Intresset var stort om att få testa Mizunos senaste skomodell Wave Rider 20. Vi har nu utsett tre taggade testpiloter som ska få utvärdera och behålla skorna. Svaret på frågan ”Vilket land kommer varumärket Mizuno ifrån?” var såklart Japan!
Stort grattis till:
Jens Fuchs
Joakim Runger
Annelie Rydh Jaensson
Vinnarna har kontaktats via mail. Tack alla ni som var med och tävlade!
Ur innehållet:
Lyssna på hur Jonas överlevde 30 mils simning i 10-gradigt vatten runt Gotland, hur man tränar för att vinna VM-medaljer i triathlon och hur man kan leva för att vara en fit, stark och pigg 47-årig småbarnspappa som efter 35 års hårdträning fortfarande har lusten till rörelse! Vi är alla stenåldersmänniskor som lever i en modern värld- det här är föreläsningen om hur vi maximerar hälsa, prestation och lycka genom att bli bekväma med det obekväma.
Det blir sanningar och provokationer och ärlighet – rakt från hjärtat!
Vi erbjuder nu dig som Runners World läsare 50 kr rabatt på hans onlineföreläsning:
Att vara bekväm med det obekväma
Klicka på rubriken ovan och använd kod: RW2020 när du kommer in på sidan för att göra ditt köp.
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 10 gånger för bara 495 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och i din läsplatta. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!
Erbjudandet gäller endast nytäckning av prenumeration och boende i Sverige.
De moderna löparskorna har genomgått många utvecklingssteg från introduktionen av EVA-skummet 1974 till dagens kolfibertrimmade mellansulor. Här är löparskornas historia!
Den moderna löparskoindustrin har i dag ungefär femtio år på nacken. I samband med att löpning i början av 1970-talet blev en aktivitet som inte enbart var förbehållen talangfulla tävlingslöpare, utan snabbt spred sig till allt fler människor, uppstod en efterfrågan på träningsskor med delvis andra egenskaper än vad elitlöparna tidigare efterfrågat. Det snabbt växande antalet nyfrälsta löpare gjorde också skotillverkning till en i högsta grad intressant och lukrativ affärsmöjlighet.
Hela 1970-talet präglades av en optimistisk entreprenörsanda och stor kreativitet i produktutvecklingen. Stort fokus hamnade på hur skornas mellansulor kunde dämpa stötarna från underlaget och på så sätt skona benen på den snabbt växande skaran entusiastiska löpare. Dessa var ofta tämligen dåligt grundtränade och hade inte sällan medioker löpteknik. Skotillverkningen fick därför en klar inriktning på stötdämpning som ett sätt att motverka skadeproblem.
En viktig milstolpe i sammanhanget är 1974. Då inledde nämligen Brooks-chefen Jerry Turner ett samarbete med kemiföretaget Monarch Rubber Company. Det resulterade i den första löparskon med en mellansula tillverkad av plastskummaterialet EVA. Modellen hette Villanova och blev direkt en succé när den introducerades 1975. Turner hade förhandlat sig till ensamrätt under ett års tid, men när den exklusiviteten upphörde blev EVA-materialet snabbt standardlösningen hos i princip alla skotillverkare.
EVA är en förkortning av Ethylene Vinyl Acetat. Anledningen till att detta plastskum mer eller mindre revolutionerade tillverkningen av mellansulor till löparskor är – förutom materialets elastiska egenskaper och låga vikt – den enkla och kostnadseffektiva framställningsprocessen. Alltsedan mitten av 1970-talet och fram till i dag har därför majoriteten av alla löparskor tillverkats med just någon typ av EVA-mellansula.
Tillverkningsmetoderna har efterhand förfinats och ibland har materialet kombinerats med andra typer av plastskum, främst för att förbättra skornas livslängd. Vissa tillverkare har också kapslat in andra element i mellansulorna, främst för att förbättra hållbarheten i skornas stötdämpning. De mest kända är Nike Air, Asics Gel och Mizuno Wave.
Skofabrikanterna har med förkärlek under årens lopp använt sig av egna fantasifulla namnbeteckning på sina mellansulematerial, för att ge intryck av att just deras variant är det mest tekniskt avancerade med bäst stötdämpningsegenskaper. Exempel är Phylon, Cushlon, SpEVA, SoLyte, REVLite, EVA+ och U4ic. Den kemiska sammansättningen har dock ofta varit tämligen lika.
Att EVA relativt snabbt komprimeras eftersom de små luftbubblorna i materialet pressas samman vid belastning är materialets största svaghet. Att skorna tappar sin stötdämpande förmåga är oftast anledningen till att vi kasserar dem, trots att de visuellt ser ut att kunna fungera ytterligare ett tag.
Mellansulornas förmåga att dämpa stötarna från underlaget har sedan 1970-talet haft en särställning i branschen. Förvånansvärt lite hände emellertid inom den tekniska utvecklingen av alternativa material från slutet av 1970-talet och drygt 30 år framåt i tiden. Först när Adidas 2013 introducerade sitt innovativa Boost-koncept började kreativiteten spira igen.
I samarbete med tyska kemijätten BASF lyckades Adidas då skapa ett spännande alternativ till EVA. De sammanfogade ett stort antal små kulor av ett plastmaterial kallat TPU (Thermo Plastic Polyurethane) till en solid mellansula. Denna lösning ger ingen viktmässig fördel. Den stora vinsten ligger i stället i materialets energiåtergivande egenskaper och att det behåller sina stötdämpningsegenskaper längre.
Adidas Boost-koncept fick övriga skotillverkare att börja titta på nya tekniska lösning för sina mellansulekonstruktioner. Den stora snackisen i sportskobranschen har under de senaste tre till fyra åren handlat om kolfiberplattor, men faktum är att det är utvecklingen av nya skumplastmaterial som är mest intressant för den stora massan av löpare.
Till sina Vaporfly-modeller – som fått extremt mycket uppmärksamhet i samband med de spektakulära försöken att löpa maratonsträckan under två timmar – har Nike utvecklat ett mellansulematerial kallat Zoom X. Det bygger på ett plastmaterial kallat Pebax, vilket tidigare endast använts i hårdplastformat – exempelvis som en stabiliserande platta i skons mellanfotsparti eller som förstärkning i hälkappan.
I skumplastutförande blir Pebax extremt lätt och därför kan man tillverka tjocka mellansulor utan att skorna blir tunga och klumpiga. Flera tester pekar på att Vaporfly-skornas energisparande egenskaper i högre grad kan tillskrivas Pebax-skummet i mellansulan än kolfiberplattan. Än så länge är materialet klart mer kostsamt att använda än EVA och Nike har hittills endast använt det i just Vaporfly-modellerna och – som en delkomponent – i den något mer traditionella lättviktsskon Pegasus Turbo.
Andra sportskotillverkare har också tillgång till Pebax, som är ett av den franska kemikoncernen Akemas varumärken, eller andra liknande material. Reebok använder exempelvis Pebax i kombination med ett skal av EVA i sin Floatride Energy-mellansula.
Med största sannolikhet kommer vi snart få se andra typer av plastmaterial i skornas mellansulor. Saucony har nyligen introducerat vad man kallar Pwrrun+, som är ett TPU-baserat plastskum med liknande egenskaper som Adidas Boost. Det ger både bättre energiåtergivning och lägre vikt än Everun, som Saucony har använt i stor utsträckning sedan 2015.
EVA kommer dock sannolikt att finnas kvar i sportskobranschen ett bra tag till. Dagens EVA-mellansulor har förfinats sedan 1970-talet. Under de senaste åren kan vi notera en del nya, innovativa idéer. Ett intressant exempel är Skechers Hyperburst, där man istället för luft har injicerat koldioxid för att åstadkomma ett elastiskt plastskum. Resultatet blir främst en markant lägre vikt, men också god stötdämpning kombinerad med en kvick återgång efter belastning.
Schweiziska On har i stället valt att blanda EVA med en Pebax-liknande plastkomponent i sitt nya så kallade Helion-skum. I kombination med de ihåliga Cloud-elementen, som är företagets speciella signum, kan man finjustera mellansulans egenskaper i olika delar av sulplattformen. Slutresultatet blir en tämligen fast, distinkt kontakt mot underlaget men också en tydlig respons i frånskjutet.
Även om skoteknologi i hög grad handlar om mellansulor och deras egenskaper, har det även skett framsteg på andra områden under senare tid. Passformen i skornas ovandelar har förbättrats avsevärt. I stället för att som förr stödja foten genom att sy på förstärkningar i klumpiga syntetmaterial utanpå ovandelar i nylon eller polyester, framställer man nu ovandelar i ett sammanhängande stycke.
Genom en vävteknik kallad ”engineered mesh” kan man ge huvuddelen av skons ovandel en gles struktur med goda ventilerande och följsamma egenskaper. De områden som behöver stödja foten får däremot en mycket tätare vävstruktur. Därmed elimineras behovet av utanpåliggande förstärkningar helt.
En ännu mer sofistikerad metod är att använda sig av avancerade, datastyrda stickmaskiner som kan utforma skornas ovandelar. Principen är även här att tätare stickning ger stöd medan glesare maskor gör att skon bättre kan forma sig efter fotens konturer.
Inledningsvis var detta en ganska kostsam procedur förbehållen ett fåtal topprodukter. Men i dag har allt fler tillverkare tillgång till teknologin och vi ser allt fler löparskor med stickade ovandelar. Genom att variera tjockleken och färgerna på trådarna kan man åstadkomma spännande visuella effekter. I den hårda konkurrensen i butikerna ska naturligtvis inte detta undervärderas.
En annan trend som har vuxit sig stark under 2000-talet är sportskofabrikanternas ökade samarbeten med specialiserade gummiproducenter. I strävan efter att skapa yttersulor som förenar egenskaper som greppförmåga mot varierande underlag (torra och våta), komfort och hållbarhet har man i allt högre grad tagit hjälp av specialister.
Ofta ser man att löparskornas yttersulor är tillverkade av däckföretag som Goodyear och Continental. Och sulor från Vibram, den anrika italienska specialisten på innovativa yttersulor till skor för sport och friluftsliv, hittar vi numera hos en rad löpinriktade varumärken som Hoka, New Balance, svenska Salming, Saucony och Under Armour.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det i dag finns ett både större och mer varierat utbud av skor för löpning än någonsin tidigare. Lås dig därför inte nödvändigtvis till ett visst specifikt varumärke när du väljer skor. Tänk i stället på vilken typ av löparsko som bäst motsvarar dina behov och önskemål som löpare.
Tänk på vilken typ av löparsko som bäst motsvarar dina behov och önskemål som löpare.
Det finns många teorier om hur man bäst konstruerar en funktionell sko för löpning. Faktorer som träningsbakgrund, dina träningsrutiner, kroppsvikt och tidigare erfarenheter av olika skomodeller avgör vilken skofilosofi som passar dig bäst. Allra viktigast är att skomodellen passar din fot. Ingen modern löpsko ska behöva springas in – det ska kännas rätt från början.
Läs också: Vårens största skotest 2020
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 10 gånger för bara 495 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och i din läsplatta. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!
Erbjudandet gäller endast nytäckning av prenumeration och boende i Sverige.
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
Det finns fler typer av löparskor att välja på än någonsin tidigare. Men vilken modell är bäst för just dig? Svaret på den frågan får du av Brooks Shoe Finder – ett smart onlineverktyg som hjälper dig att hitta rätt typ av löparsko för just dina behov.
För inte så länge sedan var processen för att hitta rätt löparsko omständlig. Väl på plats i skobutiken skulle fotvalv analyseras och löpsteg skärskådas innan den slutgiltiga domen föll: ”Du ska ha den här skon, betala i kassan tack.”
I dag finns det som tur är fler typer av löparskor än någonsin att välja mellan. Butiksexpertisen arbetar mer med att guida sina kunder genom skodjungeln, än som allenarådande domare. Och i dag behöver man inte ens gå till en fysisk butik. Detta tack vare nya, sofistikerade hjälpmedel som Brooks Shoe Finder – ett användarvänligt och kostnadsfritt onlinebaserat analysverktyg. På bara några minuter tar det fram lämpliga modeller för just dig och dina behov, baserat på ett antal enkla frågor och självtester som alla utgår från fysiologiska och biomekaniska studier.
Shoe Finder utgår från dina behov
Men vetenskap i all ära – utgångspunkten för Brooks Shoe Finders rekommendationer är förstås du och dina behov som löpare. Därför får du börja med att beskriva din löpning i Brooks Shoe Finders webbaserade frågeformulär: Var springer du helst? Hur mycket springer du? Vad tränar du för? Hur ser din skadehistorik ut?
Efter dessa inledande bakgrundsfrågor följer tre enkla självtester. De två första genomförs barfota, och kartlägger dels hur din kroppsvikt distribueras och dels hur stabila dina fötter och ben är genom löpsteget. Det tredje och sista testet handlar om att testa hur rörlig du är i dina leder – vilket du gör genom att böja ditt pekfinger bakåt.
Verkar det flummigt? Det är precis tvärtom. Till flera av frågorna finns en ”Behind the science”-text som på ett mycket pedagogiskt sätt redogör för bakgrunden till varje fråga och förklarar hur olika fysiologiska faktorer påverkar allt från biomekanik till skoval.
Juryn sammanträder …
Nu är Brooks Shoe Finder redo att ge dig en rekommendation – i varje fall när det gäller om du behöver en stabil eller neutral löparsko. Därefter får du ange dina preferenser när det gäller löparskor. Beroende på om du föredrar lätta skor med mycket löpkänsla eller väldämpade skor får du ytterligare två alternativ att välja mellan. Prioriterar du lätta, snabba skor eller skor med en låg sulprofil som levererar mycket kontakt med underlaget? Eller föredrar du mjuka, väldämpade skor eller skor med en studsig känsla som driver dig framåt i steget?
När du gjort dina val levererar Brooks Shoe Finder ett antal förslag på Brooks-modeller baserat på dina preferenser, din biomekanik och din träningshistorik. Om du gillar skorna som Brooks Shoe Finder rekommenderar så kan du spara resultaten från analysen genom att skapa ett konto. Då kan du återvända när det blir dags att köpa nya löparskor. Å andra sidan tar det ju bara några minuter att fylla i frågeformuläret på Brooks Shoe Finder igen. Och vem vet – all löpning i dina nya Brooks-skor kanske har gjort att du utvecklats och behöver en ny sorts löparsko nästa gång?
Testa Brooks Shoe Finder här!
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
När de amerikanska uttagningstävlingarna inför maratonloppet på OS i Japan avgjordes var det med ”kolfiberdopade” löparskor som främsta vapen.
Det är resultatet på de amerikanska uttagningstävlingarna till OS som avgör vilka löpare som får åka till Japan i sommar. De tre bästa männen och tre bästa kvinnorna direktkvalificeras för maratonloppet, som ska avgöras i Sapporo i juli. Galen Rupp, Jacob Riley och Abdi Abdirahman samt Aliphine Tuliamuk, Molly Seidel och Sally Kipyego heter sextetten som får springa OS-maran i USA:s färger. Alla sprang uttagningsloppet i löparskor med kolfiberplatta.
Herrpallen dominerades totalt av Nike, medan damernas pall hade Hokas nya Rocket X högst upp, följd av Sauconys Endorphin Pro och Nike Vaporfly Next% på tredje plats. Och det var inte bara pallen som dominerades av Nike Next%-skor. Hela 45 procent av de 565 löpare som gick i mål på de amerikanska OS-uttagningarna sprang i Nike Next% eller 4%-skor, och 26 procent sprang i nya Nike Alphafly (en bidragande orsak till det kan förstås vara att Nike delade ut Alphafly-skor till samtliga deltagare i OS-kvalet innan loppet…). Av topp tio i herrloppet bar sju löpare Nike Vaporfly Next% och två löpare Alphafly Next%.
Liksom i Sverige och övriga världen springer även amerikanska löpare som är sponsrade av andra skoföretag numera ändå i Nikes löparskor – eftersom skorna har en bevisad effekt på prestationsförmågan. En del gör det med sin sponsors goda minne. Andra försöker att göra det bästa av situationen genom att kamouflera skorna med svart färg. Det är inte det lättaste förstås, eftersom både Vaporfly och Alphafly har en väldigt distinkt form.
I herrloppet målade tre av de elva snabbaste över sina Nikeskor med svart färg. Bland damerna var det bara tre löpare totalt som gav sig på samma taktik. En herrlöpare, Kyle Masterson, tog däremot uppgiften på lite större allvar. I stället för att måla ovandelen med färg flyttade han helt sonika över en ovandel från en av sin sponsor Diadoras modeller och limmade fast den på en Nike Vaporfly Next%-mellansula. Kyle slipade till och med ner den karaktäristiska fenan bakom häldelen för att dölja vad han egentligen hade på fötterna. (Han kanske lurade sin sponsor, men oss lurar man inte så lätt.)
Bakom den Nike-dominerade täten noterade vi en handfull olika modeller i fältet, de flesta med någon form av kolfibersula i mellansulan. Däremot såg vi förvånansvärt få Saucony Kinvara och Adidas Adios och Boston. De sistnämnda dominerade ju i täten på alla högprofilerade maratonlopp för bara några år sedan – det vill säga innan Nike Vaporfly lanserades på riktigt 2017 (den förekom som prototyp på de amerikanska OS-uttagningarna redan 2016).
Tre år är inte någon evighet, och nu verkar den övriga skoindustrin ha hunnit ikapp Nike och börjar lansera sina kolfiberdopade modeller. Frågan är om någon av dem kan ta upp kampen med Nike? Vi såg några av utmanarna på de amerikanska uttagningstävlingarna i varje fall. Brooks Hyperion Elite bars av några löpare, och vi såg även Hyperion Elite 2 (som inte är släppt än) på bland annat Des Linden (som blev fyra).
Hyperion Elite var den tredje vanligast förekommande modellen i loppet efter Nike Vaporfly Next% och Alphafly Next% – tätt följd av Nike Vaporfly 4%. Efter den kvartetten var Hoka Rocket X, New Balance FuelCell RC Elite och Saucony Endorphin Pro de tre modeller som förekom flest gånger. Det är kolfibermodeller som ännu inte har lanserats, men som väntar runt hörnet. Samma gäller nya Asics Meta Racer, som bars av några få löpare. Däremot lyckades vi inte se några löpare i Adidas nya tävlingssko vars tjocka mellansula påminner starkt om … just det, Nike Alphafly.
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in