Maj är alltid en sån där helgalen månad. Full med aktiviteter.
I år hade jag ett litet break i ultralöpningen i maj och plockade fram Merry- min cykel! Jag hade nämligen anmält mig till Vansbro Halv IM. Simma hade jag inte gjort på ett år och jag hade aldrig cyklat längre än 5 mil och tyckte det var vansinnigt långt.
Men vackra maj bjöd på cykelväder och jag fick väl till..kanske..två rundor dårå.
Tjejmaralångpass hölls bland vitsippor och blåsippor i strålande sol och med finfint sällskap! De passen kommer jag sakna i år. Kanske kan jag cykla med eller något.


Jag skrev om hur kul och viktigt det känns att vara mentor– bli det du med!
Vi hade kick-off inför Lidingöloppet på jobbet med självaste Lisa Nordén! Var på landet och fick till en till cykeltur- hurra! Krattade och grävde och andades frisk luft med familjen.
Vi hade PwC Fun and Charity run på Solvalla med jobbet och samlade in runt 50 000 kr till Mattecentrum.
Men maj för mig handlar alltid mest om Workout Åre! Jag åkte som vanligt upp tidigt för att hinna vara i Östersund och få massa egentid på fjället innan Sverigesí särklass bästa och mest hjärtliga träningsevent drar igång fre-söndag. Dessutom fyller jag alltid år den helgen!
Jag tog en egen rektur upp på toppen av Åreskutan så fort jag kom till Åre och fick sån där endorfinrusch som man kan få ibland när man är ensam i naturen. Överhuvudtaget är det att vara i naturen för mig själv som är mina starkaste minnen detta år. Från träningen. Att vara ute i naturen med min lilla tjej och även med mitt stora hjärtat. Det är där man får rymd att känna. Minnena sätter sig bättre i frisk luft. Svårt att förklara men jag är så glad för all utomhustid jag fått till i år!
Det var en rätt hektiskt helg! Jag hjälpte bästa Magnus på hans löpteknikass fredag kväll, jag spelade dessutom in tre filmer för Fitness & Lifestyle om backteknik, terrängteknik och ultralöpning. Första gången jag filmades. Nu hittar jag inte dem- kanske har de rensats ur arkivet nu. Ska försöka hitta dem.
Lördagen var det först terrängteknik och sen leda ett terränglöpningspass på 2 timmar. Riktigt underbar dag med härlig energi bland deltagarna!
Söndagen var det dags för vår andra topptur! Epic redan nu. Solen strålade igen och med oss hade vi ett SVT filmteam som gjorde ett inslag för Gokväll. Bilderna talar sitt eget språk:


En helt fantastisk helg- precis som vanligt och vi samlade in en del pengar till barncancerfonden som just det här året kändes enormt viktigt! Anna-Lena på Fitness- Lifestyle intervjuade mig till det som blev en 5-sidig artikel i tidningen sen. Vilken grej va- lilla jag liksom!
Juni
Joggade jag Stockholm Maraton på min kompis nummerlapp. Skrev om centrerad löpning. Fick till en cykeltur på hela 10 mil!! Distansrekordet slaget med 4 mil. Hade 1 simpass och tre cykelpass i benen nu och en månad till Vansbro!
Jag var i Kroatien och seglade en vecka med Ns familj och fick massa fantastiska löpturer med avslutande havssim. Inte så mycket träningssim men plask och lek!
Vi var på landet och hade det lika mysigt som vanligt. Och jobbade hårt i trädgården förstås! Lillan är till stor hjälp!
Årets Tjejmara blev en solig succé! Årets slit gav tillbaka 100 tusenfalt- bokstavligt! Över 100 000 kronor till Hungerprojektets arbete i Bangladesh- ett av världens fattigaste länder. Energin från tjejarna som sprang och alla som hjälpte till betyder SÅ SÅ mycket. Vilken grej!
Sommaren låg framför med lång ledighet som vanligt! Och massa träning!
Juli körde jag min första halvIM. Jag skrattar själv åt min racereport där jag delar mina bästa tips för att inte göra totalt bort sig! Tänk att jag tog mig igenom det där med mitt sadelskydd och i stort sett utan grenspecifik träning. Herregud. I tävlingsklass. Haha! 5 timmar och 50 minuter släpade jag mig runt på. Herregud. Simmade kors och tvärs, cyklade fegt i början och eh..nej sprang inte utan stapplade 2,1 mil eftersom mina ben bara cyklat längre än 9 mil en gång förut och bara lade ned efter cyklingen. Det var så komiskt alltihop!
Resten av juli var det omkittning och målning av verandan på landet. Långa underbara dagar med god mat, bra sömn, lek och bus och tid för allt!
Jag tog ett eget litet äventyr med att åka till Sara och Kenth i Halmstad, springa 50 km längs kusten norrut och få skjuts sista biten av just Sara och sällis i löpningen sista 20 av Kenth. Tältade i Varberg och surfade i dagarna tre. För mig själv. Underbart!
Tränade även specifikt för Axa Fjällmarathon men tog mig inte riktigt tiden att satsa på det. Det försvann liksom i min ultranjutning! 🙂
En annan person som hade annat för sig än att träna för Axa var min älskade pojvkän som tog silver i Durban Sydafrika i VM för transplanterade. Läs här. Så galet stolt var vi alla! Vilken resa!
Jag och N hade en egen liten semester i Öregrund med tältning, kajakpaddling och massa löpning förstås!


Augusti
stavas Ottsjö och fjällsommar för mig. Så detta år. N var också med och båda skulle springa Axa Fjällmaraton. Jag var rätt nedtränad inför mitt andra 100 mileslopp men det är ingen ursäkt- det hade slarvats för mkt med backträningen och jag kommer inte ens ihåg min sluttid bara att jag kunde stå på bra utför men inte hade något att ge uppför. I övrigt hade jag helt fantastiska dagar däruppe! Åre kanske är vackert men Ottsjö- det är magiskt!
Massa blåbär, löpning, kallt bad, lek med Lillan, häng med fina vänner och de underbara vidderna och lugnet.


Dagen vi åkte klev jag upp vid 5 och sprang 6 mil från Ottsjö och söderut innan familjen plockade upp mig. Kan vara ett av mina starkaste pass och då jag kände att en bra form var på väg inför Black River Run i Västerås 22 september. Pannbenet, hållbarheten och det mentala fokuset var på plats. Kroppen var stark efter sommaren och den varierade träningen och all vila som semester ger. Kroppen ovan är nog den bästa form jag haft hittills i mitt liv. Stark. Smidig. Utållig. Inte ett enda besök på ett gym men funktionell träning med naturen som hjälp- och en tyngd av något slag här och var. Fin känsla!
Sen var det tillbaka till Stockholm för en tuff jobbhöst, nedtrappning inför loppet där jag skulle knäcka 20 timmars gränsen!
Antal kommentarer: 1
Ann-Sofie Forsmark
ja jag sprang med förra ungen också. Tror ju mer det skrivs desto mer förvirrade blir folk och slutar lyssna på egna kroppen :): Skönt att höra Lena!
Nej sant Jan-Erik- man liksom beundrar dem eftersom de är så bra 🙂
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in