Backträning!


Tanken den här veckan har hela tiden varit återhämtning . Jag har ätit vad jag vill, sovit mer och genomfört två lätta träningspass.

Förutom min nerv som är ett riktigt sattyg just nu så mår kroppen väldigt bra. Jag vet att det är lätt att dras med i en längtan efter att träna och ta i för tidigt. Jag har verkligen mentalt gett mig själv 10 lugna dagar där jag lär mig av det jag genomfört.

Uthållighet har jag i kroppen och utmaningarna som ligger för mig är att tackla två toppturer på Skutan i Åre. En för att reka banan och en för att leda ett pass med Magnus på Workout Åre.
I augusti springer jag Axa Fjällmarathon. Loppet som får Lidingöloppet att framstå som en promenad i en krattad manege. Jag har tampats med den där banan nog många gånger för att veta att ska jag in under 6 timmar i Vålådalen så kommer jag få tugga en hel del stigmeter nu och i sommar.

Därför är amen i kyrkan – långpassen på söndagar utbytta mot backar en tid framöver.
Idag- söndag förvisso men första söndagen efter TEC och jag är fortfarande i slapp-mode. Varvar godsaker med blodpudding och mackor och guvetvadannat jag blir sugen på.
Men ut skulle jag och den fantastiska 300-metersbacken som blir brantare i brantare hägrade.
Att slamma fötterna i asfalt i högt tempo kan man passa på att undvika en vecka efter 80 kilometersbataljen då det belastar skelett, senor och ligament rätt bra. Dessa sk avaskulära vävnader har inte så mycket blodtillförsel som muskler och tar längre tid på sig att återställas. Mina muskler är servade med blod som bär på massa näring så har återhämtat sig mycket snabbare.

Dessutom gick det inte så fort på TEC och väldigt lite var asfalt så kroppen känns väldigt fräsch och har så gjort sen min jogg i onsdags.

Att mata backe drar ned hastigheten och tar man bara det lugnt nedför så är det ett otroligt bra stärkande träningspass som ändå är rätt skonsamt.

Jag har rättfärdigat mig nu eller hur? 🙂

Nå jag har väl klarat en sju vändor i den här backen med bra teknik förut och planen idag var just sju vändor vilket ger strax över två km backe. Jag genar på vägen ned för idag handlade det om att jobba uppför.

Kände direkt att benen var på jobbhumör. De första fyra rev jag av utan att det kändes. Efter den femte öppnades dörren till ett av husen och en man frågade om jag ville ha vatten? Jag avböjde med ett tack- jag har bara två kvar. Sa jag. Men nej. Efter sju var endorfinerna i taket och jag var tvungen att ta en till. Har man gjort åtta har man slagit sitt rekord och efter TEC finns inget ”nu orkar jag inte mer”. Det finns bara jag kan. Så jag körde två till. Lungorna vände sig ut och in efter den sista och jag pep och flåsade och var lika glad som jag var högt upp. Nedjogg och stretch. Iväg på dop. Ett ton mat.

Jag älskar backträning. Gillar inte backar i lopp men träningen är underbar.
Nu är jag återhämtad. Det blir en vecka till av lättare träning men på lördag sätter jag igång med ett nytt fokus och lite ny träningsinput. Mer om det senare.
Jag har nog aldrig varit så taggad inför något som den träning jag har framför mig. Jag har hittat nyckeln till jag kan rummet. Nu gäller det att ge sig möjligheterna att jobba mot målet. Att planera, förbereda ordentligt. Min styrka! Min svaghet är att jag har mycket annat som jag också vill genomföra med kvalitet.

Men motivationen är på topp.

Här är en bild Ebba tog på oss i kyrkan på kusin Nikkis dop idag.

20120422-181715.jpg

Nu ska jag planera veckan som är sprängfylld av event, Tjejmarathonäventyr, bus och träning!

Ha en fin kväll!

Julinumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Extra tidning, Smart Mat, 31 somriga recept
  • Alla fixar milen
  • 10 grymma sportbehåar i stor test
  • Tänk dig snabb
  • Luta rätt, kuta lätt
  • Soma Move, Rörlig & stark nu
  • Träna som en sprinter

 

Prenumerera


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Pausknapp


20120421-175300.jpg

Jag har en sån. Den är svår att komma åt men syns tydligt på lördagar.Det är så mycket nu och det finns många jag inte känner att jag haft tid att visa hur mycket de betyder för mig. Mina fina vänner, min syster och min.. gulp kille.

Läskigt! Vi har träffats under så speciella förhållanden som präglats av en levertransplantation men ikväll är vi på vår första riktiga date. På bio.
Heja livet.

20120421-175346.jpg

När endorfinerna skenar


…så kan det gå lite för fort. Alltså 6 km i 5:20 är på intet sätt för fort men jag är ju ett vrak efter det här famösa snögloppet om 50 miles förra helgen.
Men kroppen bara spritter av löpglädje och livseufori just nu så det är svårt att stå emot.
Jag gjorde en apostlahästig snabb sightseeing av Lund. Hittade en fin alle:

20120420-205419.jpg
… och en massa andra gator och swosch förbi Skånes och Göteborgs nation. Det var mycket swosch, yeeha och WOPPA under de 31 minuter jag var ute.
Under den här vilda westernrundan hann jag tänka lite trots alla ljudeffekter.
Jag är så otroligt fantastiskt förskonad från skador. En nerv i kläm är inte mycket att bråka om när det inte beror på något allvarligt.
Men jag har dragit en muskel i ljumsken och vänster knäskål ömmar lite. Jag är livrädd för att skada mig och så otroligt laddad för att jobba mot mitt, i perspektiv, galna marathonmål. Så jag styrde stegen mot hotellets gym för att lägga lite energi på att prehaba och rehaba. Det såg ut såhär:

20120420-210446.jpg
och såhär:

20120420-210524.jpg
Rygg. Bål. Axlar. Djup stretch för sätesmuskulaturen, den som kallas pigeonstretch. Vänster är verkligen stel.
Såhär glad var jag iallafall efter att ha tränat och haft en toppendag:

20120420-210948.jpg

20120420-211143.jpg
Som ett 80-talsdisco.

Att bo på hotell betyder BBC News och en egen fredagskväll 6 dagar innan PwC Fun and Charity Run och 2 månader innan Tjejmarathon betyder jobb! Imorgon är det upp i ottan och ut till Skryllegården för att sätta upp tält och heja på våra 25 löpare och 475 anmälda totalt! Fattar ni hur roligt jag har? Sov gott!

Mot Lund och Skrylleloppet


Idag lämnade jag ett regnigt/snöigt/blåsigt Stockholm för att flyga ned till Malmö. Jag och min kollega från marknadsavdelningen har först gjort ett nedslag på vårt fina Malmökontor som har galet fin utsikt i ljusa lokaler där det bjuds fredagstårta för att fira lanseringen av ett nytt affärskoncept.

20120420-140830.jpg
20120420-140836.jpg
20120420-140843.jpg
20120420-140848.jpg
20120420-140854.jpg

Jag har träffat en av våra löpareldsjälar här som är kontaktperson och ansvarig för Malmökontorets gemensamma löpträningar.
Snart går hyrbilen mot Lund där vi ska träffa gänget som laddar för Skrylleloppet imorgon. Det är det första av de 14 Lidingöloppet On Tour lopp som går fram till sista helgen i september och vårt Lundkontor har 18 anställda, några kunder och några studenter som springer. Jag ska vara med och hjälpa till och sen blir det rapport i blogginlägget på Lidingöloppets hemsida.

Ikväll ska jag ta mig en underbar efterlängtad löptur i Lund och avsluta med lite styrka och jacuzzi på hotellet.

Sen blir det en tidig start imorgon. Känns som allt annat än en slump att Lejonbragden om 10 mil också går i Lund imorgon. Men det är återhämtning som gäller fortfarande och jag älskar min roll som löpeventkoordinator och kolllegepeppare!

Hoppas ni får en fantastisk kväll!

 

20120420-141526.jpg

Mantran


Jag är en svamp vad gäller mantran och sk affirmationer..
När man var liten hade man en snuttefilt eller gosedjur att ta till om det var tufft.

Nu tar jag till mantran. Jag har inte kommit på något själv direkt men lånar från alla möjliga håll.

Just nu, när bussen är sen så tänker jag på ett som jag blev påmind om när jag läste Andreas Falks inlägg om TEC från sidan av.

Om jag kan påverka det så lägger jag energi på det.

Att bussen är sen kan jag inte göra ett jota åt. Men jag kan passa på att blogga och läsa nyheter.

Att TEC-banan såg ut såhär:

20120419-080553.jpg
Foto: Annelie Ståhl

.. Det gick inte heller att göra något åt. Men det gick att ta det lugnt och skratta åt det.

Den här veckan är minst sagt överbelamrad. Det är mycket ” måsten” i revisionsbranschen. Måste vara klart då och då. De saknar oftast verklighetsförankring men likväl är det inte roligt att låta folk vänta och stöka till andra människors agendor.

Men jag vägrar bli stressad av att ett dokument ska flyttas från À till B med en underskrift. Inte då sagt att jag inte försöker göra det i tid, men det får finnas en gräns för hur stressigt det får bli när det inte handlar om liv och död.

Mitt viktigaste mantra är iallafall det jag tar till när det dyker upp problem, när folk är dumma och missunsamma. När jag tappar styrfart:

Hinder är det där du ser när du tittar bort från dina mål.

Och apropå mål så kan jag idag efter gårdagens hamburgerdekadens med ro återgå till att äta dyra frön som fastnar i tänderna.