Feed Zone Portables och den mystiska julklappen


Juldag och vi sitter i bilen på väg västerut igen.

Nej- jag sprang inte på julafton och jag skrev något om det både på Twitter och Facebook för att jag kan inte låta bli att både förfasas och roas lite över det ortorektiska uttryck som uppstår runt jul. Jag springer ofta en julaftonsjogg men ser det inte som ett måste, i år ville jag inte sticka iväg från min 4,5 åring. Det går jättebra del flesta dagar men det här är ju en dag liksom. Och jag måste inte springa för att unna mig god mat och lite extra gottis senare heller.

Jag menar mer att varför är det sån hets runt att träna på julafton? Fint om det är en tradition men om man måste ut och träna för att kunna unna sig maten med gott samvete- ja då kanske det är problemet snarare. Tycker jag tralala som eftersom jag haft ätstörningar och ortorexi ser det ganska tydligt lite här och var.

Lyssnade just på Fredrik Lindströms underbara Vinterprogram i P1- lyssna! Pricken över i:t- om du tycker julen är lite slut nu efter julafton- när den egentligen börjar så har man firat den kommersiella julen. Det är ju nu det är tid för samvaro och ro.

Själv ser jag fram emot en vecka till borta ifrån Tokholm med mycket träning, sömn och en del jobb. Två timmar varje dag. Jag har saker att fixa med i egna firman, för Tjejmarathon och eftersom jag är ledig en vecka i januari så får jag dona med en del nu. Men det gör inget. Två timmar per dag som sagt. Sen är jag ledig resten av tiden.

I vår familj har vi kommit en bit på väg mot att inte byta pengar med varandra men Lillan fick förstås alldeles för mycket paket som vanligt. En 4,5 åring har ingen koll efter fem uppslitna paket. Jag har gett pengar till UNHCR’s katastrofarbete i år och fick pengar i mitt namn till Stadsmissionen och Läkarmissionen bland annat. Mycket uppskattat!

På julafton spelar vi mycket spel, äter massa knäck och gott enkelt  hemlagat julbord och eftersom vi firade inne i stan bestämde jag och N oss för att se om vi kunde bjuda några hemlösa på kaffe eller iallafall lotsa med dem till Immanuelkyrkans julfirande ”jul i gemenskap” där N volontärjobbade för två år sen och hans kompis gjorde i år. Vi hittade inga tiggare att släpa med så tog med vår chokladask och lämnade den där i stället. Blev väldigt varm i hjärtat av att se hur det funkade, men samtidigt- vad sorgligt att så många är så ensamma!

Jag hade tydligen önskat mig en sak av N som han förstås fixade till mig! Den här boken – Feed Zone Portables! Med massa recept och inspiration för riktig mat för långa lopp och träning! Ska bli jättekul att testa. Jag har historiskt använt mest Perpeteum men efter magkaoset på BRR kan jag inte smaka deras gels. Jag kräktes upp den direkt på senaste långpasset. På riktigt. UCAN Superstarch har dock funkat bra- ska skriva mer om det vid senare tillfälle.

En annan oväntad julklapp som förbryllat och roat mig, faster och N är det röda paket utan lapp med en bok i, ett kuvert med mitt namn och ett julkort undertecknat ” Velox cursatio” (springer snabbt”). Jag har klurat i snart ett dygn och nej, jag kan inte för mitt liv lista ut vem det är. Du får GÄRNA höra av dig- jag/vi är enormt nyfikna nu!

Om jag ska ut på juldagen? Absolut. I gummistövlar med pannlampa och reflexväst! You betcha!

God jul- det är nu den börjar!

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

#Måndagspeppen – Mindfulness- Gratitude


Eller tacksamhet.

Den här veckan är många av er lediga. Ni ska träffa såna som ni kanske saknat ett tag, såna ni längtat till att få umgås mer med. Vara lediga med.

Det är ofta fokus på sånt som ska göras, öppnas, lagas och det ska resas och packas. Sånt som inte blev som man tänkt.

Kanske försvinner i allt detta tacksamheten att kunna ses.

Att känna tacksamhet är att bli väldigt rik på en gång. Att ta in allt man har, de man har och riktigt känna det är både enkelt och helt gratis men är kanske det dyraste att mista.

Alla julklappar, de bästa julklapparna, finns inom oss och runt oss. Känn tacksamhet för fem aspekter i ditt liv idag.

Tacksamhet är en del av Mindfulness. Här pratar John Kabat-Zinn om tacksamhet och generositet.

De här två skorpsmulorna är jag riktigt tacksam för att jag har!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Långpasset som spårade ur #veckansträning


Eller spårade i.

Jag älskar långpass men jag är en typisk ultralöpare- det tar sisådär en 8-10 kilometer innan jag är igång. Idag hade jag med mig min fästman på passet. Han är snabb men inte så uthållig, jag är tvärtom. Tanken var 18 lugna kilometer och det blåste rejält när vi stack ut. Vi valde att börja med de 11 kuperade kilometerna i skogen fram till landsvägen där det är 7 flacka kilometer tillbaka.

Jag springer bara på känsla nu- känns det som långpassfart får det vara det, känns det som distansfart är det det och känns det som tröskel är det så. Dagsformen svänger betydligt mer nu och jag vill inte störas av några siffror som inte betyder något just nu då de inte ska bli längre eller snabbare. När det känns bra njuter jag av det. Känns det inte bra- så beror det antingen på att jag är ”seg” och då hänger jag i eller, och ta i trä det har inte hänt än, så mår jag inte bra och då saktar jag ned.

Idag kändes allt kalas. Det är tufft med kuperingen men vi snittade runt 6-fart upplyste N mig om efter milen var avverkad. Dock blir det en del stopp när man måste kissa hela tiden. Väl ute på landsvägen hade jag bestämt att det skulle vara medvind.

Det var det inte. Det var sidovind. Sån där som sveper fötterna i kors när man lyfter dem. Men nu var jag rejält uppvärmd och var less på joggfarten.

Så jag ökade. Till det jag upplevde som tröskelfart. Lite lättare kanske. Behövde koncentrera mig men inget flås. Fokus på andning och steg. N trampade på bakom.

Och det kändes fantastiskt. Sån där riktig Runners High. När det bara rullar på. Lite ansträngande men absolut inte obehagligt. Löpning när man känner sig stark.

När man svänger av ut på grusväg igen är det en kilometer kvar och då saktade jag ned. Visade sig vi legat på strax över 5.00fart i 6 kilometer vilket är strax i närheten av min tröskelfart innan jag blev en bebisfabrik. Nedjogg sista kilometern och kändes som ett av de bästa passen jag sprungit på länge.

Förra veckan skrapade jag ihop 6 mil. Denna blev det 5 mil med 11 km lätt distans igår.

Nästa vecka har jag betydligt mer tid att springa och ska försöka lägga in ett längre pass runt 20-30 kilometer bland en massa annan löpning. Smider så länge järnet är varmt.

Hoppas du får massa spring i jul. Nu åker vi till Tokholm några dagar men sen tillbaka hit till landet.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Skit i nitrit


Många håller säkert på att förbereda årets julbord. Och ju mer du förbereder själv- desto mindre farligheter får du med dig. Köper du däremot det mesta färdiglagat så är det en fest av E-nummer och annat på ditt bord. Låt oss titta på nitrit!

Den korta versionen: Nitrit hittar du i stort sett i alla charkuterivaror och det är cancerframkallande. Undvik!

Nitrit används som konserveringsmedel i bland annat korv och skinka. (ej tillåtet i KRAVmärkta produkter).

I kroppen kan det omvandlas till sk nitrosaminer som i sin tur ökar risken för cancer längs ”matens väg”- bland annat magsäck, tjocktarm men även urinblåsa.

Förväxla inte nitrit med nitrat som tvärtom är kalas.

Och svaret på frågan om vad kan kan ersätta nitrit med är helt enkelt kortare hållbarhet!

Läs gärna mer här

Under jul undrar man ibland om vi tappat vett och sans

och av matorgier hamnat i trans

För även under röda dagar är det så att det som man stoppar i magen

kommer att få effekt någonstans, endera dagen

Man kan äta gott utan att äta skit

Hälsotomtens råd lyder: undvik nitrit!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Löparstyrka- glöm inte ryggen!


Den här veckans träning skulle kunna vara en sorglig historia om man såg den i sin enfald men det kan man inte göra. Om man såg istället att jag hann 5 meditativa, avslappande kilometer i tisdags, 7 snabba hem från jobbet i onsdags och 7 lugna tillbaka  igår trots att tiden inte egentligen fanns- så är det en toppenvecka hittills!

Idag fick jag ett oplanerat träningspass då jag valde att dra Skrotmos i hennes gamla vagn till stallet tre kilometer bort och tillbaka. Det är ingen barnvagn. Det är mer en stridsvagn med stooora hjul och barnet väger tydligen inte under tio kilo längre utan snarare det dubbla och vägen var lervälling. Pust och flämt. Sen blir det mycket mer trav nu än bara skritt när vi tar den snällaste lilla ponnyn ut på gamla timmervägar i trollskogen så mamma får pinna på bra i sina gummistövlar bredvid shettis med 4,5 åring på ryggen.

När jag kom hem knockade det här eftermiddagsillamåendet (mer pålitligt än fröken ur) mig och jag gjorde lite korsord och tänkte att träna kan jag göra imorgon.

Men så visste jag att det var en sån där underbart murrig kväll ute. Snöfri förvisso men det är något speciellt att sticka rätt ut i mörkret med pannlampan.

Så jag tog 2 pigga kilometer innan jag körde ett kort styrkepass. Och anledning till rubriken på blogginlägget kommer nu om ni undrat vad svamlet innan handlade om egentligen.

Det är superlätt att träna styrka med sin egna kroppsvikt och löpare kanske generellt tillhör de som inte tar sig till gym så ofta eller använder så mycket utrustning. Men för att komma åt ryggen så skulle jag vilja säga att du behöver ett redskap. Att dra, lyfta eller dra dig emot. Jag blir gärna motbevisad i detta men för att komma åt en av våra till ytan största muskler: latissimus dorsi är det ypperligt att ha jobb som gammal hederlig matros och hala segel. Inte jobba vid dator och slänga in några armhävningar. Romboiderna som håller ihop skulderbladen är också svåra att träna utan att ha något i handen.

Jag ser ofta förslag på träningspass ”med bara kroppsvikt” men där ryggen ofta får ett mycket mindre fokus än vad den förtjänar- och behöver!

Ryggen bör vara uthålligt stark för att orka bra hållning under träningspass och lopp. En stark rygg ger också bra hållning i vardagen även om du sitter mycket vid dator.

Det som är bra är att det inte krävs något direkt avancerat., jag har kört med allt från vattenkannor (fyllda) till min specialare jag körde med idag: ett järnspett. Tunnt i ena änden och tjockt i det andra. Lite lätt egentligen men får duga- ökar repeptitionerna istället.

Det går också att göra en enkel hemmagjord TRX och annars har Casall en MBT om du inte vill göra en själv.

En hantel, en kettlebell, ett gummiband, en kruka. Något som går att greppa och är tungt kan alltså gå rätt bra det med. Huvudsaken är att du får till dragrörelsen som får ryggen att jobba.

Jag körde mina 2 kilometer idag och sen:

3 x 10 armhävningar växlat med 3 x 40 skridskohopp

3 x 15 enhandsrodd med spettet på var sida

3 x 8 pressar (såg nog ut som jag skulle kasta spjut) med samma spett och gick runt huset samtidigt

3 x 1 minut av dynamisk planka växlat med ryggresningar

Sen stretch och gomiddag!

Har du tips på bra ryggövningar du brukar köra utomhus? Dela gärna med dig!

Nu är det På Spåret! Happy Friday Funday!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

JULLOV för helskotta


Jag klarade det! Herrajomala det har krävts en del att få bitarna på plats de här senaste veckorna.

Illamåendet har gjort att att jag haft svårt att vara mitt vanliga energiska jag men jag har gjort mitt bästa för a att ta hand om mig så gott det går för att orka.

Den här veckan har jag varit ute i hela sju grupper, allt från 8-60 personer och dragit min ” Hälsa i högsäsong” föreläsning på jobbet. Den handlar mycket om KASAM- Känsla av Sammanhang, snarare än att springa och dricka gröna smoothies (i min värld tuggar man mat tills man inte har några tänder).

Jag tycker man ska leva som man lär och det har varit viktigt att orka vara positiv och förhoppningsvis inspirerande. Det har inte varit så lätt när en kaffekopp placerad lite för nära kan framkalla hulkenfärg och kallsvettningar. Men men!

Jag har ett nytt projekt på gång som är väldigt spännande -strategiskt hälsoarbete drivs inte genom att dela ut stegräknare eller friskvårdsbidrag och det är fantastiskt att få vara med och arbeta med frågorna på det enda sätt det egentligen kan få genomslag- i själva verksamheten. Medarbetare som brinner för sitt jobb, har balans i livet och har tydliga mål och känner uppskattning- de har möjlighet att ta hand om sin hälsa. De flesta vill det. De flesta har en idé om hur de vill ta hand om sin hälsa. Ett hållbarhetstänk avseende medarbetare bör genomsyra företagets kultur Inte vara ett tema på en konferens eller under en vecka i januari. Går det riktigt bra- behöver man inte ens prata om hälsa. Hållbara medarbetare det är mitt fokus. Hållbarhet är långsiktighet. Bygger på förståelse, insikt, inflytande. Jag älskar mitt jobb!

Men den här första tredjedelen av graviditeten som jag nu passerat sen ett tag den har varit tuff. Inte alls så lätt som förra gången. Jag är rationell på så sätt att jag förstår att jag inte orkar vara 150% Annie jämt och måste vila mer men har ändå lite svårt att acceptera att jag ska vara trött. Så jobbar inte jag!

Jag har gjort allt jag kan för att buffra min hälsa:

Sovit runt 8 timmar varje natt- ibland mer.

Ätit bra (ok ätit en hel jäkla del) men ätit mkt bra grejer.

Motionerat i frisk luft. Inte tränat så mycket. Men motionerat för att sova bra och orka. Och för att det gör att jag är jag. Det är viktigt i mitt KASAM. Det ger mig lugn och ro och glädje. Styrka. Blir fortfarande förvånad hur accepterat det är att säga att ” ja nu springer du väl inte längre”. Why farking not? Undrar jag.

Jag klarade det, de här veckorna. Igår körde jag tre föreläsningar på raken. Sen sprang jag hem. Nattade min lilla tigerfis och jobbade fram till 22. Sov 7,5 timmar. Lämnade dagis. Sprang till jobbet och fick dra ett sista föredrag innan frukost. Ett externt möte och sen ett viktigt arbetsmöte för nya projektet. Packa ihop mina saker. Svara på mail. Till dagis. Packa ihop alla saker där. Hem. Packa ur och packa ned igen. Och så äntligen, äntligen iväg i (nya) bilen! Det har inte varit stressigt över huvudtaget. Allt har flytit på enormt bra men det har krävt en hel del planering och pyssel och hjälp av mormor och N.

JULLOV! Med en del jobb förvisso senare och lite eftersläp imorgon- så är det när man är sin egen avdelning. Ingen att delegera till men samtidigt all frihet i världen. Love it.

Men nu alltså -ledigt! Hoppas det hägrar för dig också!

Såhär SKA det se ut på landet på jul!

Antal kommentarer: 1

Ann-Sofie Forsmark

Många julkramar till er! Sture? Haha- ett till arbetsnamn 🙂
Ja härligt lediga dagar 🙂



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in