Vad är en riktig löpare?

Ni kanske inte tycker det är så mycket löpning i den här bloggen. Inte massa snack om trösklar, tempon, intervaller. Nä. Kommer aldrig bli även om det kommer bli mer löpning.

Men man kan inte driva alla mål i sitt liv framåt samtidigt. Jag har flera mål men mitt jobb och att förändra det så det fungerar med resten av livet och skaffa drömjobbet har varit fokus 2. Fokus 1 är min dotter. Alltid.

Att ovanpå det lägga krav om hård schemalagd träning och underskottskost för att nå tillbaks till målvikt- ja det har jag efter några smällar i väggen insett att det går inte. Det kan man göra sen. Men inte samtidigt. Det är ett enkelt recept för kraschbombang.

Så löpningen har fått vara det den varit förut under tuffa perioder av livet. Terapi. Vila. Glädjekälla. Meditation och egentid.

Förra veckan skulle enligt det subtila lösa schema jag ändå följer varit mängdvecka. Då var jag ju krasslig så det blev inget med det. Denna vecka skulle vara återhämtning från den tunga veckan men har blivit bara vad den har blivit. Och är man en typ-A människa så blir det rätt bra ändå:

Jogg och styrka i måndags. 8 km distans onsdag. Lite yoga torsdag. 7km morgonjogg fredag. Och 9 km pannlampa, glädje, spontanitet och mental träning idag. Därtill krattat i flera timmar.

För: 2013 närmar sig och jag har massa mål. Men egentligen handlar allt om ett lopp. Ett stort mål. TEC 100 miles (16 mil). Alla pass jag springer tänker jag på det. Hur det kommer kännas. Hur jag ska lägga upp det.

Ultra är väldigt speciellt. Det handlar inte om fart. Det handlar om att hitta något riktigt fundamentalt, rent, rått, naket, ärligt och smått ”out there” fokus som gör att du bara fortsätter röra dig framåt.

Jag är ny som ultralöpare men jag tänker att jag har lite talang. Jag har ett väldigt starkt psyke som härdats genom saker jag varit med om de senaste åren. Jag vill springa på helst 23 timmar. Alla jag berättat det för säger att det är tufft för en förstagångslöpare. Det är det säkert. Och man tjänar inget på att vara kaxig. Men man tjänar allt på att tro på sig själv.

Att springa 8 mil var bortsett från min skada som åt upp en timme, ingen fara. Jag var helt klart ett vrak när jag gick i mål men allt annat hade ju varit oacceptabelt. Man ska krama ur sig allt vad har man annars där att göra? 16 mil- ett helt annat lopp. Springa hela natten. Springa ett dygn. Hålla modet och fokuset uppe när det är becksvart i flera timmar och rötterna i skogen känns stora som berg.

16 mil kommer tvinga dig att öppna dörren till den där råa urmänskliga energin som är det renaste som finns. Det finns inget efter det. Sen är du slut. Min träning fram till TEC handlar om att träna mig så stark att jag inte behöver ta av den energin förrän under natten. Att ha så mycket ork, pannben, kondition och glädje att jag kan springa på det och börja kriga så sent det går.

Så redan nu. Varje pass. Så förbereder jag mig. Jag har inte rum i skallen annars att tänka på något så, relativt sett, frivolt som att springa 16 mil bara för att jag vill det. Men jag har börjat läsa boken ” Träna tanken ” och av allt att döma så gör jag mycket rätt. För varenda löppass jag genomför så är tankarna där.

Idag testade jag min nya pannlampa som jag ska ha på TEC under de ca 10 timmar som det faktiskt kommer vara mörkt. Vi hade krattat hela dagen så jag var rätt mör men när träningen är såhär kravlös så är det bara ren och skär lycka att få sticka ut i mörkret. Och här är det mörkt!! Det finns inget ljus någonstans och jag sprang rätt ut i den värmländska skogen på en väldigt sällan använd led som finns här. Lampan satt som en smäck! Men dimman gjorde att ljuset blev lite suddigt. Jag stannade mitt ute i skogen och bara stod där. Ville nästan gräva ned fötterna och bara vara kvar….någon minut sen var det lite väl mystiskt. For vidare!

Ut på lervägen igen och hittade Florence and the Machine på Spotify och vill ni höra vad som inramade min andning och mörkret så lät det såhär. Magiskt. Inte fort. Inte långt. Slängde in 4 långa backintervaller. Men känslan satt där den skulle. Det är fem månader kvar. Det är flera hundra mil som ska springas fram tills dess. I mörker. I kyla. Det är inga som helst problem. Jag har känslan.

Imorgon ska jag skriva om vad jag tycker en riktig löpare är.

---

07.00 vaknar utsövd

07.10 Kaffet är på och jobbdatorn igång. Hjärnan är skärpt. P1 på radion och det här är bästa tiden på dagen att jobba.

08.30 Min personliga utvecklingsplan och mål för det närmsta året är satt i jobbets databas. Jag lägger även in mina träningsmål. Min stackars coach undrade förra året vad ”TEC” vad för något. I år står det ”TEC 16 mil sub 24 timmar” bland annat.

08.45 Är jag ute i det vackra minusgradiga vädret. Jag har sportbh, tunn merinoulltshirt och tunn löparjacka. Det är lagom. Jag har ingen energi rent fysiskt eftersom magen körde ihop sig efter mina glutenutsvävningar igår men mentalt kvittrar jag som en fågel. Springer så rätt ut i skogen jag kan och far runt i leran innan jag skyndar hem för

10.01 lyckas jag efter dual bevakning vid datorn med en av mina allra bästa vänner få en plats till Mumford & Sons på Cirkus. Att gå på konsert och att lyssna på musik är något jag njuter av enormt. Det är fjärde gången vi två sitter såhär på tårna. Tidigare konserter har varit: Pearl Jam i Dublin, Foo Fighters på Stadion och Pearl Jam i Globen i somras. WIN denna gång men det såldes slut på 3 minuter….

10.45 Har jag duschat och packat ihop och dessutom sytt ihop en Hjärt och Lungräddningsutbildning med lokal på jobbet till våra hjälplöpledare.

11.20 får jag igång wifi och kan jobba vidare bilen där jag sitter i drop-in kö för att hinna byta däck innan vi åker till Värmland. Vi måste åka senast 12.15 från dagis för att hinna till en bilverkstad till 15.45 på landet där jag har en tid. No pressure.  

11.50 Tar en väldigt snäll mekaniker min bil och jag tar en kaffe.

12.10 hämtar jag den jag älskar mest i hela världen. Som får hjärtat att både rusa, svämma över och stanna på samma gång. Hon sitter och äter köttbullar med sina dagispolare och har genast en massa åsikter om vad vi ska göra, hur det ska göras och vem som ska göra vad.

12.30 försöker jag äta en väldigt god sallad från Cafe Boullan i bilen som mitt stora hjärta hämtat medan han kör. Han glömde ta med bestick och servetter och det är rätt kladdigt att äta med fingrarna. Jag skäller över det, lilla Tigerfisen skäller på honom för att mamma ska köra bilen och vi har det väldigt trevligt. Perspektiv på tillvaron lovar jag dock att vi har.

12.45 får jag igång jobbdatorn och läser på intranätet informationen som gått ut om min nya tjänst och jo, det kallas för ”Hälsominister” och jag tycker det känns roligt, spännande och pirrigt!

 13.30 Skriver jag detta medan solen sänker sig och skivan med barnvisor spelas för tusende gången och allt är så bra så.

Ha en riktigt fin helg nu då!

 

---

Fortsätter på temat ”spretigt” idag. Årets tema för Allt för Hälsan var Mod. Intressant tänkte jag innan jag for dit.

Väl där hade jag glömt det och blev inte påmind förrän jag såg en vägg där det stod ”MOD- våga klottra”. Det var det enda jag såg som påminde om det.

Mässan har fem huvudområden som den är indelad efter:  Träning & Motion, Kropp & Själ, Kost & Energi, Behandling & Relax samt Naturlig Skönhet.

Anlednding till min distraktion var alla de montrar jag passerade. Klientelet såhär den första dagen, en svenssonarbetsdag var, för att generalisera väldigt hårt, glada damgäng. Roligaste kommentaren jag hörde var en herre som fått fatt i ett proteinpulver och frågade ”Jaha kan jag strö med det här som socker?”. Underbart.

Lika förvirrad var jag själv när jag irrade mig in i ståndet (förlåt! kunde inte låta bli!) där man sålde sexleksaker.

Däremot hittade godisgrisen Annie snabbt rätt på hälsomässigt malplacerade montern med chokladpraliner för 5 kr styck. Se bara:

Måste vara under kategorin kost och energi va?

Efter den var det ingen ide att ställa upp på chakrafoto för det hade nog bara varit kolafärgat av all choklad. Hick. Rap.

Här fanns allt från Spartan Kettlebells till naturlig epilering. Pippiklänning för vuxna till träningskläder från Sverigelanserade Lorna Jane som är ett stort australiensiskt träningsklädmärke. Rätt dyra (en sportbh med ilägg för 499 kr) och för ”kvinnor” är det då rakt inte. Flickor på väg på disco kanske. Annan diskussion- vidare!

Man kunde ge blod, få thaimassage, tävla om hälsoresor, köpa hälsoböcker, köpa Paulunpåsar, köpa LCHFmat, köpa soppor som var istället för mat. Se två damer i neon laga pulversoppor som de hade mat i- typ spiksoppa fast dyrare. Man kunde smaka kaka bakad utan socker och det gjorde jag men smakade inte soppan´på pulver fast med mat i. Pulver fast det var mat i. Förstår ni? Nej inte jag heller.

Självklart var det minst fyra ställen som sålde sånt som hade aloe vera i och självklart fanns det två stånd med naturgodis. Cocosvattnet flödade och överallt satt folk eller låg i massagestolar som knådade ryggen, nacken, fötterna. Inga djur förutom fiskar som åt fötter. De måste bli mätta på en hel helgs ätande på alla besökare.

Man kunde få gratis behandningar (kö) eller betalbehandlingar ( ingen kö och ca 150 kr för 15 min massage) Det låg folk i rör med ljus i och det gjordes andra behandlingar som jag är rädd att försöka förklara. IPL. Laser. Anti cellulite. Genanalyser.

”Snippgympa.se” hade också en monter där de även hade samlat allt som var kvinnoproblemsrelaterat. De serverade även lingondricka vars ironi jag förstår först ..nu…haha.

Och så självklart i ett hörn. Enträgna Fredrik Zillén med sin Spring Snabbare workshop. Ta med joggingskorna och testa vetja!

Ja massor att titta på, fråga om, testa prova! Fanns även ögonlaserklinik, hörselhjälp, kiropraktorer, Axelssons osv osv.

Självklart hälsade jag på hos Fitness Mag och gav Mats en kram.

Men det jag mest kan rekommendera, som jag tycker är mest värde för den lilla entreavgiften om 140 kr- det är yogan! Det är olika yoga och mindfulnessklasser om 30 minuter hela dagarna! Alla är med introfokus vilket gör att du kan pröva på oavsett nivå. Jag hade äran att få yoga ashtanga för Pernilla Cristvall igen. Efteråt kom en amerikansk yogalärare fram och gav mig en av de två fina komplimanger jag fått idag.

Innan det hade jag prövat på Acroyoga. Trodde det var akrobatik ”för sig själv” och blev tveksam när det visade sig att man skulle klättra på varandra men det var jättekul. Jag är lite obekväm med beröring (halv tornedaling vettu) men- ja titta här. Det gick ju bra!

Inget jag tror jag kommer fortsätta med men jag älskar ju att stå på händer och utmana kroppen både med vighet och balans- gammal gymnast som jag är.

Ja det finns något för alla! Spretigt!

Jag skulle rekommendera dig som tjej att ta på leggings, joggingskor. En träningstopp och en tunika över så kan du dra av den och skorna och yoga. Gå direkt till Axelssons monter i mitten typ och få en av deras smarta påsar att plocka saker i. Har du ett specifikt intresse- kolla upp det direkt.

Shoppa julklappar på Kreativ Insikt och testa grejerna hos Spartan Kettlebell. Ge dig själv 30 minuter löpteknik hos Fredrik och gå sen och sätt dig i en skön massagestol och titta på folk! :)Och självklart- hälsa på hos Fitness Magazine!

Hoppas ni får en fin dag ni som ska dit! Och hoppas ni som inte ska dit fick en ansofistikerad rundtur genom att läsa detta.

Sov så gott!

---

Så kan man sammanfatta mitt liv och mina dagar. För det mesta är jag en mamma som jagar minuter, letar omaka vantar, lägger bläckpennor högt upp så inte hela lägenheten pryds av små tampande ”E’n” som Skrotmos försöker skriva.
När hon är hos sin pappa så är jag förstås fortfarande mamma. Saknar och plockar fortfarande små kläder, sätter mig på en leksaksbil och hittar morotsbitar i en liten kastrull i grytskåpet.
Men jag kan vara lite av den här tjejen jag var innan hon kom och alltid kommer vara. Som kan lägga upp dagen lite hur som helst.
Jag äter bra och nyttigt och älskar det men kan också äta mig mätt på knäck och choklad.
Vartannat mail i min jobbmail handlar om revision, vartannat om hälsa.
Jag bryr mig om mitt inre men inte så brydd med mitt yttre och vad jag tar på mig.
Jag älskar att läsa om sånt här och sen klickar jag gärna vidare till det här.
Idag har jag just dokumenterat en granskning för en stor biståndsorganisation och nu ska jag på Allt för Hälsan-mässan och inspireras för mitt nya jobb och vår friskvårdssatsning.
Allt jag gör, försöker jag göra med mening, kärlek mycket positiv energi och närvaro. Jag tror på ringar på vattnet och när jag skiljs från någon vill jag ha med mig något positivt in i ensamhet eller in i nästa möte. Vad det än är. Inte lätt. Men lättare när man försöker.
Min utmaning är att stick with it. Jag är envis och flexibel samtidigt. Kastar mig gärna in i nytt men har svårt att koncentrera mig längre stunder. Jag vill bli bättre på att fokusera. och jag vet att springa 16 mil kräver både fokus och starkt sinne. Jag hoppas få lite hjälp av den här boken.

Och varsågod. Där fick ni ett spretigt inlägg från mitt spretiga liv!
Ha en fin dag!

---

Igår landade några bitar i ett viktigt pussel för mig. Jag har varit orolig, tvivlat och rädd att det inte skulle gå men det gick! Jag fick tjänsten jag själv skapat och sökt. Den har växt fram efter att jag på deltid jobbat med friskvård på Sveriges största revisionsbyrå.
Det har också växt fram ur ert behov. Av att göra något åt min ohållbara jobbsituation.
Jag är en karriärist. En typ A. En som alltid vill vara sitt bästa. En som kraschat i väggen två gånger.
Jag älskar att jobba som revisor. Jag är duktig. Såklart. Det ligger i min natur. Det är både bra och dåligt. Gör inget halvdant. Jag har 10 års erfarenhet av ekonomi med mig och är bra på att möta kunder och älskar att yrket faktiskt handlar om att coacha företag och organisationer till förbättrad intern kontroll och redovisning. Älskar!
Kommer sakna mina kunder enormt och hösten har varit ert långt farväl till både kunder och team jag jobbat i men det fanns inte en chans att fortsätta.
Fortsätta försöka vara världens bästa revisor- alternativet finns ju inte eller hur? Samtidigt driva friskvårdsfrågor, allt från att organisera föreläsningar till att stå framför över 100 personer och prata om vad vi gör, till att ansvara för ett funktionärer och aktiviteter under Lidingöloppet.
Och ni som hängt med vet att min fritid inte direkt saknar sysselsättning den heller- under den här tiden så arrangerade jag och Madde världens första ultralopp för välgörenhet.
Och samtidigt har jag allt mer känt att min roll är mer att jobba bredare med hälsa. Använda mitt driv, min bakgrund och erfarenhet för att stötta vår organisation på ett mer konstruktivt sätt med att vara en arbetsgivare som tar ansvar för hälsofrågor. Som jobbar preventivt med stress. Ser över vad vi gör och hur vi gör det. Ligger i framkant- där vi ska vara!
Jag förstår att alla runtom mig är evigt trötta på att jag säger att ” det blir bättre sen”.
Men det blir bättre sen. Från och med januari gör jag ett jobb. Ett enormt utmanande, just nu svårbeskrivet jobb om man går till hur en vanlig arbetsdag kommer se ut.
Igår drog jag en presentation jag knåpat på för 3 blivande chefer och hade svettringar likt CD-skivor under armarna. Men det gick bra! När man pratar om något man brinner för så kan det liksom inte bli fel.
Idag känns det så mycket bättre. Ett lugn. Ett helt galet späckat schema förstås efter som jag fortfarande är revisor men det lyser en stor jäkla sol därute utanför tunneln och jag både ser och känner den.
Lärdomen här är : Tro på dig själv! Gör du det gör andra det också.
Våga! Du har inget att förlora! Får du ett nej-så behöver du aldrig undra tänk om…
Det ska vara roligt att jobba! Kanske inte varje dag, men du gör både dig själv och samhället en tjänst om du gör något du trivs med!
Man kan skapa egna jobb! Jo för du kanske ser ett behov som ingen annan har tid att se. Något du skulle vilja göra. Då gäller det att sälja in hur de kommer de med beslutsrätt till gagn. ” Jag vill detta för att X Y Z kommer bli bättre.”
Var tydlig med dina budskap Tre budskap är en gyllene regel.
Ställ krav! Motivera dina krav. ”För att jag ska jobba bra behöver jag X Y Z och i gengäld får ni en glad medarbetare”.
Och kom ihåg. Du är bra och du är värd att ha det bra på jobbet! Du är viktig! Och du har potential att bli ditt bästa om du tar dig tid att känna efter vad hjärtat slår hårdast för. Alla kan inte vara läkare och rädda liv. Men alla kan ta sig tid att se var mitt jobb är kuggen i det stora maskineriet.
Tack alla som peppat! Häng med framöver! Spännande tider!

---