Varför hälsa på arbetsplatsen är lönsamt- och därmed basta

Jag är i Åre. Och jobbar. Men jobb i Åre blir aldrig riktigt..som jobb brukar vara. Brukade vara. Jag nyper mig mentalt i armen varje dag fortfarande- är det här på riktigt? Kan jag springa här i skogen och reflektera och det kan få vara del av mitt jobb?

Jag kom hit igår och det började med att jag hoppade av i Undersåker och väntade på Sara o Katrin på Ica Strandbergs. Här har jag stannat till måååånga gånger när jag bodde här och hjärtat sa ”hemma” när jag stod där med min packning. Det är hemma här för mig och än mer hemma är att få åka vägen rätt upp på fjället mot Vålådalen, oftast förstås till Ottsjö. Och det gjorde vi nu fast vi åkte vidare till Storån. Både Sara och Katrin har saker som ved och äventyrprylar i bilen. Det är lätt att spontanutonjuta då. Och det är egentligen inte mycket man behöver men lite ved, en kniv, vatten och tändstickor så har man kommit långt på väg.

Katrin hade som vanligt fixat gott att äta- vi grillade mackor i hennes mackjärn. Solen gick ned och vi mös runt brasan. Så otroligt långt från den rusningsträngsel på T-centralen jag varit i på morgonen. En fantastisk start på några dagar i Jämtland, att få vara med fina vänner på en av mina favoritplatser i hela världen.

Det blev mörkt och stjärnklart och vi fick lysa oss tillbaka till bilen med pannlampa. Kändes som vi var helt ensamma därute med fjällen runtomkring.

Och så tänker man lätt att det här, det går bara att göra häruppe i Jämtland. Och det är klart att den otroligt lugna omgivningen med Ottfjället som fond, det går ju inte att få i en dunge utanför Stockholm.

Men jag tror på att ha lite äventyrsberedskap. Där man är. Ett sittunderlag i ryggsäcken. En termos. Lite frukt. Kanske ”friluftskniv” och tändstickor. För det behöver inte vara så komplext och avancerat. Natur finns överallt. Det gäller bara att ta sig tiden att stanna upp. Vara äventyrsredo!

För fina bilder- kika in på Saras inlägg. Jag fotar ju bara med ajfån så det blir som det blir. Men ni hajar!

Synergier. Passa på. Så tänker jag.

Den tredje mars har jag ett uppdrag i Lund på eftermiddagen. Otroligt spännande förresten!

Så då tänkte jag att jag passar på att besöka Malmö samtidigt.

Om du är intresserad av hälsa på arbetsplatsen så finns det två sätt att lära dig mer!

Workshop i strategiskt hälsoarbete 2a mars Scandic Stortorget Malmö 17.30

Vad är att arbeta hälsostrategiskt? Varför är det viktigt? Hur gör man och var börjar man? Vad är utmaningarna?

Det här får du svar på under en 90 minuters workshop. Passar både dig som är chef, inom HR, arbetar med hälsa ocheller brinner för hälsofrågor och vill ha ett starkt ”varför” och verktyg för att komma igång!

Läs mer här för information och anmälan.

Strategisk hälsorådgivning

Boka mig för en rådgivning/workshop på 90 minuter som riktar sig specifikt till era möjligheter, fokusområden och utmaningar. Genom att ni svarar på frågor inför mötet kan vi fokusera på att hitta både ansats, aktiviteter och KPI’er för just er verksamhet. Kontakta mig på annsofie(@)formstarkhalsa.se för prisuppgift.

Och- kan ni Malmö så tipsa gärna mig om en fin morgonrutt att springa på fredag morgon! Tack på förhand för tips!

Livet har verkligen varit tufft ibland. Imorgon är till exempel en dag som sen 5 år följer med mig som en tung svart sorg och ett varför utan svar.

Men sorg ger perspektiv på lycka. På vad man kan och bör vara tacksam för. Och jag har varit väldigt tacksam och glad och inspirerad den senaste tiden. Länge faktiskt. Inget speciellt har hänt, det är snarare så att jag gått från en trygg anställning till en högst osäker roll som egenföretagare. Men sen jag tog beslutet har tacksamheten bara växt, över enkla saker som (som tur var) inte kostar något, vilket är bra eftersom jag måste hålla i slantarna nu tills jag har mer fast mark rent ekonomiskt.Samtidigt som oron för vår omvärld ökar..ja det kanske just är en ökad insikt om hur bräckligt det här goda är. Hur få förunnat det är att få ha det såhär bra med ett vardagsliv. Borttappade vantar, 3-årstrots, hormonfinnar och dåligt mammasamvete. Osv.

När saker landar i hjärta och mage så blir det bra tror jag. När det mesta i ens liv berör hjärtat så är det nog lättare att känna tacksamhet också. Att stanna upp och ta sig tid att vara tacksam är ju faktiskt själva förutsättningen för att kunna se vad man faktiskt är tacksam för. Kanske lägger man tid på något som inte ger tacksamhet. Kanske väljer man bort något. In något annat. Det blir lättare och mer naturligt ju oftare man gör det. Men samhället vill inte att vi ska vara nöjda och tacksamma. Vi ska konsumera mera. Vi måste gå på tvärsen!

Sen är det klart att vissa dagar beströdda med mer guldkant än andra, ibland är det man själv som strör och ibland är det andra. Idag var en riktigt fin guldig dag. Men inte på ytan utan raka vägen från hjärtat!

1) Mysmorgon med tjejerna. Lämnade den lilla först som sprang rakt in i frökens famn i en lång kram. Promenad till skolan med stora, mycket stora frågor nu och så kan hon helt plötsligt mer om höga berg i solsystemet och annat.

2)Från skolgårdslämning rakt ut i skogen. Solen strålade. Bara jag och nya stigar och planlöst men ändå målinriktat irrande. Planerade, lyssnade och rörde på mig.

3) Svängde ut på vägen efter en timme, joggade in till St Eriksplan. Gott kaffe på Systrarna Andersson efter mat på affären. En stunds lugn och ro. Jag har accepterat min rastlösa själ, den är inte så rastlös egentligen men den är mest stilla när jag rör mig eller rört mig. Nomadhjärta.

4) Poddinspelning med otroligt kloka och inspirerande Erik Hemmingsson från GIH. Både samtalet under inspelning och efteråt. Folkhälsa. Hjärnan snurrade.

5) Telefonsamtal. Landat ett inspirerande jobbuppdrag som kommer ta mig till Alperna för första gången i mitt liv.

6) Snabbt besök hos syster.

7) Jogg mot dagis och fick en sån stark uppenbarelse om ett vägval så jag fick stanna en stund och bara knockas.

8) Hämta lillan. Få stor kram. Veta att hon haft det bra, är trygg. Trivs.

9) Åker till Åre imorgon. Få komma till fjällen, som en del av mitt företag. Då och då. Den lyckan. Åka från barnen? Hur är det ok? Men några dagar i månaden och resten av tiden ha mer tid med dem. Har landat i att det funkar för dem, för familjen. Vi testar.

10) Att vi har det bra just nu. Vi har det så bra. Allt är så himla bra.

Och det är kanske där lyckan finns. I att se på det man har med lite nya ögon. Man är nog rikare än man tror, lyckligare än man anar.

Något som alla vet men som behöver skrivas och pratas om igen och igen är det här med att sociala medier – det får man ta med en nypa salt. Det du ser är vad människor väljer attskriva eller väljer ut att ta bild på och kanske retuschera och filtrera. Det kan vara otroligt inspirerande. Det kan vara en tankeställare. Men det ska inte sväljas som en stavmixad soppa. Det här har både kloka Katarina och Betty just skrivit om på lite olika sätt.

Det är inte den enda sanningen.

Det är inte dina budord.

Det är inte vad du ska uppnå.

Det är inte så flådigt som det verkar.

Du vet bäst vad du behöver.

Det riktiga, det viktiga är vad du gör och hur du känner för det.

Att du lever ditt liv styrt av ditt inre flöde, inte det yttre.

Jag är lite tjenis med en professor på Stockholms Universitet. Han träffar ibland en grupp chefer i ett nätverk han har. Han berättade att han brukade låta dem reflektera, mest, för det hann de aldrig göra annars. Det tog de sig inte tid till att göra. Det behövde de göra.

Reflektion alltså. Jag tror så mycket stress och ohälsa ligger i att vi inte tar oss tid till det. Både yrkesmässigt och privat. För hälsa, prestation och för klimatet. Men det finns få strukturer i vårt samhälle som guidar och inspirerar oss till reflektion. (Det är därför jag har i min kalender att ”vara i skogen”, jag skulle bli tokig annars). 

Och inte så konstigt. Reflektion är gratis. Det tjänar ingen pengar på. Nu lyckas folk till och med börja med och ägna mycket tid till yoga utan att landa i sig själva. Vi skaffar saker vi egentligen inte behöver för att vi just inte stannar upp och tänker efter. Låter välregisserade välpaketerade budskap sätta oss på ny kurs.

Tanke. Känsla. Handling.

So it goes. Här är det ypperligt läge för reflektion för att ta tag i impulser som du inte bett om.

Fråga dig själv:

Var kommer tanken ifrån?

Vilken känsla får du och vad gör du med den?

Vad lägger du din energi på?

Vad betyder det egentligen för dig, är det här något som är av betydelse för dig?

Det externa flödet, är just ett flöde som konstant pågår. Ditt inre flöde är din guide till vad du ska tanka in. Reflektion är nyckeln till dörren dit.

Att stanna upp, reflektera över vad du verkligen vill, behöver. Vad som är rimligt. Vad som verkar vara sant och logiskt och vad som nog kan få flöda förbi utan åtgärd. Det kan göra stor skillnad. Du kan må riktigt, riktigt bra av det.

Testa den här veckan som kommer; Ta tid för reflektion i din agenda!

Jag älskar mitt nya arbetsliv. Det kanske är lite tidigt att säga det men jag älskar det. From all my heart. Jag är en kreativ själ och med min ryggsäck med min lätta dator känner jag mig fri där jag tassar omkring Stockholm kors och tvärs.

Sen 1a februari är jag alltså på heltid i mitt egna företag Formstark Hälsa. Vad gör du? frågar folk. Jag hjälper organisationer och deras medarbetare att styra, leda och främja hållbar och lönsam prestation mot antagna mål över tid. Med arbetsglädje och vaavoom som bieffekt.

Jag är otroligt motiverad, driven och känner enorm mening i det jag gör så det är inga problem att hitta motivation att jobba.Det är samtidigt inga problem att vara ledig för jag älskar min fritid också.

Jag är ute och föreläser om det här med mentala bokslut så jag måste ju leva som jag lär: Jag har gjort ett arbetsschema för mig själv som bygger på de mål jag har. När allt bara är en röra av email, offerter, förfrågningar och saker jag ska läsa-så följer jag min plan och vet att den är det rätta.

Förutsättningar jag försöker skapa för att vara motiverad, proffsig, engagerad och hållbar i mitt liv.

Idag hade jag en spretig dag som började med dubbellämning vilket tar lite tid. Sen satt jag på kafe och svarade på mail en timme.

Höll en kort workshop om ”hållbar inlärning” med mina f d kollegor på Learning och Development på PwC. Högt engagemang- kul! Hur skapar vi bästa förutsättningarna för att ta in ny kunskap och öka kompetensen?

Därifrån till att jobba på tjänsten ”hållbara konferenser”.

 Klockan 14 hastade jag längs Drottninggatan ut till Blasieholmen för att föreläsa för Novares Accelerator program. Unga ambitiösa chefer med driv och engagemang. Jag föreläste om hur man kan tänka runt sin hållbarhet i allmänhet och hur man ”recover like a pro” i synnerhet. Utmaningar kan vi ofta inte förutse, men vi kan bli experter på vår egen återhämtning och perspektiv för att stå rustade för arbetslivets utmaningar i roller där vi ”aldrig blir klara”. Hur ger vi oss själva, och våra medarbetare förutsättningar att behålla prestationen över tid?

Vi avslutade med ett kort enkelt #utonjut pass med helkroppsträning på Skeppsholmen i månsken, solnedgång och med frostkänsla och mycket skratt. Ett pass där alla anpassade sitt engagemang efter sina förutsättningar just då.

Det är den röda tråden. En av mina ”Fab 5″s som jag jobbar efter. Att skapa hälsa på arbetsplatsen handlar om att styra, leda och möjliggöra/uppmuntra rätt och adekvata förutsättningar för medarbetare att prestera hållbart över tid. Det kan handla om att ändra organisatoriska strukturer, ledarskapkriterier och belöningskriterier. På det stora planet. Men i det lilla kan det kan också handla om att se till att det finns bra mellanmål, höj och sänkbara skrivbord. Att uppmuntra 3 x 10 minuters promenader antingen på raster eller i form av möten. Att sätta riktlinjer för hur man beter sig i ett öppet kontorslandskap. Det beror på var utmaningarna är. Men med största sannolikhet löses det inte av att erbjuda hårda träningspass på lunchen. Men det tar vi en annan gång.

Kontakta mig gärna om din arbetsplats vill bena ut det här med förutsättningar för hållbar prestation!

Snacka om förutsättningar. Ottsjö våren 2014