En magisk helg med en magisk Topptur- WorkoutÅre 2012

Det här inlägget skulle kunna bli en länkfest utan dess like men jag samlar alla länkar sen.

Workout Åre blir större och bredare för varje år. Allt från föreläsningar som den jag ska gå på nu med fantastiska Andreas Öhgren till Corebar HIT. Det är svårt att välja och jag kan bara ana vilket pussel det måste vara att sätta ihop schemat för Thomas, Marianne och Therese. Hatten av!

Själv tog jag lite sovmorgon. Börjar dagen med lugn frukost. Fotografering med alla instruktörer då jag känner mig väldigt liten och ödmjuk. Samtidigt leder ju jag ihop med Magnus ett av de ballaste passen- det är 50 pers anmälda till Toppturen! Så klart jag ska stå här. Försöker jag tänka då.

Klockan 12-13 har Magnus sin pulslöpning med backteknik. Jag försöker hjälpa med tips och teknik.

Det är så mycket pass att gå på och helgen går så fort. Men i eftermiddag ränker jag faktiskt lägga mig i solen och slappa. Gå på Johanna Anderssons yin yoga och sen spaa och mingla.

Stämningsfullt inför Thomas legendariska midnattsspinning

VipR utanför fönstret när jag vaknade.

Fitness-Mag Marie och Blossom

Deltagarna ledda av Elina bjöd på show för instruktörerna- till Panetoz DansaPausa förstås !

Späckat schema

Bästa kloka Andreas Öhgren

<;/a
Vädret ser fint ut för Topptur!

Jag ska erkänna en sak. Jag har alltid varit nyfiken på det där med poledance . Och det är ju på WorkoutÅre allt händer som ni vet. Och vips stod den där. Pålen. The pole. Vilken tur i oturen att fina Towa och Erik var på plats med kamera. Allra ödmjukast bjuder jag här på en sekvens som inte övertygade någon om att jag ska överge löparkarriären för dekadent snurrande. Men herregud vad roligt det var!

aha upp här alltså?

Woooooops

Ah! The giant ass manouvre

Men se där!!

Jag utbildade mig till massör i svensk klassisk massage och idrottsmassage för sisådär 14 år sen. Jag har blivit behandlat lite överallt, mest i England och Australien men även i Sverige. Med stora stela muskler är det djup och funktionell massage jag frågar efter. Smörja in mig kan jag göra själv.

Idag. har jag fått den hittils bästa massagen och behandlingen jag någonsin fått. Åsa Johnsson på ÅreNaprapaterna har gjort grädde av min ömma kropp. Min nerv som fortfarande är i kläm påverkar mer än bara benet. Det blir tight lite här o var. Först knakade duktiga Magdalena mig och sen fick jag en timmes magisk behandling av Åsa.
Genom att använda sk ”counteract” metod så kunde hon mangla alla mina triggerpunkter utan att det gjorde sådär brutalont som det kan göra när en muskel är arg. Och oj vad hon hittade arga muskler. Och oj vad det släppte. Magiskt. Bästa någonsin!!
Väl klar där susade jag ned till Holiday Club igen på den lånade mtb’n.

Äta lunch med sällskap gör jag inte så ofta men idag hade jag finfint sällskap och skrattade så magen knep. Herregud vad man behöver såna här små resor!

Klockan 16.00 drog första klassen igång. Sh’bam som är under Les Mills paraplyet. Jag är inget större fan av Les Mills men oh lala! Åsa levererade en fri, funkig, skön, sexig dansklass så till och med mina löpstörda höfter började röra på sig. Helt fantastiskt bra!! Helt klart värt ett WOPPA !

Nu hoppas jag få plats på Blossom Taintons yoga. Blossom är förresten lika supertrevlig som hon verkar.

Avslutar med lite bilder och en länk till ett inlägg ni kan visa alla som tror att det här med att springa långt är ett asketiskt, plågsamt, besatt, ohälsosamt leverne. Se här.

Tejpen matchar- bra va?

Som jag skrivit om tidigare så tar det ett tag för mig att komma igång. Ingen avvikelse från det idag. På slätlöp ca 8 km. Uppförs- tja 400 stigmeter innan jag såg något ljus i tunneln. Att börja springa tvärs uppför är väl vardag här i Åre men mina lår surade till rejält.

Innan vi stack iväg var inställningen och inputen från de flesta att det var för mycket snö för att göra en topptur. Men när vi gick till Magnus bil för att spara några stigmeter och köra till Tott så sa vi att vi testar toppen. Vi är ju inte rädda för lite snö heller. Lite snö…

När vi svängde av mot toppleden så blev vi varse att det var rätt mycket snö. Och det var underbart! På de flesta ställen var det bra packat ”socker”. Bara att tugga på uppför alltmedan den redan magiska utsikten blev bättre och bättre. Inte ett moln. Vi gick i lugn fart och snackade om ditten o datten som vi alltid gör. Och garvade och sa ”hur jäkla bra är inte det här???”. Sen sa det ”slurp” då och då när hela benen rasade rätt igenom. Ju högre vi kom, ju rivigare blev snön. Magnus blödde på vaden och jag på knäet efter rivig is. På sina ställen rann det lite oroande under snötäcket men vi klarade oss från att plumsa. Ju närmare toppen vi kom desto lättare kändes benen. Vi bara NJÖT! Stod där på en vertikal vägg av djupsnö där sommarledsmarkeringarna bara syntes i toppen. Fjäll, sjöar och fjällbygd i en så vacker panoramavy att det nästan gjorde ont.

Väl uppe möttes vi av fyra stycken kulörta skidåkare som knatat upp på hudar. ”Men nu har ni väl kommit fel” sa de roat. De undrade vad sjutton vi höll på med och var vi på konferens eller vad? Vi fick förklara och sen var det dags för utförslöpning. Min bästa enklaste födelsedagspresent.

Ned till kabinbanan var det bara att rulla på steget i den djupa snön. Nedför tusenmetarn gjorde resterna efter säsongens pistande att det var som en slushig rutschkana i sockersmör. Bara försök tänka er att rulla utför ett högt fjäll i strålande varmt solsken i shorts o linne. Jajemen ta det gånger tusen så bra var det!

Sen tog vi transporten bort till Hummelstugan där vi valde bort Pelikansvängen som definitivt gör sig bättre på skidor än på potentiellt trötta löparben.Vi var faktiskt ute på en rekrunda inför söndagens pass på Workout Åre och behövde hitta en säker descent nedför. Det gjorde vi även om vi nog får deviera från den branta utförsstig som vi smet ned på. Ut i Fjällgårdsbacken kom vi ehuru och sen rullade och skuttade vi ned längs susabäcken tillbaks till Tott.

Helt euforisk! Värre än Loreen! Kom tillbaks till arenan där Thomas, Therese, Marianne, Elina och de andra roddade. Vi tedde oss nog något överspeedade med endorfinerna bubblande Jag är det fortfarande men nu är det så dags att sova så.

Födelsedagskvällen firades själv på hotellrummet med en halv grillad kyckling, blåbärssorbet och naturgodis en massé. Hade lovat mig själv att inte jobba utan titta på skräptv men det blev Babel på Kunskapskanalen. Man är den man är och det är nog inte så farligt med det.

Det bästa av allt efter två toppendagar – är att jag har tre till! Gonatt!