Livet har inget recept, bröd kanske.

Igår var det sommar. Det var så varmt och skönt så jag och Lillan sprang runt nakenfisar på tomten. Man kan det när man bor vid rådjur, troll, skogsrån och en och annan räv.

Idag vaknade jag till höst. Jag älskar hösten! Jag älskar hösten mest på landet där det yr färgglada löv och man kan tända en brasa och plaska runt i gummistövlar.

Jag springer sällan två dagar i rad så idag tog jag mig bara lite tid till styrka. Jag har klurat på hur jag ska få igång mina lår. De som inte svarar när det ska gå fort. Jag tror stenhårt på löpstyrka och att trumma in rörelser i kroppen som man sen vill få till under löpningen.

Idag körde jag 10 x 50 stycken höga knän. Höga knän med hög frekvens med liiite framåtlut igenom hela kroppen så bålen fick vakna lite. Sen 4 x 30 skridskohopp. 3 x 20 utfall med spett ovan huvudet. (Jag tar det jag har tillgängligt)

Sen 3 x 10 armhävningar och 3 x 1 min dynamisk planka. Draken med vattenkanna 2 x 20 växlande ben.

Sen var det klart!

Veckan som kommer är lite speciell. Jag sa att jag skulle springa 10 mil om Sverige gick till final i herrhandboll i OS. Det. Gjorde. De. Och ska man springa 10 mil så är det nog roligare att göra det i dagsljus och då får man rappa på innan höstmörkret drar in över Norden.

Lördag. Passar bra. Hjälten ska på fest utanför Norrtälje alltså springer jag på Roslagsleden och springer den hela dagen tills jag tar slut och han kan avvika från kalaset och hämta resterna av mig någonstans. Det kanske inte blir 10 mil men slingan jag mätt ut är ungefär så lång. Undrar bara hur terrängen kommer vara.

Annars är det möten, vänta vänta vänta på mail som betyder att stenen rullar. Yoga. Mys med Lillan. Massa jobb. Massa träning. Massa liv. Avslutar med lite bilder från landet. Jag är laddad från tårna med frisk luft, god mat och bra sömn så bring it!

Ett missförstånd- helt och håller mitt, gjorde att jag var iskall i hjärtat idag ett tag. Och det reddes ut för att den inblandande är klok och vettig ;), tack fina du!

Men sen dess har jag funderat.
Livet som vi i den här generationen lever det gör att vi korsar en otrolig massa människors väg. Fysiskt men även via alla de sociala medier vi kan använda. Det tar en millisekund att klicka ”gilla” och ge en tumme upp på Facebook och Twitter. Bakom- en riktig person förstås men visst kan det bli lite slit-o-släng med kommentarer, både positiva och negativa. Jag är guilty as charged! Sociala medier är ett sätt att bota den FOMO – fear of missing out jag får ibland. Jag är hemma många kvällar själv, är nyfiken av mig och vill gärna uppmuntra, heja, fråga, tala om. C’est moi!

Men när det händer något, då smalnar fältet av drastiskt. Då gäller det att veta vilka som står där, redo att bära dig. Jag har ju rasat ihop både för nästan exakt två år sen och sen för lite mer än ett år sen. Då fanns de där, mina närmsta vänner. Och det är inget jag inte släpper om de skulle behöva mig. Finns inget viktigare.
För när skit händer, och det gör det, så gäller det att veta vad som är viktigt. Vilka man kan lita på.
Vänner är kanske inte de som alltid håller med heller. Min fina vän H brukar säga när hon ska ifrågasätta mig: Tough love. Och då vet man att det är med kärlek och omtanke som man inte bara säger ”heja” ”gilla” och ”go!”. Det är bara riktiga vänner som kan göra det. De har passerkort för att göra kärleksfulla personangrepp.

Det har inte de som inte känner varann. Det har inte de som bara ogillar en åsikt eller en ståndpunkt.

Om vi ska ha kloka, intressanta, innehållsrika bloggar, forum, flöden, feeds i vår mediala värld så måste vi lära oss att separera åsikt från person. Att ifrågasätta ståndpunkt inte intelligens eller personvärde.
Att respektera meningsskiljaktigheter och separera dem från personangrepp.

Jag lovar att göra mitt allra bästa. Hoppas du är med mig.

Så diskuterar vi vidare, hejar, peppar, gillar, frågar, undrar och talar om.

Och ses på riktigt ibland!

Här är två som får mitt hjärta att slå och min ryggrad att stärkas och som jag självklart släpper allt för:

Sådär. Nästa inlägg ska handla om hur jag ska träna för att springa 16 mil.

Jag tycker jag sprungit en del intervaller det här snart året det är nu sen det verkligen gick att börja göra ryckiga rörelser utan hjärtrusning. Men Björgenintervaller har jag lyckats undvika. Men inte mer! Riktigt härliga!

De är relativt långa och jag gillar att de är tidsbestämda: 4 minuter.
Här var det en strålande solig sensommardag idag.
Pep iväg efter en väldigt lätt frukost och såg till att värma upp med 8 minuters jogg och tre stegringslopp.
Sen började jag. Körde bara på tid och känsla- ingen koll på fart. Målet var ju att gå på hårt i varje intervall och även om det för jämförelsevis skull skulle vara bra att veta hur långt jag kom så tycker jag det är skönt att springa på känsla och fokusera på teknik och i det här fallet – den fantastiska dagen! Såna pass är nyckelpass- jämt!
Tänkte på alla som tampades i regnet på Tjejmilen i Stockholm och var glad att vara här och nu.

Fem stycken fick jag till med 2 minuters gåvila emellan. Kändes som ett fantastiskt bra pass när man vill krama ur mycket på kort tid.

Och jäklar vad det har sprungits idag! Stockholm bjöd på galenväder men det var cirka 30 000 tjejer i alla åldrar som sprang Tjejmilen. Många jag känner på ett eller annat sätt gjorde jättefina tider och jag hade tänkt skriva om hur man samarbetat med Plan Sverige men jag har inte fått tag på rätt information. Tycker i vilket fall det är kanon att ett av Sveriges största lopp fokuserar mer på välgörenhetsaspekten.
Jag är som sagt inget större fan av tjejlopp men tjejer som springer – det går jag igång på och det finns inget annat att säga än GRATTIS speciellt till de som debuterade!

Jag hämtar också inspiration från Karlstad 6-timmars idag där Mona Hallberg sprang 7,4 mil. Underbar insats!

Ha en fin lördagkväll!

Jajemen! Det beprövade tricket har funkat! Har skrivit det tidigare men hej! till alla nya läsare jag har! Såhär gör jag för att bli frisk fort:

* Lägger mig tidigt- timmarna före midnatt är viktiga för kroppens reparation

* Sover med en tunn underställströja och raggsockar

* Dricker varmt. Kokt vatten hela dagen

*Dricker en specialare: Färsk ingefära, citron och honung.

Det har funkat. Vaknade pigg och glad (ja glad är jag mest alltid) och satte av för en morgonjogg runt sjöarna. Såg massa löpare och joggare och powewalkare varav en med paraply (!?!?). Skillnad på joggare och löpare om du frågar mig? Joggare anstränger sig för att se ut som att de inte bryr sig. Löpare gör det bekvämt för sig för att kunna genomföra den träning de tänkt. Inget med hastighet, ålder och märken att göra.

Mina ben svarade precis så som de gör när de vilat nästan en vecka. Med att vara pigga! Snöt ut resten av förkylningen i väl valda buskage och pinnade på glatt i några kilometer. Behövs inte mer än så för att rensa systemet för ett hårdare pass imorgon.

Det är mulet men varmt men det kollade inte jag utan tog t-shirt. Det är bland det värsta jag vet att springa med t-shirt! Jag kör linne tills det är dags för underställ. Men man har ju så jäkla mycket funktionstshirts efter alla lopp (tips- gör linnen!). Idag hade jag en av mina äldsta. Från RunNike i London 2003. Den är lite rolig. Se nedan. Man fick välja att följa Paula Radcliffe eller två andra manliga löpare och så fick man en t-shirt som korresponderade. Nummerlappen är själva t-shirten. Använder den nästan aldrig eftersom jag just ogillar t-shirts men den här vägrar jag slänga trots att den är 9 år gammal.

Och apropå att slänga kläder. Lyssna gärna på P1 Stil idag om kvalitet och hur mycket kläder vi köper och slänger. Fy fasen!

Nu tar jag tigerfisen och åker till Värmland! Ha en jättefin fredag!

;

Sådär! Då har jag prövat Happy Buddha Yogastudio. En liten fin lokal på St Eriksgatan nära Vanadisplan. Jag sladdade in lite sent efter att ha fått akut besöka en cykelaffär för att låna en sån där sexkantsnyckel. Annelie är betydligt längre än mig och jag nådde inte mina trampor på cykeln. Eller jag nådde dem men jag hade aldrig mer kunnat skaffa barn igen om jag cyklade. Ni fattar!

Så jag halkade in lite sent och fann en jättefin liten sal med plats för ca 8-9 personer. Det lustiga var att det var 5 killar och vi var bara två tjejer! Positivt! Brukar snarare vara tvärtom- eller har jag inte yogat på länge bara?

Jag har tränat astanga yoga nästan dagligen (daglig yoga men då även iyengar yoga invävt) förut men det var väldigt länge sen jag gjorde hela serien. Astanga bygger på ett flow och ett ”schema” där man gör övningarna i en viss ordning som bygger på gamla gamla ideologier. Man tjafsar inte med ordningen liksom. Det blir väldigt många armhävningar om man gör som man ska och man svettas rejält. Det är fysiskt och dynamiskt och man jobbar i rörelserna med den sk ujjayi- andningen. Jag älskar det! Men jag hade glömt hur mycket jag älskar det!

Jag kan delar av serien utantill men kom inte ihåg allt. Det var prova på vecka så hon ledde klassen där vi nog var två stycken som tränat förut. Det flöt på jättebra och fokus var på att göra rörelserna mer än att fastna i massa förklaringar. Det gillades!

Det var som att komma hem till en god vän. En skön soffa. Kroppen är så annorlunda nu mot då- före barn före ultra. Nerven skruvade sig i vissa rörelser men annars var jag smidig som vanligt och kunde stå sådär käckt med fingrarna krokade i stortån med benet ut åt sidan.

Och så är det ju så att yoga handlar inte om att pressa sig in i en position. Det handlar inte bara om rörelser och det är en livsstil som nog kan hjälpa många.

”Ahimsa” är ”ickevåld” och en viktigt ledord inom yogan som kan tolkas mycket vidare än att inte slå någon i huvudet. Och jag kan känna att är det tillräckligt tätt mellan yogapassen så kan det hjälpa att fokusera på det goda och generösa i livet. Jag gillar buddismens 8-faldiga väg (läs mer här) som yogan förespråkar. Man vill inte vara elak, missunsam, girig. Man vill vara god och jag som är ett klassiskt högpresterande forcerande yrväder mår exceptionellt bra av att knyta mig själv i knutar, sträcka på mig, ligga platt på rygg och framför allt fokusera på att andas på en liten plastmatta några timmar i veckan. Tror inte jag är ensam om det.

Dock spårar det alltid ut precis efter. Jag blir alltid, utan undantag, fruktansvärt sugen på fet mat och gärna vin och godis efter yoga. Kan inte förklara det. Men det slår aldrig fel. Det är väl livets sätt att balansera upp det lite.

Hur som helst så är det prova-på vecka på Happy Buddha denna vecka- klasserna kostar 100 kr! Passa på!

Nu ska jag sova för jag är såpass frisk att jag nog kan ta mig ut på en morgonjogg. Härligt va?

Sov gott!