Något av det bästa jag gör

Utan att kolla kalendern, efter att ha fått en snabb puss och kram utanför hissen på jobbet kände jag att NÄ! Nu hakar jag på hjärtat till hans föräldrars båt i Kroatien.

Dessutom blir det ett ypperligt tillfälle att träna lite öppet vatten-simning för eftersom jag vet vad jag gör varje timme fram till sista maj vet jag att det inte blir av innan dess.

Så. Flyg till Split. Flyg hem från Dubrovnik. 8-13 juni. Bo på båt vilket senast det begav sig resulterade i sjösjuka från jag klev ombord tills jag klev av. Men sånt löser sig.

Vad tror ni om att simträna här? Jag tror det blir bra.

Foto: semesterkroatien.se

Klockan ringer 06.20 Stänger snabbt av så Tigerskrutt kan sova vidare en stund. Morgonrutin som alltid börjar med tungskrap. Nyckeln till att slippa förkylningar tror jag. Det följt av kokt svalnat vatten..och massa annat bra.

Lite yoga. Slår in en paniklösningspresent till ett dagisbarn som bor i en stor villa som hade alla barnen hemma igår och det skulle tydligen vara paket. Måste det vara paket? Va?

Plockar fram kläder till mig, till Lillan, väcker med pussar och kramar. Gör gröt till henne. Svarar på roliga frågor. Lirkar. Gör matlåda. Utflyktsmatsäck men eftersom vi nästan aldrig äter bröd finns inget sådant. Berättar engagerat för Lillan om hur bra det är med riskakor och skickar med såna. Och massa frukt. De får ändå lunch nästan direkt efter. Gör rent köket. Packar tung ryggsäck som vanligt och ut genom dörren redan halvsvettig.

Nedför berget. Lämna i trygga händer på Ur o Skur dagis. Kommer ihåg att skriva upp att farfar hämtar och skriver upp mig på att odla potatis och rensa land på pysseldagen. INTE GLÖMMA KÖPA JORD!

8.00 Mot tunnelbanan. Läser DN.se, lyssnar på P1, skickar sms. Läser en blogg. Vips framme på jobbet. Stor kaffe.

8.30 Svarar på 10 mail. Bokar möten. Tar hjälp av sekreterare med lite skyltar. Tar ett möte om ett spännande hälsoevent och får en jätteboost. Tackar ja till att presentera inför massa folk i september. 

10.30 Tillbaka till rapportskrivning med S, som arbetstränar hos mig. Vi jobbar galet bra ihop. Hon är enormt välutbildad, jag kan organisationen och vi är något riktigt bra på spåren. Snabb lunch tillsammans. Springer ett ärende för att se till att det finns övertidsmat till kvällen eftersom jag beställde för lite. Svårt med kortvecka.

12.30 Läser en rapport till om Krav-Kontroll-Support modellen. Bokar möte för 20 funktionärer till vårt välgörenetslopp på Solvalla nästa vecka. Bokar en lunch med några som vill prata kost inför en konferens.

13.30 Mer rapport. Den ska rapporteras klockan 16.00. Vi känner oss lite stressade men galet upprymda.

18.00 Två timmar möte. Luften är slut i rummet. Jag och S är helt slut vi också. Farfar kommer med Lillan till jobbet som är en ängel och äter digestivekex och pussar på glasrutan in till mötesrummet, häller ut solrosfrön inne på mitt kontor och får tag i mitt Victorias Secret lipgloss som hon smetar generöst.

18.30 Åker hem med min lilla goa tjej som hoppar och skuttar. Helt slut. Nattar Lillan med två roliga böcker. Sätter på tvättmaskin. Plockar. Plockar. Plockar- tar det aldrig slut? Startar datorn. Jobbar lite med Tjejmarathon, mailar en adept. Skriver detta. Förfasas över svinnet i matafärrer som rapporteras på Aktuellt 125 000 TON MAT. Man mår ju illa för mindre. Bokar tid med min adept imorgon: matteplugg inför ett av hennes prov.

Kikar runt på några bloggar. Massa fina foton. Satsningar. Fin mat. Häftiga träningspass. Events. Jag får lite FoMo- fear of missing out. Men tänker till. Min resa. Jag gör det jag vill. Lillan sussar därinne och min plats är här i soffan. Det är såhär jag optimerar min vardag. Jag kan inte vara överallt och bakom välarrangerade foton gömmer det sig säkert en röra och lite nojor. Nej allt är bra här.

Skriver ned vad jag ska göra mer imorgon. Stretchar lite. Skickar ett puss till min älskade pojkvän jag träffar alldeles för sällan.Glömmer nästan tvätten. Hänger den inte- kastar den på tvättställningen. Läser lite om kost. Somnar direkt.

Såhär ser dagarna ut. Det är inga problem. Det funkar. Det är lite mycket nu. Det är under kontroll. Det är snart långhelg. Jag ska till landet. Jag ser fram emot det. Men jag trivs mitt i den här orkanen jag skapat också. Jag gör en sak i taget och hinner jag inte något så är det inte mer med det.Ingen dör och inget går sönder om jag inte gör allting på en gång.

Man kommer ingenstans här i livet om man inte jobbar för det.

Jag är en yoga långt in i hjärtat och har varit så sen länge.

TEC 100 miles genomfördes med mycket yoga i sinnet och även rent fysiskt. Det råder massa olika åsikter om man ska stretcha eller ej i samband med löpning men i min värld är rörligheten, balansen och kroppsnärvaron eller proprioceptionen det som gjort att jag varit skadefri så länge.

Att vara stark i sin rörlighet och ha balans i rörelse- det kan du få ifrån yogan. Jag yogar lite varje dag. 5 minuter på morgonen och 5-10 minuter på kvällen. Någon andningsövning här och var på väg från A till B. Yogan är med. Alltid. Ett tag i livet, när jag bodde i Australien, flera timmar varje dag. Nu- mer sporadiskt. Mest för en lugn inåtvänd stund, för att hålla mig skadefri och samla ihop mitt spretiga jag.

Sara och jag träffades på kursen hos Running Sweden för några veckor sen.

Jag påstod att jag var Stockholms vigaste löpare och Sara menade att tur för mig att hon inte bor här då! Sara är yogalärare, löpare, löpcoach och har skrivit en serie på sin blogg hos Skånskan om yoga för löpare.

Igår lade Sara ut ett jättefint, riktigt bra och proffsigt inlägg om yoga för löpare på sin blogg.

Här kan du läsa det och klicka gärna vidare för att läsa hela serien!

Pattabhi Jois. Bild:m.yogashalastockholm.se

Vi bor i landet lagom och det är det många som ogillar och motarbetar. Jag är all for att spränga gränser och kasta ut jante och ha sig men inom vissa områden undrar jag ibland om det inte finns ett fiffigt sätt att vara lite just lagom.

Jag har skrivit det förut. Vad jag tycker om det här med dieter och kosthållning: Är man vuxen och klarar av att ladda upp hela sitt mediala innehav i ett moln (?) så borde man väl klara av att välja bra mat utan att först branda sig själv. Jag är LCHF. Jag är Paleo.

Förut när man skulle tala om kostavvikelser inför events så var det gluten, nötter, laktos. Nu skriver folk på fullaste allvar ”paleo” och ”lchf”.

Och istället för att nyfiket närma sig en ny kosthållning man hört gott om så blir det ofta ett tvärt kast en söndag kväll när helgens gastronomiska dekadens inte smakar gott i munnen utan river i kroppen som ett dåligt samvete. Man vill ha förändring och det kvickt! Ju mer drastiskt- desto bättre. ”Jag ska äta paleo/LCHF/glutenfritt/raw food”.

Bara. Från och med måndag morgon. Och veckan blir jobbig för man hade inte förberett och det blev svårt att äta borta hos svärmor eller vänner.

Och så blev det fredagsfika och man tog en bulle och det blev en pastarätt för uj vad gott det är med oh maj gadd vete! Vete!! Makaroner onda som egyptens gräshoppor och nej det gick inte att hålla sig och då blev det ett misslyckande av det som skulle vara så bra.

Man ger sig i kast med saker med en allt eller inget approach som i de flesta fall inte funkar. Och inte är så roligt. Och sånt som inte är roligt brukar vara svårt att hålla sig till så länge.

Ta raw food till exempel. Trendigt. Många känner att ”så borde man äta”. Lika många tycker det verkar så svårt. Hur gör man? Hur gör man när man ska bort? Ja- det är nog svårt om man måste göra det helt uteslutande. Fullt ut.

De flesta dieter är svåra när de ska följas till 100%. Alla dieter utom din egen som är bäst för dig.

Att se ett avsteg från en strikt kostregim som att ”trilla dit” eller misslyckas leder inte till något bra. Samma gäller att inte föja sitt träningsschema man tänkt. Gör inget!
Vill också inflika att jag inte förespråkar någon specifik kosthållning heller förutom Ren snäll mat..

Så jag vill slå ett slag för LAGOM. Börja LAGOM. Vänd på resonemanget:

” Jag ska äta mer grönsaker”. ”Jag ska testa flera raw food måltider i sommar” . ”Jag ska testa att laga mat utan mejeriprodukter denna vecka”.

Positivt. Ett steg i taget. Våga stå utan koststämpel. Våga säga att du äter mat.

Chilla lite.

Nyper mig lite i armen och säger GODDAMMIT som vanligt. Vad bra det går! Vilken återhämtning.

Förra veckan körde jag:

Måndag: 5 x 1000 meter. Tisdag: 7 km jogg Onsdag: 8 x 200 meter backintervaller. Torsdag: vila Fredag: 10 x 400 meter Lördag: 20 km cykel Söndag: 26 km varav 22 km i 6:30 (ledde långpass) och 4 km i 4:40-5:10 fart.

Massa rörlighet men var var styrkan? Oppsie. Känns iaf enormt bra i övrigt.

Nu är det fyra veckor kvar tills Blodomloppet och två månader kvar till halvIM. Det är tre månader till Fjällmarathon och 4,5 månader till jag ska springa 16 mil på sub 20 timmar. Helst 19 hr. Ännu hellre 18. Har räknat ut att om jag bara struntar i att sabba fötterna och må illa så är 19 timmar inom räckhåll. Men det är mycket ifs and buts till den drömtiden.

Träning den här veckan är tänkt att vara en salig blandning av:

Fartlek, korta intervaller, backar, terräng, cykel, styrka, rörlighet, tröskel.

Tur att det är lite ledigt och tur att jag är i Värmland då och kan passa på att smita ut. Kanske få till två pass per dag två dagar. Allt beroende på hur kroppen mår som vanligt.

Tanken är att få till ett riktigt långt pass i maj. Fem cykelpass varav två långa. Annars mest fart och det blir mycket transportlöpning. Så mycket lättare nu att komma till dagis och hämta utan att behöva ha med överdragskläder för att inte riskera förkylning. Värme – du är välkommen!

Imorgon blir det transportlöp till dagis och styrka ute medan skruttan leker. Tisdag morgonjogg in.

Ha en fin måndag!