Föreläsning Löpning och hälsa 0-100 i Göteborg 9/4

I december 2013 smällde lågkolhydratlöparen Zach Bitter in ett nytt amerikanskt rekord på 100 miles och satte samtidigt världsrekordet på 12 timmars löpning. 16,1 mil på 11 timmar och 47 minuter. Snittfart: 4:44. I 12 timmar. Ställ löpbandet på 13,5 och spring så i ett halvt dygn.

Respekt!

Zach Bitter kan man säga har en perfekt metabol effektivitet- alltså förmåga att bränna fett.  Ska man springa 12 timmar så gäller det att ha virke som brinner långsamt och stabilt. Han följer ett protokoll som kallas OFM- Optimized Fat Metabolisation som handlar om att äta mycket fett och strategiskt med kolhydrater när man tränar. Det är alltså inte ett rakt av lågkolhydratkoncept utan handlar om att försöka optimera fettförbränningen och få ut det mesta av glykogenlagren.  När man gör så får man enormt känsliga insulinreceptorer vilket är fördelaktigt för att ta till sig de kolhydrater man äter utan ett överdrivet insulinpåslag (som i sin tur hämmar fettförbränningen).

Han fokuserar inte specifikt på att vara i ketosis men är nitiskt noga med sitt kostintag- fascinerande att läsa och höra om!

Jag läser väldigt nyfiket om varianter på upplägg för lågkolhydratträning. Jag är helt inne på att det är ett mycket fördelaktigt sätt för oss som springer mycket lågintensivt och under långa perioder då magen bara måste hålla! Mina högst personliga reflektioner säger mig att de som har en bra metabol effektivitet, och alltså är mindre beroende av att trycka i sig mycket kolhydrater generellt har mindre strul med magen.

Johan Steene är ett levande kvitto på detta. 30 mil i öknen- då är det inte roligt om man är beroende av att trycka i sig snabba kolhydrater timme ut och timme in.

Zachs blogg är väldigt bra. Han bjuder på både utrustningstips och berättar hur han tränar och hur han äter. Här är hans efter träningsmål. Inga bananer och oboy här inte..

• 4 oz fresh calf liver
• 4 strips of thick bacon
• 2 oz wild caught Alaskan salmon
• 1/4 cup chopped onion
• 1/2 sweet potato
• 2 cups kale
• 1 cup green beans
• 3 Tbsp of sour cream
• 1 tsp turmeric powder
• 1/2 tsp Himalayan sea salt

En helt annan kosthållning har veganen Scott Jurek. Hur han tänker kan du läsa här. Jag läste Jureks bok förra året innan den översattes till svenska och man blir väldigt inspirerad. Det bästa är att plocka russinen ur kakan och göra som man själv tycker passar.

Det finns som sagt många vägar till Rom. Man måste hitta sin!

Jag ser väldigt mycket fram emot att börja från scratch i juli och ta med mig mycket av det jag gjort bra mina första två år som ultralöpare men jag har ett ton av förbättringar att ta till och ser fram emot att skriva om dem här när det är dags!

Som avslut får jag ändå hänvisa till grabbarna på Träningslära som INTE anser att det finns en metabol fördel att äta lågkolhydrat här (OBS att det är fokuserat på viktminskning) medan ketosisfantasten Peter Attea i sin föreläsning här i en högst subjektiv undersökning på sig själv visar på raka motsatsen. Just nu väntar jag spänt på att resultat från en studei på low-carbathletes kallad The faster studie ska presenteras där både Zach och min nutritionsguru Ben Greenfield deltar. Den drivs av dr Jeff Volek som du kan googla på om du vill läsa mer. Djungel? Ja men jag älskar att botanisera i den!

Senare i veckan kommer nästa inlägg om kost vid uthållighetslöpning!

Bild: Wikimedia

---

Guld och diamantbranschen är ofta en smutsig business.

Vid utvinning av guld används kvicksilver eller cyanid. Ofta smugglas guld och handeln kan finansiera väpnade konflikter (Ni har säkert sett filmen Blood Diamond). Barnarbete och dåliga arbetsvillkor är också vanligt med risker för lungsjukdomar genom de omiljövänliga utvinningsprocesserna. Dessa fakta framgår av en studie utförd av Swedwatch, Svenska Kyrkan och Fair Trade Center.

Därtill är det svårt att spåra var guld kommer ifrån och detta blir ett fiffigt slagträ för juvelerare runtom i världen för att slippa ta ansvar för hur guldet kommer till affärerna.

Lite som med billigt kött- är guldet och diamanterna billiga så har de nog inte kommit till affären på ett etiskt och rättvist sätt.

EKO-guld och Fairtradediamanter är inte billigt! Men vi resonerade som så när vi skulle fixa ringar (nåja faktiskt var det N som tog initiativet eftersom han friade) att det vi ska ha på fingrarna resten av livet som ett tecken på evig kärlek måste gå hand i hand med det vi vill stå för. Jag vill inte undra över om ett barn brutit diamanten i min förlovningsring och om någon förgiftats av kvicksilver när guldet i ringen bröts. Jag vill att ringen ska kommit till mitt finger på ett sätt som jag känner mig ok med.

Igår hämtade vi våra ringar som nu är klara från Titti på Tiny Masters på söder. Titti Bjérner är Sveriges första Fairtrade guldsmed. Hon är ganska ensam i sitt ”eko”skrå och självklart ett hot mot några av de stora kedjorna som inte alls arbetar på samma etiska sätt. Jag är så glad att N hittade henne och i hennes studio finns en massa andra fina smycken förutom att hon förstås gör personliga förlovnings- och vigselringar på beställning.

Nu går hon på mammaledighet så ateljen kommer vara stängd men jag vill gärna dela hennes hemsida där du kan läsa mer.

Här kan du läsa en rapport från LO-TCO om barnarbete i guldgruva i Niger. Tyvärr är det guld som kan finnas i en smyckesaffär nära oss- eller hemma i våra smyckesskrin.  

---

På lördag har du som kan chansen att åka Sveriges vackraste skidlopp!

75, 35 eller 11 km (hej hej de tär jag om jag kan ta mig till starten utan bil..) där du om du kör långa sträckan får skida över Ottsjön och jag lovar att det är bland det vackraste som finns!

Du kan läsa mer på hemsidan eller på Facebooksidan för senaste nytt!

Nedan utsikt ser jag fram emot till helgen!

Tyvärr ska inte min lilla trolla med men jag ska ha några dagar helt för mig själv och såna är lätträknade både nu och framöver. Gu så jag längtar!

 

---

Kasam är ett begrepp som skapades av professorn Antonovsky som gjorde en rätt intressant studie på kvinnor under 70-talet.

Antonovsky menar att vi rör oss mellan två poler av antingen frisk eller sjuk och att det som ligger till grund för att vi ska vara friska är vårt KASAM- Känsla Av SAMmanhang.

Det är så ofta jag blir kontaktad i jobbet av företag som vill sälja friskvård. Och jag jobbar med friskvård. Men den delen är spetsen av något helt annat. Spetsen av en grund i KASAM.

Arbetet med KASAM ligger förstås inte helt på mitt bord men jag föreläser gärna om de bitarna när jag är ute i grupper på jobbet. För mig är den delen viktigast i en persons möjlighet att själv hantera stress. Med KASAM på plats blir hälsofrämjande motion mer attraktivt. 

Hälsa på jobbet handlar om att, kanske inte varje dag och inte i varje arbetsuppgift men i det stora, känna meningsfullhet i det man gör. Man måste kunna begripa varför man gör det man gör, hur det har plats i en större helhet. Mycket vi gör är ett litet men ack så viktigt kugg i ett stort maskineri och de flesta organisationer är så effektiviserade nu så man kan oftast lita på att det man gör är viktigt på något sätt. Vi måste heller inte kunna allt, men känna en trygghet i att vi kan få tag på den information och kunskap vi behöver för att klara vårt jobb.

Man måste kunna hantera det kan gör. Orka. Och ibland kanske man inte orkar. Och då kan man vara lite snäll mot sig själv när man förstår att en viktig del av  min grund för att må bra saknas. Då kanske jag inte fixar att vara motiverad.

Fortsätter en del att saknas så kommer jag inte att kunna ha hälsan kvar. Då måste jag göra något åt situationen.

KASAM kan appliceras såväl på jobbet som på övriga livet. På träningssatsningen: Motiverad mot sina mål (här kommer mitt tjat om ”varför” in igen). Begripa hur jag ska göra och hur det hänger ihop i den stora planen. Och hantera det jag föresatt mig att göra.

Att reda ut sitt KASAM för olika delar i livet tror jag är en enormt smart investering i att både bli gladare, känna lycka, motiveras och även sortera ut vad som faktiskt är viktigt. Det handlar inte bara om att alltid vara mitt i ett steg mot ett måluppfyllande utan känna tillförsikt i att man är rätt där man är just då.

Bild: Ledarna.se

---

Det är lustigt det här med sociala medier. Hur vi förhåller oss till dem. Jag är ju generellt av den åsikten att måste man  TOTALsluta med något så är det ofta sprunget ur att det är problem i förhållningsättet till aktuella ämnet/mediet/maten.

Jag har bloggat lite mindre, jag har varit mycket mindre på Facebook och jag scrollar inte Twitter så mycket. Synd på det sättet att jag följer både BBC, Huffington Post, DN osv för nyheter och känner inte att jag har koll alls på vad som händer i världen just nu.

Däremot är jag lite halv oldschool så att jag inte oroar mig för att inte ha koll på mina närmsta vänner. Jag förutsätter att vi smsar eller mailar ( jag är inte ett fan av att prata i telefon det vet kanske några), utanför de vanligaste sociala medierna.

Jag känner inte heller att jag behöver proklamera en ”paus” från varesig FB eller Twitter för att jag inte läser på några dagar. Det är och ska vara tycker jag ett helt kravllöst media där man är om man vill och har lust men inte saknar eller saknas. (OK jag skulle sakna några Twittrare som verkligen roar mig). Man behöver inte säga hejdå. Man kan komma och gå som man vill. Man behöver inte säga att man tar paus. Man kan göra det ändå.

Vad gäller bloggen känns det lite annorlunda. Jag vill skriva inlägg jag kan stå för. Jag vill varva tips med funderingar med reflektioner, med anekdoter och när jag har för mycket annat så  blir det inte tid till sånt. Jag noterar att många bloggare skriver flera gånger om dagen och kanske är det viktigt när man ska ha ett högt läsarantal eller har mycket tid att skriva men det går liksom inte här. Jag är skitdålig på att följa min statistik, har efter 4 (!!!) års bloggande fått hjälp att regga mig på Bloggportalen men ..jag vet inte riktigt vad jag ska med det till nu när det är gjort. Det är vilka som läser bloggen som är viktigt för mig och när ni ger er tillkänna blir jag lika glad varje gång.

Jag har massor jag vill skriva om. Det kommer. Det här sociala mediet är viktigt för mig. Men familjen och jobbet kommer alltid först. Även om de förstnämnda inte tar plats i bloggen så skulle den inte finnas utan dem.

Ja det var verkligen inget inlägg som går att kategorisera. Men ett jag står för. Och imorgon kommer ett bättre! God kväll!

---