Backträning #barbamamma style

När jag scrollade igenom alla gamla inlägg från 2013 så hittade jag några jag tycker det är värt att #repost’a.

Bland annat den jag skrev om skor- många kanske funderar på nya skor nu inför ett 2014 i löpningens tecken.

Här kan du läsa det.

Jag lovade ju att jag skulle presentera mig lite bättre. Jag tror jag har lite nya läsare, löparläsare som kanske, eftersom ni ändå läser här, vill veta något mer. Personligen är jag sjukt nyfiken på folk och brukar säga just att ” nu kör jag 20 frågor på dig” för att få veta mer.

Hos Sara och Jenny på Twitter hittade jag som titeln på inlägget åsyftar- 20 saker du inte visste om mig. So here goes:

1) Jag har en separat dröm om att arbeta som djuphavsdykare. Ni vet lägga rör långt långt nere på nordsjöns botten.

2) Jag hade tills för cirka 6 år sen bestämt att jag inte skulle ha varken barn eller gifta mig. Jag tyckte hela familjelivet verkade väldigt fyrkantigt, inlåst och tråkigt. En sån där mamma, det skulle jag inte bli. Sen blev jag det och insåg att det är fler med mig som älskar sina barn över allt annat men inte behöver älska hela processen det innebär. Frigörande! Underbart!

3) Jag har gult bälte i judo, grönt i ju-jutsu och orange i den tuffa disciplinen Goschin-do. Jag satsade rätt hårt på kampsport i tonåren men hade halsfluss nästan varje månad vilket gjorde att jag kom efter i träningen. Vem vet vad som annars hade kunna ske? Jag har iallafall enorm hjälp av en trygghet i att ha självförsvar med mig i bagaget. Jag kan slå hårt :).

4) När jag var liten spelade jag fotboll i då, Stockholms bästa tjejlag. Vi hade 200-0 under tre år i St Erikscupen. Jag har spelat på Råsunda två gånger. Men jag var så nervös över att göra fel så jag pallade knappt att spela efter några år. Slutade när jag var 16.

5) Jag kan inte dricka mjölk och har inte gjort sen jag var liten. Överhuvudtaget klarar jag väldigt få mejeriprodukter- jag får kväljningar av i stort sett allt utom mild lättyoughurt (bara Arlas!) keso och kvarg. Äter aldrig glass utomlands. Avskyr grädde. Och ja- det gäller alla andra sorters också, havre, sojamjölk och sånt. Går inte. Blä.

6) Jag älskar att sjunga och fanns det mer tid skulle jag spela mer gitarr. Jag hittar gärna på egna sånger.

7) Jag biter på naglarna. Notoriskt. Kan inte sluta.

8) Det första loppet jag sprang var Reading Half Marathon 2000. Innan jag fyllde 20 hade jag nog aldrig sprungit längre än en mil.

9) Jag började övningsköra i London. Mitt i London. Men körde sen upp i Karlskoga.

10) Min första bil var en Hyundai Excel jag fick istället för en månadslön när jag jobbade i Australien. Den målade jag med blommor och vågor och använde som surfbil. Det var smält surfvax på sätena. Den hade fel på fördelaren så när jag skulle köra till universitetet uppe bland kullarna fick jag låna någon av mina ”housemmates” bil istället annars kom jag inte hem. Alla i byn visste att det var min bil.

11) Under samma period pluggade jag Marine and Coastal Science bland annat på ett lab i Coffs Harbour, halvvägs till Sydney från där jag bodde. Min professor erbjöd mig att göra en master på Tonga där vi skulle arbeta med att visa att valturism var mer lönsamt än valjakt. Men jag hamnade hemma i Sverige. Long story.

12) Jag har läst vid Westminster University ( London), Örebro universitet, Southern Cross Uni (Aus Lissmore), Mittuniversitetet samt Gävle Högskola. Allt från ekonomi, till franska, till journalistik, litteratur, biologi och miljöteknik. Och nutrition. Och jag är inte klar än. Jag hade velat läsa vid London School of Economics eller Brunel men vågade inte ens söka.

13) Mina största idoler är Pearl Jam och Foo Fighters. Och Dave Matthews band. Musik är ENORMT viktigt för mig och ofta en del av min löpning. En del av upplevelsen.

14) En gång bjöd Brian Adams mig på champagne på ett plan från London till Stockholm. Och satte sig bredvid mig längst bak i planet under halva flygningen. Sen bjöd han mig på middag i Stockholm men det krockade med min uppkörning så sa nej :).

15) Jag har ett enormt behov av att vara ensam. Jag gillar sociala medier för det är kommunikation på mina villkor. Då kan jag känna att jag är själv utan att vara ensam. Jag avskyr att prata i telefon.

16) Jag har dille på att dammsuga. Jag dammsuger gärna varannan dag hemma. Det går ju så fort på så liten yta.

17) Jag älskar körsbär. Körsbär som frukt, som té. I läppglans. Inte som likör. Älskar färgen. Lukten. Blommorna.

18) När jag gick i gymnasiet var jag lite mobbad. Jag åt en medicin för min hy som gjorde att jag fick röda utslag som de retade mig för. Jag bestämde att jag skulle bort bort bort så fort jag kunde och en vecka efter studenten flyttade jag till Isle of Man och jag kom egentligen inte hem på riktigt förrän 7 år senare.

19) Jag har skostorlek 41-41,5. Innan jag födde barn och började med ultra hade jag 40.

20) Tills för ungefär 5 år sen hade jag enormt dåligt självförtroende. Det har präglat hela mitt liv- allt från studier till idrott- för jag trott att det är något fel på mig. Det är borta nu. Bättre sent än aldrig. Tycker det är viktigt att lyfta fram så ingen tror att jag alltid varit såhär trygg och framåt.

Om du mot all förmodan vill veta mer så har jag varit intervjuad hos ”Möt löparen” på Löpning för alla där jag pratar om mina tankar runt ultra, Tjejmarathon, hur jag håller mig skadefri och löpning på sociala medier.

Och så går jag ofta kontorsklädd faktiskt!

Ja vad gör man en ledig dag. Jag tog mig tid att räkna ihop alla mil jag sprungit. Jag kan ha missat några pass här och där men jag har ju stor hjälp av bloggen. Jag hade tänkt registrera allt på jogg men orkade bara fram till juni sen spårade det ur med uppföljningen. Håller ordning på hur det känns istället.

Men nu gjorde jag det.

Veckans träning är sådär lagom spännande. 5 km i måndags, 12 km i Ursvik igår, 13 km leriga värmlandsvägar idag. Seg som attan. Det mest spännande är att gissa hur långt jag kommer innan första kisspausen? Idag 1 km! Sen hann jag med tre stycken till på 13 km löpning. Spännande.

Jag kommer iallafall försöka lägga in ett kvalitetspass till och ett längre pass och kanske ett kortare denna vecka Man har ju så enormt mycket tid när man är ledig och barnfri! Orkade jag bara duscha skulle jag vilja springa två gånger per dag! Lite styrka ska in också.

Det enda är att jag inte får orken till kvalitet på förmiddagen. Måste ha ätit både frulle och lunch först- så var det inte innan. Så nu blir det mest distans och det gööör ju inget! Jäjä.

Men vad kul det var att scrolla igenom bloggen för att hitta igen träningspassen (som jag som tur var ofta smidigt sammanfattar under just #veckansträning). Speciellt att läsa min racereport från Black River Run. Kroppen reagerar nästan fysiskt när jag kommer ihåg hur jag mådde. Urk.

Jag har inga mål att springa ett visst antal mil. Det är ofta jakten på kvantitet i sig som kan leda till skador. Men visst är det lite snöpligt tycker revisorn i mig att jag kommer landa på runt 285-290 mil och inte pricka 300? 🙂

281 underbara, tuffa, roliga helt skadefria mil har jag lyckats pyssla in i år. Och jag har några kvar. Fantastiskt när jag dessutom just genom bloggen får uppleva dem igen när jag klickar mig igenom arkivet:

De 6 milen jag sprang från Ottsjö och söderut hem från fjällen. Alla terrängskutt. Alla snortidiga morgonpass. Mina två 100 miles lopp. De 21 km på Vansbro halvIronMan jag stapplade mig runt. De 42 kilometerna med hemlisen i magen jag joggade på Österlenmaran. När jag åkte till Västerås inför BRR och inte hittade själva banan utan sprang lite vilse för mig själv men skrapade ihop 6 mil där med.

Jag måste skriva en årskrönika över det här året but for now- jättenöjd med både veckans och årets träning! Vore jättekul att höra om någon vill outa vad de planerar inför nästa år? Speciellt om någon tänker debutera på ultra? Glada mellandagar på er!

På väg att leda topptur på Åreskutan under WorkoutÅre med Magnus Hagström. I år får de klara sig utan mig!

Juldag och vi sitter i bilen på väg västerut igen.

Nej- jag sprang inte på julafton och jag skrev något om det både på Twitter och Facebook för att jag kan inte låta bli att både förfasas och roas lite över det ortorektiska uttryck som uppstår runt jul. Jag springer ofta en julaftonsjogg men ser det inte som ett måste, i år ville jag inte sticka iväg från min 4,5 åring. Det går jättebra del flesta dagar men det här är ju en dag liksom. Och jag måste inte springa för att unna mig god mat och lite extra gottis senare heller.

Jag menar mer att varför är det sån hets runt att träna på julafton? Fint om det är en tradition men om man måste ut och träna för att kunna unna sig maten med gott samvete- ja då kanske det är problemet snarare. Tycker jag tralala som eftersom jag haft ätstörningar och ortorexi ser det ganska tydligt lite här och var.

Lyssnade just på Fredrik Lindströms underbara Vinterprogram i P1- lyssna! Pricken över i:t- om du tycker julen är lite slut nu efter julafton- när den egentligen börjar så har man firat den kommersiella julen. Det är ju nu det är tid för samvaro och ro.

Själv ser jag fram emot en vecka till borta ifrån Tokholm med mycket träning, sömn och en del jobb. Två timmar varje dag. Jag har saker att fixa med i egna firman, för Tjejmarathon och eftersom jag är ledig en vecka i januari så får jag dona med en del nu. Men det gör inget. Två timmar per dag som sagt. Sen är jag ledig resten av tiden.

I vår familj har vi kommit en bit på väg mot att inte byta pengar med varandra men Lillan fick förstås alldeles för mycket paket som vanligt. En 4,5 åring har ingen koll efter fem uppslitna paket. Jag har gett pengar till UNHCR’s katastrofarbete i år och fick pengar i mitt namn till Stadsmissionen och Läkarmissionen bland annat. Mycket uppskattat!

På julafton spelar vi mycket spel, äter massa knäck och gott enkelt  hemlagat julbord och eftersom vi firade inne i stan bestämde jag och N oss för att se om vi kunde bjuda några hemlösa på kaffe eller iallafall lotsa med dem till Immanuelkyrkans julfirande ”jul i gemenskap” där N volontärjobbade för två år sen och hans kompis gjorde i år. Vi hittade inga tiggare att släpa med så tog med vår chokladask och lämnade den där i stället. Blev väldigt varm i hjärtat av att se hur det funkade, men samtidigt- vad sorgligt att så många är så ensamma!

Jag hade tydligen önskat mig en sak av N som han förstås fixade till mig! Den här boken – Feed Zone Portables! Med massa recept och inspiration för riktig mat för långa lopp och träning! Ska bli jättekul att testa. Jag har historiskt använt mest Perpeteum men efter magkaoset på BRR kan jag inte smaka deras gels. Jag kräktes upp den direkt på senaste långpasset. På riktigt. UCAN Superstarch har dock funkat bra- ska skriva mer om det vid senare tillfälle.

En annan oväntad julklapp som förbryllat och roat mig, faster och N är det röda paket utan lapp med en bok i, ett kuvert med mitt namn och ett julkort undertecknat ” Velox cursatio” (springer snabbt”). Jag har klurat i snart ett dygn och nej, jag kan inte för mitt liv lista ut vem det är. Du får GÄRNA höra av dig- jag/vi är enormt nyfikna nu!

Om jag ska ut på juldagen? Absolut. I gummistövlar med pannlampa och reflexväst! You betcha!

God jul- det är nu den börjar!

Eller tacksamhet.

Den här veckan är många av er lediga. Ni ska träffa såna som ni kanske saknat ett tag, såna ni längtat till att få umgås mer med. Vara lediga med.

Det är ofta fokus på sånt som ska göras, öppnas, lagas och det ska resas och packas. Sånt som inte blev som man tänkt.

Kanske försvinner i allt detta tacksamheten att kunna ses.

Att känna tacksamhet är att bli väldigt rik på en gång. Att ta in allt man har, de man har och riktigt känna det är både enkelt och helt gratis men är kanske det dyraste att mista.

Alla julklappar, de bästa julklapparna, finns inom oss och runt oss. Känn tacksamhet för fem aspekter i ditt liv idag.

Tacksamhet är en del av Mindfulness. Här pratar John Kabat-Zinn om tacksamhet och generositet.

De här två skorpsmulorna är jag riktigt tacksam för att jag har!