Feed Zone Portables och den mystiska julklappen
Juldag och vi sitter i bilen på väg västerut igen.
Nej- jag sprang inte på julafton och jag skrev något om det både på Twitter och Facebook för att jag kan inte låta bli att både förfasas och roas lite över det ortorektiska uttryck som uppstår runt jul. Jag springer ofta en julaftonsjogg men ser det inte som ett måste, i år ville jag inte sticka iväg från min 4,5 åring. Det går jättebra del flesta dagar men det här är ju en dag liksom. Och jag måste inte springa för att unna mig god mat och lite extra gottis senare heller.
Jag menar mer att varför är det sån hets runt att träna på julafton? Fint om det är en tradition men om man måste ut och träna för att kunna unna sig maten med gott samvete- ja då kanske det är problemet snarare. Tycker jag tralala som eftersom jag haft ätstörningar och ortorexi ser det ganska tydligt lite här och var.
Lyssnade just på Fredrik Lindströms underbara Vinterprogram i P1- lyssna! Pricken över i:t- om du tycker julen är lite slut nu efter julafton- när den egentligen börjar så har man firat den kommersiella julen. Det är ju nu det är tid för samvaro och ro.
Själv ser jag fram emot en vecka till borta ifrån Tokholm med mycket träning, sömn och en del jobb. Två timmar varje dag. Jag har saker att fixa med i egna firman, för Tjejmarathon och eftersom jag är ledig en vecka i januari så får jag dona med en del nu. Men det gör inget. Två timmar per dag som sagt. Sen är jag ledig resten av tiden.
I vår familj har vi kommit en bit på väg mot att inte byta pengar med varandra men Lillan fick förstås alldeles för mycket paket som vanligt. En 4,5 åring har ingen koll efter fem uppslitna paket. Jag har gett pengar till UNHCR’s katastrofarbete i år och fick pengar i mitt namn till Stadsmissionen och Läkarmissionen bland annat. Mycket uppskattat!
På julafton spelar vi mycket spel, äter massa knäck och gott enkelt hemlagat julbord och eftersom vi firade inne i stan bestämde jag och N oss för att se om vi kunde bjuda några hemlösa på kaffe eller iallafall lotsa med dem till Immanuelkyrkans julfirande ”jul i gemenskap” där N volontärjobbade för två år sen och hans kompis gjorde i år. Vi hittade inga tiggare att släpa med så tog med vår chokladask och lämnade den där i stället. Blev väldigt varm i hjärtat av att se hur det funkade, men samtidigt- vad sorgligt att så många är så ensamma!
Jag hade tydligen önskat mig en sak av N som han förstås fixade till mig! Den här boken – Feed Zone Portables! Med massa recept och inspiration för riktig mat för långa lopp och träning! Ska bli jättekul att testa. Jag har historiskt använt mest Perpeteum men efter magkaoset på BRR kan jag inte smaka deras gels. Jag kräktes upp den direkt på senaste långpasset. På riktigt. UCAN Superstarch har dock funkat bra- ska skriva mer om det vid senare tillfälle.
En annan oväntad julklapp som förbryllat och roat mig, faster och N är det röda paket utan lapp med en bok i, ett kuvert med mitt namn och ett julkort undertecknat ” Velox cursatio” (springer snabbt”). Jag har klurat i snart ett dygn och nej, jag kan inte för mitt liv lista ut vem det är. Du får GÄRNA höra av dig- jag/vi är enormt nyfikna nu!
Om jag ska ut på juldagen? Absolut. I gummistövlar med pannlampa och reflexväst! You betcha!
God jul- det är nu den börjar!


