Yoga för löpare!

Vi bor i landet lagom och det är det många som ogillar och motarbetar. Jag är all for att spränga gränser och kasta ut jante och ha sig men inom vissa områden undrar jag ibland om det inte finns ett fiffigt sätt att vara lite just lagom.

Jag har skrivit det förut. Vad jag tycker om det här med dieter och kosthållning: Är man vuxen och klarar av att ladda upp hela sitt mediala innehav i ett moln (?) så borde man väl klara av att välja bra mat utan att först branda sig själv. Jag är LCHF. Jag är Paleo.

Förut när man skulle tala om kostavvikelser inför events så var det gluten, nötter, laktos. Nu skriver folk på fullaste allvar ”paleo” och ”lchf”.

Och istället för att nyfiket närma sig en ny kosthållning man hört gott om så blir det ofta ett tvärt kast en söndag kväll när helgens gastronomiska dekadens inte smakar gott i munnen utan river i kroppen som ett dåligt samvete. Man vill ha förändring och det kvickt! Ju mer drastiskt- desto bättre. ”Jag ska äta paleo/LCHF/glutenfritt/raw food”.

Bara. Från och med måndag morgon. Och veckan blir jobbig för man hade inte förberett och det blev svårt att äta borta hos svärmor eller vänner.

Och så blev det fredagsfika och man tog en bulle och det blev en pastarätt för uj vad gott det är med oh maj gadd vete! Vete!! Makaroner onda som egyptens gräshoppor och nej det gick inte att hålla sig och då blev det ett misslyckande av det som skulle vara så bra.

Man ger sig i kast med saker med en allt eller inget approach som i de flesta fall inte funkar. Och inte är så roligt. Och sånt som inte är roligt brukar vara svårt att hålla sig till så länge.

Ta raw food till exempel. Trendigt. Många känner att ”så borde man äta”. Lika många tycker det verkar så svårt. Hur gör man? Hur gör man när man ska bort? Ja- det är nog svårt om man måste göra det helt uteslutande. Fullt ut.

De flesta dieter är svåra när de ska följas till 100%. Alla dieter utom din egen som är bäst för dig.

Att se ett avsteg från en strikt kostregim som att ”trilla dit” eller misslyckas leder inte till något bra. Samma gäller att inte föja sitt träningsschema man tänkt. Gör inget!
Vill också inflika att jag inte förespråkar någon specifik kosthållning heller förutom Ren snäll mat..

Så jag vill slå ett slag för LAGOM. Börja LAGOM. Vänd på resonemanget:

” Jag ska äta mer grönsaker”. ”Jag ska testa flera raw food måltider i sommar” . ”Jag ska testa att laga mat utan mejeriprodukter denna vecka”.

Positivt. Ett steg i taget. Våga stå utan koststämpel. Våga säga att du äter mat.

Chilla lite.

---

Nyper mig lite i armen och säger GODDAMMIT som vanligt. Vad bra det går! Vilken återhämtning.

Förra veckan körde jag:

Måndag: 5 x 1000 meter. Tisdag: 7 km jogg Onsdag: 8 x 200 meter backintervaller. Torsdag: vila Fredag: 10 x 400 meter Lördag: 20 km cykel Söndag: 26 km varav 22 km i 6:30 (ledde långpass) och 4 km i 4:40-5:10 fart.

Massa rörlighet men var var styrkan? Oppsie. Känns iaf enormt bra i övrigt.

Nu är det fyra veckor kvar tills Blodomloppet och två månader kvar till halvIM. Det är tre månader till Fjällmarathon och 4,5 månader till jag ska springa 16 mil på sub 20 timmar. Helst 19 hr. Ännu hellre 18. Har räknat ut att om jag bara struntar i att sabba fötterna och må illa så är 19 timmar inom räckhåll. Men det är mycket ifs and buts till den drömtiden.

Träning den här veckan är tänkt att vara en salig blandning av:

Fartlek, korta intervaller, backar, terräng, cykel, styrka, rörlighet, tröskel.

Tur att det är lite ledigt och tur att jag är i Värmland då och kan passa på att smita ut. Kanske få till två pass per dag två dagar. Allt beroende på hur kroppen mår som vanligt.

Tanken är att få till ett riktigt långt pass i maj. Fem cykelpass varav två långa. Annars mest fart och det blir mycket transportlöpning. Så mycket lättare nu att komma till dagis och hämta utan att behöva ha med överdragskläder för att inte riskera förkylning. Värme – du är välkommen!

Imorgon blir det transportlöp till dagis och styrka ute medan skruttan leker. Tisdag morgonjogg in.

Ha en fin måndag!

---

Idag var det dags för Tjejmaralångpass igen!

Vi utgår från World Class Vasastan som upplåter omklädningsrum till löparna och idag var vi 17 stycken som samlades i solen.

Bästa Peter hade gjort en lite bättre rutt än den jag tänkt och via Ursvik och hav av vitsippor och ett helgdött Kista tog vi oss till Ulriksdal där vi fikade gott.

Några avvek men resten tuffade på tillbaka via Stora Skuggan. Så kul att träffa alla igen, speciellt Ingrid som rest hit från Gotland och är ny på långlöpning! Riktigt imponerande!

Magnus hade sprungit 26 km i fin fart på Lidingö Ultra dagen innan men var ändå pigg. Också imponerande!

Kul att tjabbla på och drömma om nya lopp och utmaningar.

Sen blev tiden lite knapp för mig för att hänta lilla Risiskrutti så jag fick avvika och Henrik som mött upp med cykel efter att också sprungit långa Lidingö Ultran- 50 km gjorde mig sällis.

Hade 22 km i benen och kände mig rätt uppvärmd och lät benen rulla på. Och det gjorde dem gladeligen. Farten tickade iväg mot under 5- fart och sen lade jag mig runt 5:00 tempo, kanske lite under vilket ändå är min milfart ungefär. Kunde ändå prata oberört med Henrik som rullade med på sin cykel så tryckte på lite mer och det kändes som jag skulle kunnat fortsätta länge. HÄRLIGT!

Tog bussen hem och seneftermiddagen spenderades på konstgräsplanen utanför med handstående och skott på Nicke som fick stå i mål när vi fick låna bollen av barnen.

En riktigt härlig dag. Jag har två tuffa dagar på jobbet men känner mig bara sådär #vavavoom on fire glad och energisk som vanligt.

Hoppas du också haft en fin helg! TACK alla som var med och sprang idag. Man blir så glad av er! 🙂

---

Det tar faktiskt inte alls emot egentligen att sticka ut och cykla.

Jag tycker det är roligt! Helst på landsväg där det inte blir ofrivilliga stopp med rödljus och otyg. Jag gillar inte grus och kanter heller. Vill ha kontroll.

När jag har det- då är det roligt! Min cykel rullar väldigt bra och jag bryr mig inte om hur fort det går så kan verkligen njuta.

Jag tycker inte om rumpskav och definitionen av smart tycker jag är att köpa ett sadelskydd för en hundring snarare än att lägga tusen kronor på en specialdesignad sadel men jag vet och får höra att så gör man inte.Nåja. Det går så bra så.
Igår tog jag min premiärer för i år med sikte på att hitta till Ekerö. Cykelmekkat enligt utsago.
Men hej vad det blåste! Var riktigt obehagligt. Motvind- fine! Men sidovindar i kastformat?
Väl framme i Bromma var det lä. Då riktigt njöt jag och det var massa andra cyklister där. Hejade men bara EN hälsade tillbaka. Jag ramlar ju omkull om jag lyfter handen från styret men gjorde allt jag kunde för att söka ögonkontakt och vinka lite med handen kvar på styret.
Stonefaces! Va? Är det inte roligt att cykla?
Väl framme vid Nockebybron vände jag. Det blåste så hemskt i sidled så jag vågade knappt cykla över och hade jag gjort det vet jag att jag bara cyklat på i all evighet. Hade ätit för dåligt och hade ingenting med mig.
Cyklade hem via Ängby och det var riktigt fint trampande där. Har grym utväxling på min Merida.
Tror jag fick ihop strax över 20 km.
Nu ska jag ge mig ut till Ekerö igen snart. Tidigt på mornarna med kort löpning efter. Heja ännu mer ska jag göra också.
Jag tror mitt glada jag behövs i cykelSthlm!

---

Oj vilken dag! Här blir det länkglädje för jag har mest socialiserat idag :).

Jag och Nicke kom till Rålambshovsparken i god tid för att hämta hans nummerlapp och jag hann hälsa på Staffan som gjorde ett fint lopp på halvmaran.

Sen hittade jag Annika som också skulle springa milen. Nicke värmde upp och jag smet upp till mittrakan för att titta på starten för milen.

Träffade två kameror bakom vilka Mackan och Mia gömde sig. Mackan har f ö massa fina bilder på sin sida!

Tog mig sen till en mack och fixade lite saker till picknicken i skulle ha efter. Konstaterade att vädret för tredje året i rad var toppen! För två år sen sprang jag- första gången jag träffade N’s föräldrar. Förra året hejade jag på Nicke igen. Nästa år ska jag springa halvmaran. Fort!

Vid 6 km hade jag utkik på Nicke och även Karin från IF Linnéa som gjorde ett toppenlopp, och sen störtade jag ned till målet för att heja in honom.

Coolt att se Olle Walleräng dundra in på 29.32 och även Ulrika Flodin från Rånäs 4H som jag faktiskt satt i möte med i veckan swoscha in på 35.27 som vinnare i damklassen.

Annika kom i mål också efter ett fint lopp och vi hade picknick med hennes brorsor och pojkvän och träffade äntligen Helena som är en sån man vet vem det är men inte träffat :). Supertrevligt!

Riktigt impad blev jag av vinnaren av halvmaran: Anders Grahl som har ett helt fantastiskt löpsteg och avancerat enormt den senaste tiden. Helt otroligt imponerande! Hejade på fler som jag kände och fler jag inte visste var där som plötsligt dök upp på banan! Jättekul!

Hann också hälsa på gänget i Glädjejnuff där jag tänkt engagera mig framgent. Blev jätteglad också när jag äntligen fick prata med Johan Steene som vann TEC. Hann ju inte säga grattis eftersom jag gick i mål sisådär 5 timmar efter honom! Han ska springa Leadville som i mina ögon är THE FRECKEN RACE. Blev helt till mig. Drömmer ju om det loppet!

Efter en riktigt inspirerande dag på Kungsholmen där vinden bara började blåsa starkare och starkare var det så dags att ta sig an min första cykeltur.

Den gick bra. Men jag vet verkligen att jag är löpare i hjärtat. Hela vägen.

Nu laddar jag för att leda långpass imorgon. 16 stycken är anmälda till ”Tjejmaralångpass med fika” och jag har sådär koll på exakt rutt men det gör inget. Mycket hjärta, mycket passion. Lite mindre precision. Min devis!

Sov gott!

 

---