Blogg

Bloggen- så funkar det.


Spontant inlägg efter tre saker som hänt:

1) Sara skrev så klokt om det

2) En kommentar på bloggen

3) Ett möte idag jag initierade

Jag tänker helt ärligt, fast jag själv bloggar att det är lite fjortis över att blogga. Japp, yes. Sen vet jag flera riktiga businessproffs som bloggar och ser mig själv inte som fjortis. Inte de få jag följer- tvärtom. Men ordet är laddat med det för mig. Så är det bara. Sen är det inte så förstås. My bad.

Min blogg började som en liten dagbok för mig och några till. Sen växte den. Nu är den faktiskt stor. Den här bloggen. Utan att jag gjort något annat än att bara skriva det jag är intresserad av att formulera. Jag håller inte koll på statistik, jag ids inte men behöver jag presentera siffror går jag in och kikar någongång i månaden.

Jag skriver inte för att få läsare men vet vid det här laget vad som får folk att läsa. Jag skriver för att jag tror att jag kan bidra med något och för att jag fullkomligt ÄLSKAR de människor jag träffat via bloggen. De nätverk jag får vara del av och det senaste året- den business som det också genererar. Jag tänker inte prata om min ekonomi men låt oss säga att jag inte behöver få saker gratis. Jag har ett bra jobb med en bra lön och det räcker gott. Jag är inte ute efter gratisgrejer men gärna samarbeten med ge och ta- jag lyfter fram något jag gillar och får något tillbaka. Gammal hederlig barter.

Jag tackar ganska konsekvent nej till företag som vill annonsera på bloggen. Kollar inte ens vad det är för produkt oftast. Jag tackar ofta nej till event. Tackar nej till att prova saker och är extremt mån om att inte vara kopplad till något som jag inte kan stå för.

Jag tar därför oftast själv kontakt med företag jag gillar och produkter/tjänster jag är intresserad av och vill jobba med och kan tänka mig att representera. Som Clarion Hotel till exempel. För deras miljö-, do good- och servicetänk.

Som X-Kross, som Inov-8 och förstås mer uttalat och konstruktivt: Falke.

Jag vill verkligen poängtera att det är så mycket som inte får plats här. Som jag tackar nej till. För det viktigaste är att det här är min blogg och du som läsare ska veta att det jag förespråkar är sånt jag faktiskt själv vill använda.

Sen tycker jag som en parantes att det sköna med bloggen är att det bara är att skriva. Jag är urusel på bilder och önskar ibland att jag kunde göra lika fint som andra men- well, min blogg är om texten och funderingarna och photoshop kanske jag lär mig när jag går i pension. Vem vet? Jag skriver det jag känner för, skulle kunna skriva om kost varje dag och få ännu fler läsare troligen men då är det inte min blogg.

Jag är personlig, men inte för privat. Jag vill inte plocka ”gilla”poäng på mina söta barn, det känns inte ok. De syns ibland, men det här är, igen, min blogg och deras integritet respekterar och vårdar jag enormt.

Jag är jätteglad att du läser. Jag är jätteglad när du kommenterar, frågar, håller med eller emot. Jag är så glad för det här forumet. Det är #badass och det är ärligt.

Det är mitt ord. Det är också, tror jag, en av anledningarna till att ni är så många som läser. Jag hoppas du uppfattar mig som genuin. Jag hoppas du fortsätter läsa.

Tack!


Nr 5 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Fem farthöjande pass du måste testa
  • Det händer vid överträning
  • Ätstörning? Symtom du ska ta på allvar
  • Artros i knät?
  • Nya sköna löparskor
  • 6 enkla sätt att testa formen
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

De normaliserade makaronerna


Jag har gått och fnulat på ett inlägg. Inte inspirerat av Frida Boysens, men jag läste det nu innan jag postade detta och makaronerna är ett vedertaget begrepp känns det som. Det här kanske retar gallfeber på vissa. Uppfattas som kritik. För hur man än formulerar sig när det gäller kost så är det någon som tar det som ett påhopp. Jag berättar hur jag gör, vad jag tror på. Någon gör annorlunda och läser på något mystiskt sätt mellan raderna att det är en anklagelse om att de gör fel.

Det kanske inte görs rakt av fel. Men kanske görs lite val av slentrian. Av gammal vana. Val  som egentligen någon annan gjort åt en. Som man tror är rätt. För det är inte så lätt att hinna vara kostexpert och förälder alla dagar. Men vi bör tänka efter. Vem som väljer egentligen? Varför vi äter det vi äter. Serverar det vi serverar och tror att det är bra käk för oss och våra barn. Går in i mataffären och tro att det som är riktat till barn är för barn. Är bra för barn.

Nu hann Colting skriva det här inlägget. Och skriva det riktigt bra. Så jag behöver bara reflektera runt det.

Jag får också ofta höra att ”men man måste ju kunna äta vanlig mat” med innebörden att makaroner och falukorv är vanlig mat. Alltså bra mat. Alltså bra för barn.

Att då vägra servera makaroner och falukorv (hand upp, kommer aldrig hända här) blir då extremt. För skalan är så förskjuten. Det raffinerade vetet och sörjan med massproducerat kött, nitrit och annat är normen. Linsgrytan med råris- är lite extremt.

Att ge barnen söta drycker och kex när man är ute och leker. Är normen. Det är helt normaliserat att de ska äta massproducerade pannkakor med sylt som mest innehåller socker när man är ute och brunchar. Jag tycker det är fel. Min stora tjej är van att vi har frukt och ibland egna scones med. Att man alltid får lite grönsaker och riktig mat innan man får fika pankis. Eller att man kanske får en kanelbulle efter maten, men inte med saft också. Att vi inte äter godis men gärna bakar från grunden. Vi pratar inte om tjock eller smal. Pratar om vad maten består av, vad den kommer ifrån. Om vad som ger energi. Äter alltid gott. Det är helt ok att inte gilla varma grönsaker- då får man dem kalla istället. Helt ok att inte gilla blomkål och få morot och tomat och den där knapriga basen på broccolin istället.

Jag ser mig själv med andras ögon. Ser att det är extremt. Ser mig själv med min egen helikoptervy. Ser ett barn som mår bra, som har jämn energi. Som aldrig får utbrott eller sockerdippar. Som äter som en liten häst och aldrig varit magsjuk. Nästan aldrig varit förkyld.

Kommer inte köpa färdig barnmat och ge färdig gröt och välling till bebisen. Läs på innehållsförteckningen så förstår du varför.

Tycker det är lite jobbigt, lite asocialt att vara mamman som säger till barnet att ”nej du får inte” fast andra får runtom henne. Ger mig ibland. Bara för att inte sticka ut. Men vill egentligen inte. Och klart hon vill ha. Socker är ett av våra starkaste dragningskrafter. Överlevnadsteknik när det begav sig tusen år sen.

Nu har snabb, billig och ofta dåliga livsmedel letat sig in som en norm i var och varannan familjs kosthållning. Söta youghurtar med söta bilder på, vitt bröd, söta drycker, kex, raffinerade veteprodukter, mjölkpulver, maltodextrin och billiga oljor i välling och barngröt. Såg en mamma som gav sitt barn en MER på vägen till dagis häromdagen. HUR? kan man undrar jag? Hur kan man ha hamnat där? Det är 30 år mer skitsamma vad jag äter än vad det är vad min 5-åring äter och min 4-månaders kommer få i sig. De växer. Det de växer av, det det de äter, eller snarare absorberar. Viktigare än viktigast!

Föräldrar som inte får sova, barn som sover dåligt. Allergier, ADHD, vredesutbrott, klockan-4-dippen-efter-dagis, VABruari- VAB hela året. Magsjukor. Vi kanske kan göra något åt det bara genom kosten? Ponera! Jag kan bekräfta att i ett n=1 experiment så har jag haft exakt lika många dåliga sömnnätter som det är antal dagar jag ätit mycket socker. Det speglar sig direkt i bebisens sömn här.

Det måste ju vara ok, det är ju ok’at av Livsmedelsverket. Det har ju gått bra för mina barn att växa upp på välling. De äter inte sån där konstig mat. Man får inte vara för extrem.

Vem orkar gå emot strömmen? Fler och fler. Jag försöker. Jag gör det jag tror på. När vi äter bra och riktig mat sex av veckans sju dagar gör det inget när det blir lite av varje en lördag. Det är när bulken, normen, the staple diet består av sånt som forskningen visar inte gynnar vare sig hälsa, humör, energinivåer, sjukdomar eller allergier som vi har ett problem.

Och vi har ett problem.  Och kanske själva lösningen.

Disclaimer- jag säger alltså INTE att riktig mat gör att man slipper alla sjukdomar och dåligt humör. Jag säger bara att det kanske kan spela en roll. Speciellt kopplat till den här artikeln igen.


Antal kommentarer: 2

Ann-Sofie Forsmark

Simon- jag håller till viss del med dig. Det var därför jag lyfte fram att vi pratar om mat hemma som ”gott” och ”energi så man orkar”. Om man väljer att försöka äta riktigt bra mat så gör det ju som sagt inget om det slinker ned något annat ibland och då blir det inget absolut tvångsaktigt. jag vill dock påstå att det absolut spelar roll vad man äter och när- men spelar också roll hur man mår när man äter den!
Tack alla!


Ann-Sofie Forsmark

Mdotter- ja vi äter ibland korv- med hög kötthalt gärna lamm! Youghurt utan socker som är eko finns också och förstås ibland pasta- ekologisk men inte ofta.
Det är svårt- men man får hitta sin väg igenom djungeln :).
Ulrika- tack!
Ingmarie- det förstår jag. Men det finns en växande ny norm hoppas jag!
Jonas- tack! Ja jag är ju inte RW direkt men glad att jag får blogga hos dem :).
Malin- du är inte ensam- googla gärna på #foodforeverydaychampions så hittar du snabba recept. Jag vägrar stå länge i köket så jag hör dig absolut!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

#Måndagspeppen Undan är undan


Sa min faster. Så säger man i Värmland. Så måste man tänka ibland när det bara är för mycket. Det är ju ofta det. Man hinner inte. Och man tittar på det man ska göra och det är bara för mycket.


Som löven på landet. 7 stora ekar. Flera björkar. En enorm lind. En asp. Och lite annat. Man krattar. Lägger sig och sover. Hör vinden vina. Vaknar tittar ut. Typ ogjort. Mer löv.

Men unna är unna. Det man gjort är gjort. Man ska se det. Oftare. Se det man gjort och vila lite i det. Det gick ju. Då går resten också.

Bit by bit.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Tips: Hotellboende i Uppsala


När jag skulle föreläsa i Göteborg till förmån för Tjejmarathon ställde Clarion Post upp med kraftig reducerad hyra på kofferenslokal och bjöd på boendet. Desutom gillar jag deras, vad det nu kan kallas, varumärke? Message? Deras tänk! Gillar hur de kommunicerar. Stilen. Snyggt. Modernt. Och visste du att de är första hotellkedjan i Europa att inte använda palmolja till exempel?  Du kan dessutom äta en ekologisk frukostbuffé om du väljer rätt ur deras utbud.

Nu skulle vi till Uppsala och gå på kalas och vile gärna bo kvar. Så då tog vi in på Clarion Gillet och fick ett jättefint rum till oss med utsikt över Domkyrkan. Vii hann med ett kul kalas, besök i den sagda fantastiska domkyrkan och shopping. Här är familjen FoBe´s 10 bästa med att bo på Gilllet:

E 5 år:

1) Jättegoda pannkakor

2) Jättebra med lekhörna vid frukosten/restaurangen

3) Jättebra att man kunde bygga en koja med extrasängen

Niklas 33 år 

4) Grymt bra frukost

5) Läget- oslagbart. Allt runt hörnet.

6)  Barnvänligt men skulle funka för polarna också.

Jag: 

7) Alltid supertrevlig tillmötesgående personal- inga problem med något!

8) Tummen upp för kartor med fina löprundeförslag i Uppsala. Jag joggade längs ån på morgonen efter karta jag fick från receptionen.

9) Galet god äggröra. Gott kaffe. Galet god frukostbuffé förresten.

10) Stort gilla på att de stödjer Musikhjälpen. Läs mer här.

Knasiga underbara familjen. Stora E gillade ”uppsis- kalupsis” men såg inte Pelle Svanslös.

Den ena hoppade och byggde värsta kojan. Den andra låg mest och sög på sin nyfunna tumme.

Här hängde vi… inte! Annan gång.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Lager på lager mot kylan- erbjudande på underställ


Både att klä sig för varmt eller för kallt kan vara störande under träningen. Att använda plagg som verkligen transporterar fukt och eller isolerar mot kyla, fångar upp kroppens värme (som ull gör) och desutom sitter bra och är väldigt snygga- går det?

Med Falke går det utmärkt! Jag har fått så många komplimanger för mitt gröna underställ och då vet ni inte ens hur skönt det är! Jag gillar att de finns i färgerna röd, svart, grön och vit som inte går ur mode direkt utan håller år efter år.

Det finns i svart på nya Runners Stores webshop– där hittar du även de fantastiska sportBHarna jag skrivit om tidigare. Vill du ha det gröna mailar du kundtjänst. Och uppger du ”RUNNERSLOVE” när du kommer till kassan får du 15% rabatt på FALKEprodukter. Hur bra som helst!

Jag använder två olika underställ eller båda beroende på väder. Nu när det har varit runt 10 grader använder jag gärna ett tunnare undeställ underställ och väst.

Under kallare dagar använder jag (precis som några i Sveriges skidelit) Falke Winter pullover Ida (det vita ovan, tyvärr ej i sortiment- än?) som har en blandning av merinoull och polyamid. Den kramar inte åt lika mycket och passar perfekt med ett underställ under som lager två och eventuellt med västen över.

Running Athletic Underwear (det gröna på bilden ovan) som finns på webshopen eller på Runners Store i svart är sömlöst och ”kramar” om kroppen i en utformning med olika ”zoner”r som är extra följsamt vilket gör att det sitter som inget annat underställ jag prövat. Det är lite kompression i och tja, det måste prövas helt enkelt.

Jag kan garantera att det kommer bli ditt favoritunderställ.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Vad har en av Sveriges bästa ultralöpare med Skavlan att göra?


Jo. Om du såg Dr Deniz Mukwege på Skavlan igår så hörde du om hans fantastiska arbete på Panzisjukhuset i Kongo. Du hörde om kvinnorna som varit med om sånt som är svårt att sätta ord på. Du vet, om du följt bloggen att Tjejmarathon bara i år snart har samlat in 200 000 kronor till hans arbete på Panzisjukhuset. 2012 stöttade vi ett projekt som såg till att kvinnor från avlägsna byar fick vård på sjukhuset.

I år har vi stöttat projeket Maison Dorcas som syftar till att ge de kvinnor och familjer som utsatts för sexuellt våld, drabbats av mord och stötts ut från sitt samhälle ett sätt att komma tillbaka till ett värdigt liv. Våra pengar möblerar det hus som kvinnorna ska bo i.

Att vi är ett gäng som gör vad vi kan för att belysa både det arbete han gör men även passar på att skicka med en tanke om att tjejlopp kanske inte behöver vara 1) kortare 2) gulligare och 3) bara för tjejer?

Vi driver Tjejmarathon. Ett #badass terränglopp för både tjejer och killar. Men loppet är så mycket mer än bara loppet.

Som till exempel är gänget som springer 12 timmar på Birka till Åland för att de gillar en utmaning och för att samla MER pengar till vår insamling på Panzisjukhuset.

Grymt eller hur?

Läs mer här och här.

Och Andreas Falk min bloggkollega här springer i 12 timmar på Ålandsbåten med Tjejmarathongänget den 15 november.

Du kan vara med och stötta på flera sätt:

1) Stödja gänget som springer på Ålands hav med kanske 10 kr i timmen eller mer?

2) Springa Tjejmarathon 2015- vi släpper anmälan 00.00.01 1 januari.

3) Köpa ett armband- ”Run4Good”. Maila mig om du är intresserad

Har du idéer om andra sätt att stödja vår insamling så är du varmt välkommen att kontakta mig eller Madde.

2013 i december fick jag träffa Dr Mukwege i Stockholm. Ett helt fantastiskt möte och han tackade både i efterhand och förhand för vårt stöd. Våra pengar gör skillnad på riktigt!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*