Camilla vann långdistans-EM
Under de senaste helgerna har svenskarna visat god form under diverse triathlon-tävlingar i olika distanser. I helgen var det alltså dags igen när Camilla Lindholm imponerande tog hem vinsten i långdistans-EM i ett blåsigt och regnigt Weymouth. Camilla hade en fjärde plats när halva tävlingen gått och därefter började hon plocka placeringar. När hon kom in i T2 hade hon en delad andra plats, och ut på löpningen var hon riktigt stark och sprang alltså i mål som segrare på tiden 9.41.31, hela 12 minuter före tvåan.
Du vann långdistans-EM i Weymouth, mycket imponerande! Hur laddade du inför detta?
– Laddade och laddade – jag körde IM Kalmar för fyra veckor sedan och en halv IM distans i Köln en vecka innan :). Skämt åt sido så har jag försökt att verkligen sova bra, äta bra, inta de kosttillskott jag behöver samt få massage och de behandlingar mina muskler behöver.
Berätta lite om tävlingen in sin helhet!
– Tävlingen gick i Weymounth och bjöd på kyla, regn och blåst som tilltog allt mer ju längre tävlingen pågick. Simningen upplevde jag besvärlig och cyklingen var lite kuperad med dålig asfalt, lera och rätt mycket trafik på sina ställen. Dock hade jag en bra cykling och växlade som delad 2:a. Där fick jag veta att vi bara låg 2.30 minuter bakom ledaren och jag hade ganska snart sprungit om henne. För mig är det ovanligt att leda i en triathlon då jag alltid jagar men jag vet från min duathlonperiod att jag aldrig någonsin tappat en ledning så det var en trygghet. Löpningen var egentligen snabb och platt men den hårda vinden gjorde den tung i och med att vi sprang längs vattnet hela tiden. Ju längre vi var ute ju mer blåste det. Sista varvet var löjligt hårt. För er som vet hur motvinden på Fuerteventura kan vara som värst – tänk er lite till och utan medvind. Märklig upplevelse!
Vad kändes bäst/ mindre bra?
– Jag hade faktiskt häng på ett par fötter under första varvet av simningen men tog ett felbeslut att simma själv då jag tyckte hon navigerade dåligt – jag var sämre och tappade 2-3 minuter på det. Bäst var kanske cyklingen. Cyklade inte för hårt utan var smart och vilade där jag kunde – jag har sänkt sadeln 4 mm och det har gjort mig starkare.
Vad gör att du är så stark?
– Jag har tränat längre och inte varit skadad sedan min hjärnblödning 2012. Jag blev sjuk i sex veckor i våras men jag repade mig bra. Jag är noga med att serva min kropp och ge min kropp det den behöver. Jag är inte 30 år längre och måste vara noga med hur jag sover, äter och behandlar min kropp. Till min hjälp har jag min tränare, terapeuter, min familj och mina vänner.
Vad hade du för förväntningar på tävlingen?
– Att vinna loppet.
Hur har din säsong varit?
– Den har varit en berg- och dalbana. Den började dåligt men har blivit bättre och bättre allt eftersom. Jag ville så gärna vinna i Kalmar men missade chansen på grund av några misstag. Men de senaste fyra veckorna hoppas jag blir trendsättare för resten av året…
Vad händer nu? Några planerade tävlingar?
– Först lite vila och sen får vi se men eventuellt en halv Ironman och en full Ironman till blir det. Just nu lutar det åt Turkiet 70.3 och Western Australia. Jag är anmäld till både Mallorca och Barcelona men jag tror inte det är aktuellt.
David Näsvik visade även han en fin form när han kom in på en fjärde plats på tiden 8:51:38.
