Det här blev ju inte så bra.
Vi kan väl vara överens om en sak, att OS-bloggen inte blev någon höjdare. Det kändes mest stelt och jag glömde bara att uppdatera. Skrev ett inlägg i november som jag inte publicerat ännu. Och jag kommer nog inte att göra det heller.
Jag älskar verkligen att skriva blogg, för då får jag skriva precis som jag vill (utan jobbiga källhänvisningar som i skoluppsatserna). Men jag erkänner att motivationen inte riktigt finns ändå. Bloggen konkurreras ut av övriga sociala medier just nu. Det känns så trist att skriva utan att kunna få någon respons eller ens ha en aning om ifall någon läser.
Så det kommer nog att fortsätta eka tomt här ett tag till.
Men snabb uppdatering: läget är fint. Jag springer, inte helt smärtfritt men smärtan är under kontroll, och jag kan köra alla pass som jag vill. Jag är nöjd över vinterregnet eftersom snö är löparens största ovän. Jag tycker dock att mörkret suger, men fick lite ny energi av Teneriffalägret i nov/dec.
Julen tillbringades hemhemma i Finland med familjen, där en stor del av dagarna gick åt till att ligga på soffan med en sovande bebis på mig. Det blir inte mer kvalitetstid än så.
Nyår firas lugnt med middag hemma med Magnus och min kompis Sandra (en annan Sandra alltså) och så ska vi väl försöka orka vara vakna tills tolvslaget för jag tycker så himla mycket om fyrverkerier. Är väldigt svag för färger.
Skolan går sisådär. Har klarat alla kurser i höst utom en som krockade med lägret. Har haft mycket frånvaro eftersom jag inte riktigt hunnit med, vilket känns trist, men det går inte att köra både skola och idrott till 100%. För så många procent har jag inte. Under våren kommer jag att köra på så gott det går och försöka att åtminstone klara hälften.
Om knappa tre veckor åker jag på ett tvåveckorsläger till Portugal, och i mars/april åker jag tre veckor till. Träningslägerlivet är så nice. Allt fokus på träning och återhämtning, all mat smakar gott, det blir ljus på dan, man kan träna i lite kläder, man kan köra bana utomhus (vilket leder till att jag alltså kan köra vettig hinderträning, vilket är rätt viktigt om man är hinderlöpare), och internet är oftast dåligt vilket gör att jag gör annat kul istället, dvs ritar och läser böcker. Så himla skönt för hjärnan.
Så, med andra ord, läget är under kontroll!
Tack för att ni kikar in och läser ibland fast jag aldrig skriver (om ni nu gör det, det är lite oklart, men åtminstone mamma borde kolla ibland. Tack mamma!)
Ha ett gott nytt år allihopa och skit i nyårslöftena, gör det bästa av varje dag bara!
Sandra