
Efter att Gudaf Tsegay satt upp en hejdlös fart på första varvet, som nog var lite för snabb för de flesta löparna, kunde Kipyegon rinna iväg till vinsten. Klockan stannade på 3.51,29 och nytt olympiskt rekord.
Bakom henne knep Jessica Hull från Australien silvret och George Bell bronset, båda två under 3.53.
Nyss nämda Beatrice Chebet måste vi också ta upp igen. På 10 000 meter tog hon sitt andra guld och måste räknas som en av spelets drottningar.
Silvret i 10 000m- loppet gick till italienskan Nadia Battocletti.
Tidernas final
På 800 meter har resultatutvecklingen varit närmast explosionsartat. Flera löpare har gått under 1.43 och några få även under 1.42.
Finalen levde också upp till förväntningarna. Kenyanen Emmanuel Wanyonyi vann på 1.41,19- den tredje snabbaste tiden någonsin. Världsmästaren Marco Arop tog silvret på 1.41,20 och sommarens utropstecken Djamel Sedjati knep bronset på 1.41,50.
Hela fyra man var under 1.42 i vad som är den snabbaste 800m- finalen genom tiderna.
Senare under kvällen framkom det att fransk polis gjort ett dopingstillslag mot Sedjatis boende i OS- byn. Fortsättning kommer att följa i det här ärendet.
Det fanns hopp om att Andreas Kramer skulle kunna nå en finalplats men svensken åkte ut efter att ha slutat näst sist i sin semifinal.
I damernas lopp gick brittiskan Keely Hodgkinson in med det största favorittrycket. Världsettan har en rekordartat säsong bakom sig men har “bara” slutat tvåa i de fyra senaste globala mästerskapen.
Nu höll hon för trycket och vann damernas 800 meter på fina 1.56,72.
Hodgkinson under VM i Budapest 2023. FOTO: DECA Text & Bild
Skrällmedalj på hinder
Det är tveksamt om den amerikanska hinderlöparen Kenneth Rooks hade fått åka till Paris om han varit svensk. Ingen verkar ha sagt det till honom när han, som var rankad som 23:a, sprang mot guldet med mindre ett varv kvar.
Han tröttnade visserligen något mot slutet och den favorittippade Marrockanen Souffiane El Bakkali kunde ta sig förbi och springa i mål för ett andra raka OS- guld. Rooks kan dock trösta sig med en silvermedalj och ett präktigt personbästa på 8.06,41.
Bronset tog kenyanen Abriham Kibiwot, sex hundradela efter Rooks.
Innan dess hade den andra av favoriter, världsrekordhållaren Lamecha Girma, råkat ut för ett läskigt fall på slutvarvet och blivit utburen på bår. Etiopiern förlorade medvetandet men fick tillbaka det senare under kvällen. Dagen efter kom hans tränare med lugnande besked kring löparen. I ett uttalande meddelade han att “Han är i gott skick”.
I damloppet blev det ytterligare ett olympiskt rekord när Winfred Mutile Yavi vann på 8.52,76. Silvret tog ugandiern Peruth Chemutai, en sekund efter, och bronset gick till Kenyas Faith Cherotich.
Runners World på plats
Tillsammans med New Balance var RW på plats under mästerskapets sista dagar. Vill man se intervjuer och inlägg från OS finns det på våra sociala medier. Alla resultat från OS hittar ni här.
KRÖNIKA. Han har varit med längre än de flesta. Hunnit med att byta både taktik och frisyr. Nu närmar han sig nästa nivå. Förstår vi vad han kan ställa till med?
Vintern 2015 var Sverige inne i den första Andreas Almgren- vågen. Armand Duplantis hade precis bestämt sig för blågult och Abeba Aregawi tävlade fortfarande för Hammarby. I denna veva, som i skrivande stund känns lika främmande som millenniebuggen, gjorde en 17- åring från Partille sitt första mästerskap som senior.
Inför 800 meter på inomhus-EM i Prag var de flesta blickarna riktade mot Almgren, frälsaren för svensk löpning, och det var nog inte många som såg den unge Andreas Kramer. Han blev 27:a och åkte ut i försöken.
Ni kanske vet vad som hände sen, eller inte hände. En kortversion är att Kramer tuggade på, jobbade sig uppåt, utifrån sett utan hinder, utan riktiga toppar, men stadigt bättre. Enligt plan närmade han sig det svenska rekordet. Slog det en dag i Karlstad, fortsatte förbättra det, tog EM-silver, och fortsatte jobba lite till. Nådde mästerskap på löpande band, ofta inga dåliga insatser, men kanske inte de mest sexiga heller.
Någonstans här tappade vi också fattningen på vad han egentligen ställde till med. Han gjorde bra ifrån sig men det glömdes lätt bort, jämnheten Kramer stod för försvann i de andras toppar. När Kalle Berglund tog sig till VM- final 2019, tog sig Kramer till semi som 22- åring. När Andreas Almgren slog upp nya barriärer i vintras, tog Kramer en VM- medalj.
”Till en början likartat”
Det är en förenklad bild, jag vet. Och vi har börjat förstå honom. Han har faktiskt tagit ett VM- silver.
Däremot tror jag inte alla har koll på att Kramer är fjortonde europé genom tiderna på 800 meter, både inne och ute. Han har inte sprungit långsammare än 1.45 på åtta år och tagit sig vidare från försöken i alla mästerskap sedan 2021. Vem har sagt att jämnhet inte kan vara sexigt?
Förr sågs han mest som en frontlöpare som tog täten från start medan vi andra bad till alla gudar att han inte skulle nå väggen förrän mitten på upploppet. Ibland höll det, ibland inte.
Sedan några år tillbaka har Kramer dock målat om bilden av sig själv. Han lärde sig avsluta och komma starkt på upploppet. Där han tidigare dog började han nu leva. Resultatet? Till en början likartat, sen explosionsartat.
Precis som resten av 800m- fältet har Kramer fått en rekordmässig utveckling i år. 1.44 har blivit 1.43. Förra året hade han varit trea i världen med sitt säsongsbästa, nu är han tolva men med häng.
Andreas Kramer inför Göteborgs GP 2023. FOTO: DECA Text & Bild
En nivå till
Ingen svensk har tagit sig till en OS- final på åtta år. Då var det Meraf Bahta som i Rio kom i mål på en bortglömd sjätteplats.
För en svensk herre var det ytterligare åtta sedan någon var i en liknande situation. Mustafa Mohammed, vi har väntat länge.
Självklart ska vi inte väcka några onda andar genom att säga att Kramer kommer ta sig till final. Mycket kan hända och på pappret är han utanför. Det känns dock oroväckande intressant inför semifinalen.
Vid lunch på fredag går Kramer in på Stade de France igen. Han är i den första av tre semifinaler tillsammans med Djamel Sedjati och Ben Pattison. En tredjeplats är realistiskt, en andraplats vore bättre. Topp två och två tider tar sig vidare.
Kramer har redan skrivit historia i år genom att ta VM- medalj och springa under 1.44. Nu kan han göra ett hattrick och dessutom ta sig till OS- final. Arket är tomt, fylld den med ett q, Andreas. Storleken spelar ingen roll.
Tack för den här tiden, välkommen den nya. Den där allt är möjligt och ingen får glömmas. Galenskapens tid är här nu.
Ni får ursäkta om jag tar till överord eller om gamla minnen glöms bort men jag skakar fortfarande efter det jag upplevt. Vad var det vi såg?
Galenskap sägs vara när man gör samma sak men hoppas på olika utfall. Vet inte Jakob det vid det här laget? Han gjorde som han tidigare gjort, fast ännu hårdare, ännu mer, ännu extremare. Resultatet? Ännu mer smärtsamt.
Precis som vi sett i de två senaste mästerskapen tog Jakob täten. Han drog upp i en hisnande fart och fältet sträcktes ut. Kerr la sig bakom och såg ut att få en fin resa. En efter en föll de ifrån, med 600 meter kvar såg Jakob ut att få en lucka.
Men avståndet till de andra krympte och fylldes istället av hans största demon och hans vänner.
Med 200 meter kvar gick tävlingen fortfarande enligt allmänhetens manus. Kerr mot Ingebrigtsen inför 80 000 blodtörstande fransoser. Sida vid sida ett år efter den stora sammandrabbningen.
Vem såg det komma?
Då kom den största jokern in. Han som såg vass ut under de amerikanska uttagningarna, som har hästsvans och vevar med armarna som om han försöker meddela högre makter.
Krysset är alltid ledigt säger man inom fotboll, insidan likaså inom löpning.
Kerr måste trott att allt var klart och kronan var hans när Jakob gick på grund femtio meter från mål. Det var ju också det, spelet hade ju gått enligt hans plan. Problemet var bara att manuset också var skrivet för en av birollsinnehavarna, Cole Hocker.
Den 23- årige Oregonlöparen var collegestjärnan som slog igenom inför uttagningarna 2021. Han har varit med i finaler men trots att han utmärkt sig som en av de bästa avslutarna har han inte lyckats nå guldet, fram tills nu. Nu pressade han sig fram, vevade sig förbi Kerr, fick med sig en landsman och tog sig hela vägen till oändligheten.
När världen stannade stod klockan på 3.27,65. Ingebrigtsens olympiska rekord var slaget och vi kunde konstatera att Kerr tagit silver, Nguse brons och Ingebrigtsen bara blivit fyra på 3.28,45.
Vad betyder det här?
80 000 personer på Stade de France såg en krona fall av en 24- årings huvud. Landa på marken och vara öppen för alla. Hans som var närmast innan slaget nådde inte hela vägen fram, de andra har tagit ett stort steg närmare den.
Den brittiska självbild har också fått sig en törn. Deras huvudman föll ifrån guldet men sprang ändå snabbare än någon landsman tidigare gjort. Istället vann USA mark när två amerikaner tog sig upp på pallen och tre blev topp fem.
Men, vad säger egentligen det här om framtiden? Vi kan konstatera att Jakob återigen misslyckas i ett mästerskap på 1500 meter. Igår skrev jag om viruset som nått det engelska fotbollslandslaget och det finns fog för att undra om Jakob nu fått samma sjukdom, den som gör att man inte lyckas när det väl gäller.
Vi kan också konstatera att Cole Hocker just nu är världens bästa löpare över 1500 meter. Han var smart, det var inte Jakob.
Nederländaren Niels Laros lurar i vassen. 19- åringen blev sexa på 3.29,54. Den andra junioren någonsin att gå under 3.30 och en halv sekund bättre än vad Ingebrigtsen gjorde i samma ålder. Laros tid är nära nu.
Framöver kommer vi inte på samma sätt kunna peka på en, eller för den delen två personer och säga “han kommer vinna idag”. Det vi fick se idag är ett bevis på att framtiden är öppen, ingen kommer längre att sitta säkert. Kronan är till för alla nu.
