Ett rörligt podavsnitt #löparsnack

När allt rullar på och man mår bra, då behöver man inte tänka så mycket på hälsan. När träningen går bra funderar man kanske inte heller på att ändra dess delar. När man däremot blir sliten, eller skadad, inte mår bra, inte blir snabbare/starkare/uthålligare eller vad nu målet kan vara då känner man ju att man behöver se över hur vardagen och eller träningen ser ut.

Jag brukar tänka att alla bitar ska få sitt. Vissa dagar går det inte och de flesta dagar tänker jag inte på det för det är liksom på plats! Men när jag känner att något är lite fel, som idag när jag bara varit ..ja seg! Omotiverad. Och inte riktigt kan skylla allt på det fullkomligt värdelösa underlaget ute, och inte ”den där veckan” eftersom den har man inte när man ammar. Ja när jag är seg, sur eller trött och då brukar jag fundera över om följande delar fått sitt den här veckan:

Kondition utomhus Behöver inte vara löpning men att få komma ut i friska luften varje dag, gärna fler gånger och gärna länge det behöver jag för att det inte ska krypa i kroppen

Styrka Känns direkt om jag inte jobbat med bålen och ryggen. För att stötta livet i stort och träningen.

Rörlighet En liten stund på yogamattan. Inget för Instagram oftast utan en egen stund, gärna lite på morgonen med bebis och en stund precis innan jag ska lägga mig. Ibland ligger jag bara på rygg med händerna runt låren och rullar som en köttbulle. Ibland bara andas jag. Det beror på vad som behövs. Men jag känner mig inte klar varken inför eller efter dagen utan den där stunden. Hälsosamt beroende.

Bra mat/näring Låter präktigt. Men äter jag bra frukost, lunch, mellis och middag så står jag emot skåpätandet senare och har energi att ta hand om både barn och mig själv och orka både plugga och träna. Slarvar jag så brukar det märkas någonstans. Idag hade jag inte förberett lunch och det blev för lite. Således ett enormt sug på eftermiddagen och så hade min underbara fästman (som inte gillar choklad eller godis!?!?!) lämnat praliner till mig. Ja det var gott. Nej det blev man inte mätt av.

Närhet-öga mot öga/umgås Typ viktigast av allt tror jag. Att bli sedd i ögonen inte genom skrift på sociala medier. Att bli hörd med rösten. Tonlägen. Det är i såna möten vi fångar upp det som finns mellan raderna. Även det går ju bra att klara sig utan några dagar men man behöver kontakt. Man behöver respons. Höra och se andra. På riktigt. Aktivera sina spegelneuroner och det går inte via datorn. För mig är det enormt viktigt för mitt välmående att ha tid med mina barn. Ha tid att förekomma dem med uppmärksamhet och kärlek utan att de ska behöva be om det. Träffa vänner- sant! Blir inte så ofta men verkligen se till att det blir av ibland.

Sömn Ja det skulle egentligen stå först. Men sömn och återhämtning. OCh återhämtning är inte alltid att yoga utan att faktiskt inte göra något goddamit alls! Ligga still och titta på tv! Men sova så man vaknar utvilad är grunden till allt ovan. Som småbarnsförälder kastar jag sten i glashus här- jag har sovit max 4 timmar i sträck de senaste 6 månaderna men jag roddar min natt så att jag får in mina 7 timmar, men de tar kanske 8-9 timmar att få in dem. Men det kommer före allt annat.

Meningsfullhet Att känna meningsfullhet i vardagen. I det man gör. Det är viktigt. Jag tror också att man ibland gör det här alldeles för komplicerat. Det behöver inte vara att rädda liv eller jobba med välgörenhet. Att göra något bra som har en viktig funktion i vårt samhälle. De som städar, de som kör bussar, tåg, tunnelbanor, vårdar barn, gamla och sjuka. DÄR har vi meningsfullhet i arbetet rakt av. Om han som städar vår trappuppgång varje måndag med ett leende inte gjorde det skulle jag märka av det direkt. Om en högt uppsatt banktjänsteman gör det- not so much.

Som sagt. Allt det här kan omöjligt vara på plats varje dag, vecka ut och vecka in. Men med tiden måste varje del ha sin plats. Det finns säkert fler. Men såhär tänker jag runt mitt liv och det har funkat bra hittills! Idag lägger jag mig tidigt och så är vågskålarna i balans imorgon igen.

Inte varje dag som kan vara såhär med andra ord.

Det är 2015 nu. I en artikel i DN från början av januari rapporteras att 7 av 10 arbetsmiljöombud fortfarande menar att stress och hög arbetsbelastning är den viktigaste frågan att lösa. Mest utsatta verkar konsulter och de inom finansiella sektorn vara samt inom IT och telekombranschen.

Situationen är alltså värre än någonsin och sprider sig. Man menar att arbetet med arbetsmiljön minskar vilket strider mot lagen. Arbetsmiljöverkets siffror visar att sex av 10 företag inte arbetar aktivt mot stress. Samtidigt visar sig chefsproblem vara det näst största problemet med arbetsmiljön efter stress och arbetsbelastning.

Man kan ju tappa hakan för mindre.

Trots att man belyst de här frågorna så länge och de verkligen är ”i ropet” så växer de.

Jag tror att många företag angriper dem på fel sätt. Det säger en del att ledarskapsproblem rapporteras som ett stort problem också för den psykosociala hälsan på arbetsplatsen är mycket beroende av ett hälsosamt ledarskap.

Jag tror många köper sig kortsiktiga lösningar i form av aktiviteter som mindfulnesskurser, yoga och annat. Men om det inte arbetas med en strategi för att låta medarbetare få arbeta hållbart så spelar det ingen roll om man sitter och är närvarande flera gånger om dagen. Det hjälper, visst. Men lösningen på problemet ligger inte i en köpt friskvårdstjänst utan i hur arbetet organiseras men än mer hur ledare leder. Att vara en chef som leder hälsosamt i vår tid, det är en enorm utmaning.

Jag tror också att lösningen på att få till ett hållbart och hälsosamt arbetsklimat ofta kräver långsiktiga investeringar som i ett första steg lätt uppfattas kosta pengar. Men de är just investeringar om de i slutändan gör att medarbetare håller och inte blir sjukskrivna ellr är så utarbetade så de kognitivt och eller fysiskt inte utför sitt arbete optimalt.

Den psykosociala ohälsan är förstås inte bara ett problem som uppstår på jobbet. Det har många med sig in genom dörren och där kanske det späs på i takt med att passerkortet dras.

Min vision och sätt att tänka är att arbetet ska vara en fristad. Med all den teknologi och all den kunskap som många av oss har så borde vi banne mig kunna tänka långsiktigt och våga satsa på att utforma vår arbetsmiljö hållbar, flexibel och inspirerande. Vi borde inse att vi måste rusta och utbilda chefer och ledare i att hållbara medarbetare= lönsamma och lojala varumärkesbärare.

Det vore så kul att höra från någon som arbetar någonstans där de här bitarna är på plats!

Jag tror vi börjar med veckans 5-lista också som kompis till #måndagspepp och #fredagsgottis och #veckansinnehållsförteckningsutredning

Den här veckan blir det ett tips på fem övningar/fokusområden som är riktigt bra för oss löpare och torde vara en del av träningen!

1) Squats- i alla former. Med vikt, med hopp, på ojämnt underlag, med thrusters (skjut upp hantlar mot taket). Googla för instruxer. Det stärker såväl bål som ben och den där ”skjutsen” uppåt hjälper löpsteget.

2) Balansövningar- typ draken och ”stjärnan” när du står på ett ben och strålar med armar och andra benet som en stjärna- eller se det som en enbent jumping jack.

3) Rodd. I roddmaskin, i maskin, med hantlar eller kettlebell. En stark rygg håller dig uppe även i slutet på passet när du springer och motverkar också din kanske stillasittande hållning i vardagen.

4) ”Springa” i TRX. Kika på den här filmen för flera bra övningar som hjälper punkt 1-3 också. Sen kan man istället för att dra in båda benen samtidigt ”springa” i 180 bpm. Stark bål, tappar du hållningen till svank- vila och börja om!

5) Rumpa! Såsom skridskohopp, utfall, ”kissande hunden” (som mer träffar gluteus musklernas fibrer i den riktning de ligger i- nämligen mer horisontalt än vertikalt. Benlyft åt sidan är en höjdare också. Testa benlyft åt sidan på bosuboll!

Bild från Din Träning på Gluteus Maximus. Love that ass!

Men en aktiv fin helg ändå!

Jag och N älskar att vara utomhus. På skidor (mest jag) på skridskor (mest han) i skogen, springandes, knatandes. Vad som. Men gärna långt från stan med matsäck. Vi är ute med barnen men nu var det länge sen vi var ute själva, förstås! Men vi passade på att lämna lillspark två korta omgångar igår för att 1) åka långfärdsskridskor 2) Äta (förstås, vi äter väldigt mycket).

Alltså. Jag brukar rocka det mesta sportiga jag gör men det här gick inte så bra. Det är typ fjärde gången jag åker långfärds. Jag åker hellre skidor- alla gånger! I Östersund åkte jag några gånger på ”medvinden” på Storsjön och sen har jag och N åkt en gång så det här var väl inget svårt tänkte jag. Och det gick väl bra men N är gammal hockeyspelare och tar såna där skär som det tar mig fem skär för att täcka samma distans. Det var medvind och snöade. Sen var det motvind förstås på vägen tillbaka. Jag stod typ still. Det sa jag till Nicke och han bekräftade att ”ja du rör dig knappt framåt, titta jag åker snabbare än dig baklänges”. Ja det var väldigt roligt men fort gick det inte.

På kvällen pulsade vi ut i överdragsbrallor och raggsockar för att äta på en restaurang, Vi hade snöbollskrig och vår sedvanliga ”vem kan pricka bäst”tävling. På kvällen däckade vi soffan med rosiga kinder- underbart!

Jag började morgonen på gymet med en tanke om 60 minuter cardio fördelat på crosstrainer, rodd och sen cykel för att inte helt förgås av tristess men jag stod inte ut. Gick ut och gick istället med lite jogg- vilket funkar med små steg.

Idag skulle jag simma. Det är väl kanske 5e gången i bassäng och det blir mycket splisch splasch och energi som inte helt linjärt rör sig framåt. Ett tips är att kolla om det är motionssimbanor öppna eller om hela bassängen är ett lekhav med en enorm flytande Pluto eller vad det var och tusen andra flytgrejer med massa barn i bassängen.

Vilket det var idag. Men har man fått lov att åka och simma så gör man det. Jag sicksackade mellan barn, föräldrar, flytmojänger och en livsfarlig lina som ibland låg rätt över ytan. Fick lyfta huvudet jättemycket och det kändes i nacken och således slet det på min rygg och alltså då på mina stackars nerver. Efter 1 km var jag less och snodde en flytpryl och hängde på den medelst vattenspringande. Det gjorde inte ont då men efteråt eftersom jag fick för mycket framåtlut och det är det som drar i nerverna.

Well well.

En mysig helg inför en späckad vecka:

Idag måndag spelar jag in en pod med Linus Johansson och Musse Hasselwall- håll utkik på Löparsnacks hemsida och på Itunes efter den!

På tisdag ska jag ha ett möte i mitt vanliga jobb, träffa prästen inför vårt dop. Onsdag hoppas jag på något mystiskt sätt ta mig ut på skidor om det ligger snö kvar.

Torsdag ska jag ta hjälp med min styrketräning hos Elin Bjärkstedt. Jag träffade Elin på Crossfit Solid och fick stort förtroende för henne, inte bara för att hon tog sig an att passa lillspark :), men det måste kännas rätt. Jag kan ju mycket själv men för att våga lyfta tungt och verkligen krama ur det sista så vill jag ha någon som coachar och pushar. Det ska jag ha Elin till.

På fredag åker jag lillspark och syster till Göteborg. Du är varmt välkommen på min föreläsning på lördag eftermiddag om du vill! Här kan du läsa mer!

Han vände och kom tillbaka och knuffade mig lite framåt. Det är kärlek det.

Det är ganska ofta jag hör och uppfattar att man är ”trött på sitt jobb”. Det är både det ena och det andra och jag har också varit trött på mitt jobb några gånger i livet. Det är många som nu efter juluppehållet har lätt eller svår ångest för att gå tillbaka till jobbet. Eller har det på söndagar. Eller bara inför skiftet om man jobbar så. Eller så har man en tuff relation till någon eller något. Och det äter upp en inifrån. Tar energi. När du tänker efter så tar det enorm energi och tid från dig.

Du har ju tre val i det läget.

1) Acceptera att det är så. Fortsätta gnälla om vad som är dåligt men inte göra något åt det.

2) Försöka påverka din situation. Påverka det som inte är bra. Antingen konkret på själva jobbet, eller med personen i fråga eller din attityd till det. Nu menar jag inte att man kan förändra attityden till ett jobb där man har allvarliga problem. Men om man har uppgifter som är tråkiga, en svår kollega, en knepig chef, det är den hundrade omorganisationen på ett år..osv. och man vill vara kvar men trivs inte med vissa delar- då kanske man får jobba med attityden till det. Sånt slöseri med tid att gå och vara negativ över något om man ändå inte gör något åt det. Det är skitjobbigt att ta upp en konflikt med någon. Men om den äter upp dig och tar massa energi så vad är valet? ”När du X känner jag Y” är en bra början.

3) Bryt. Byt jobb. Lätt för dig att säga säger en del då. Och det kanske inte går tills nästa vecka. Eller ens nästa månad. Eller innan sommaren. Men är det verkligen så illa så du vill därifrån så är det bara du som kan göra något åt det. Det är det där som är så enkelt men inte lätt. Vad måste du göra idag för att vara på väg dit du vill? Det som inte går idag, kan bli möjligt om ett tag om du börjar med ett baby step just precis idag.