Det är inte alltid lätt att ha semester. Det borde ju vara det. Man är ledig. Själva ordet indikerar att man ska vara fri från något men många upplever både stress, ångest och måsten under den tid som borde vara återkoppling från jobb och vardag.

Allas behov är olika. Vad vi behöver vara ledig ifrån- det är också olika. Vanor är svåra att bryta. Det är inte bara att sätta out-of-office och tro att man ska kunna insupa hängmattementalitet. Man måste kanske aktivt jobba lite med att kunna ta till sig sin ledighet. Här är några tips till dig.

Vad är ”ledig”? Vad är ”utvilad”? Vad är ”ladda batterierna”?

Om semestern ska vara just ledighet och en period för att vila ut sig och ladda inför hösten – vad är det då som ger dig energi? Att som stillavarande kontorsarbetare byta skjorta mot en gammal t-shirt och gå lös på flagande målarfärg kan absolut vara återhämtning. Men det gäller att identifiera vad det är som ger dig paus och vila från det du vanligtvis gör. Vad är kravlöst i ditt liv? Måste semestern vara kravlös? Kanske inte men det som skulle kunna vara krav kanske kan få vara roliga utmaningar som man kommer överens med sig själv om får ryka om lusten istället anbefaller något annat.

Det som på pappret låter som skön semester kanske egentligen känns stressande. Visuasliera det som är planerat, vill du det? Blir det plus på energikontot? Vad stressar du upp dig över? Kan du strunta i de bitarna och intala dig att det faktiskt inte spelar någon roll?

Fokusera på att göra det du gör enkelt och avkopplat. Istället för att försöka baka rawfoodbollar och raka benen till strandbesöket- bre mackor, se till att ha med något så du ligger/sitter bekvämt i stället och gör samhället en tjänst och gå hårig (normbrytande på bästa sätt) och fokusera på att njuta av att vara ledig på stranden. Inte allt krusidull runtomkring.

Kanske är att vara ledig att strunta i detaljer. Kanske är det att ta sig tid att fokusera på dem. Men den gemensamma nämnaren är att det inte är stressigt, inget måste och det du gör ger dig en positiv känsla. Inte en känsla av genomförande. Kanske måste en del heliga kor ryka.

Aktivitet eller ansats

Ett exempel är användandet av dator och smartphone. Den använder du gissningsvis både i arbete och när du är ledig. Kanske behöver du vara helt ledig från den. Kanske behöver du vara ledig från hur du använder den. Kanske är det inte semester att förbjuda sig själv från att använda dem. En del måste ta en officiell paus från Instagram, Facebook och annat- de har kanske ett knepigt förhållningssätt. 

Träning. Rutinerna förändras för de flesta under semestern. Man är kanske inte hemma, man ska inte till sitt jobb och det finns antingen mer tid att träna, eller som jag känner, mindre tid eftersom min transportlöp försvinner och alla träningspass innebär att jag inte är med barnen (styrka funkar hyfsat). Du behöver nog inte vila från träningen, men kanske från ansatsen till den. Genomföra pass, men utan hårda krav. Låta det bli lite vad det blir. Trampa på en gammal tanthoj på outforskade grusvägar, simma sig sopslut i armarna. Springa fartleksintervaller och bada efteråt. Köra styrka med det som finns tillgängligt. Göra det. Men inte mäta så hårt hur. 

Kanske träna andra saker än du brukar. Andra aktiviteter. 
Annan ansats till maten. Att det inte gör något om det blir mackor till lunch en dag och glass till mellis en annan. Inte stressa upp sig över att man inte testade ett enda recept från det där glossiga magasinet. En annan ansats till mat. 

Eller laga andra saker på annat sätt. En annan aktivitet runt mat.

Ni fattar. Semester och ledighet kanske får vara att göra helt andra saker, eller ha en annan ansats till det man gör.

FOMO

Fear of missing out. Jag är högst delskyldig till att pumpa ut sommaridyllbilder på Instagram. Och jag är inte ensam. Alla berättar var de är, hur fint det är, hur härligt man har det osv osv. Inget fel. I en perfekt värld så unnar vi varandra det, gläds med varandra och kanske inspireras. Men många känner att alla andra har det så bra. Alla andra är så fina. Alla andra tränar och njuter. Så är det inte. Det är bilder. Ofta med filter. Det är massa saker som inte är i bild.

Den värsta missing out du kan göra är ju att vara så inne i att kolla vad andra gör eller fundera på hur du ska bildkommunicera det du gör så du inte är där du är och upplever det du gör. Inte gör det fullt ut. Inte är fullt där.

Du kan bara vara där du är och om du gör det så bra det går så vinner du över FOMO-terrorbalansen.  

Reflektera. Vad missar du om du inte ser alla bilder på Instagram? Läser allt som skrivs på Facebook? På riktigt. Hur får det du ser dig att må? Blir du glad? Blir du stressad?

Om stressad- stäng ned. Eller avfölj de som inte ger dig energi och inspirerar dig. Det är faktiskt så enkelt att man i de här fallen kan välja vad man matas med. Till skillnad från omvärldsnyheter där jag tycker vi bör ta in vad som sker så kan man strunta i folk som ger en prestationsångest eller irriterar en. Gör det stegvis om det hjälper. 

Gör där du är så bra det går. Ha inte FOMO över sånt du aldrig kan uppleva. Var där du är och maxa det.

Sommarblogg

Jag älskar att skriva. Men jag älskar att läsa också. Och spela gitarr. Och har massor med jobb att göra på husen på landet i sommar. För mig är det semester att inte ha några krav på mig själv om när jag ska vara på datorn. Däremot har jag min telefon med mig hela tiden för jag knarkar poddar och Sommarprat. Så. Det kommer några inlägg då och då. Men från och med den här veckan och  tre veckor framöver blir det lite sporadiskt. Däremot kommer jag dela recept, boktips, träningstips, rörlighetsövningar och annat på min instagram. Det, för mig, är kravlöst och roligt!

Så följ mig på @ansofisticated så lovar jag att köra ärliga sommarinlägg hela juli.

Ha en riktigt fin sommar!

Prestera Mera är som tidigare nämnt en favorit i poddvälden. Konkreta och enkla avsnitt med praktiska tips. Nu senast lyssnade jag på deras avsnitt om naturliga prestationshöjare.

Det finns faktiskt sånt som funkar. Utan hokus pokus men, för oss som fascineras av kroppens unktioner, lite magi ändå! Och det är för oss motionärer som det faktiskt kan spela en del skillnad. Att tima kolhydratintag rätt, boosta blodet och öka genomströmningen av blod- det är liksom att trimma motorn.

Hur du kan göra, från en vecka innan fram till mållinjen tipsar Simon och Tommy om här.

Sen måste måste måste du lyssna på intervjun med Yuri Elkaim. Det är så mycket i det han säger som jag skriver under på och själv föresoråkar när jag föreläser. Förutom det där med kaffet.  Låt bli mitt kaffe säger jag!

Happy listening!

Vi sitter i bilen på väg till Värmland. Jag har inte riktigt semester ännu- jag jobbar tre dagar nästa vecka men eftersom vi har ungefär 100 kontor och jag jobbar mot hela Sverige och därtill ganska obundet till en specifik plats så jag jobbar helt enkelt från ett annat kontor. 

Jag gillar att resa lätt men jag gillar också att ha rätt saker med mig när jag ska träna. Enkelt och smidigt helt enkelt.

Det här skulle jag vilja tipsa om:

Kläder

* Löparskor- ett bra allroundparsom funkar till både asfalt och lätt terräng så behöver du inte flera parr.

* Bra löparstrumpor- jag använder Falke (finns på Bozt.com, Löplabbet, Runners Store, Länna sport mm) och växlar lite beroende på hur länge jag ska springa. Lite vaselin eller ännu bättre Sport Slick kan hjälpa om du springer och blir blöt (typ badar mitt i passet!)

* Sköna kläder som inte skaver. Det behöver inte vara specifika träningskläder när du ska ut och springa en sväng i skogen eller lyfta kettelbell . Ta badbrallor på under så kan du bada på en gång. Sportbh går jättebra att bada i också. 

Jag är jättenoga med att ha funktionella kläder vid lopp eller riktigt långa pass men ska jag bara ut och tassa lite och köra styrka då har jag på mig vadsomhelst och det kan vara lite skönt att ha semester från sina måsten också och att det inte är så noga med att få med just det där linnet eller tightsen.

* Solskydd Det bästa är förstås kläder då man ofta svettas bort mycket när man tränar.  En keps kan bli varm om det inte är en specifik löparkeps men skärm skyddar bra för ansiktet- dock inte huvudet förstås men ger luft åt skallen! Hur man än väljer att göra – tänk på att skydda dig som just din hud behöver.

Vätska och energi Jag använder ett Flipbelt oftast- se bild på min Instagram här bredvid. Supersmidigt för att utan ”skump” få med sig det man behöver för ett mellanlångt pass. Flaskorna är fantastiska. Bältet tycker jag du ska köpa av mig för då går överskottet till Panzisjukhuset. Inboxa mig så postar jag till dig! Flaskorna kan du köpa här.

På sommaren kan du behöva lite mer vätska, och salter, och då är det smidigt att få  med sig det såhär enkelt. Lika bra funkar bältet för att ha koll på mobil, nycklar och plånbok på till exempel stranden.

Träningsutrustning

Något att dra behöver du. För att komma åt ryggen ordentligt. Ett gummiband, en kettelbell, en fylld vattenkanna… vad som! Dra något så kommer du åt din fantastiska baksida. Annars finns det mesta i din kropp och du hittar säkert något järnspett eller stor sten att ha i famnen och göra till exempel utfallssteg, axelpressar och annat. 

Gummiband är förstås fantastiskt enkla att ta med i resväskan och sök på ”övningar gummiband” så hitar du mycket inspiration. Eller testa dig fram själv! Låt kroppen jobba fram-bak, sidled och i rotation så har du täckt in mycket.

Säkerhet Vintern har sina utmaningar, sommaren har sina. Fästingar, ormbett, björnar…arga hundar, insektsbett. Man ska inte vara rädd men man kan ju tänka till när och var man springer. Jag fick nästan maxpuls förra året när jag sprang över en hög med färsk björnspillning och har varit nära att trampa på en huggorm. Tänk efter före och kolla igenom kroppen efter fästingar efteråt om du sprungit i sån miljö. För okopplade ouppfostrade hundar skulle jag kunna skriva ett helt argt inlägg till oansvariga hundägare men tror inte ni finns i min läsarkrets.

Jag har alltid mobilen med, nästan. Jag använder den inte alltid men att kunna kontakta, larma och bli kontaktad det är en trygghet.

Är det något du vill tipsa om  som sommarträningsutrustning- gört i kommentarsfältet. Jag ser fram emot att dela med mig av övningar och andra sommarträningstips på mitt instagramkonto. Följ mig där för snart blir det glest mellan blogginläggen!

Inov-8 Xtalon, X-Kross sportglasögon och Falkekläder som håller år efter år  det är min åretruntmelodi!

Det finns så många blogginlägg, artiklar och annat spritt socialmedialt om att ”du duger som du är”, ”det är insidan som räknas” osv osv. Många som skriver fina ord om hur det inte spelar någon roll vilken storlek man drar, hur det är snett o vint. Som det är på människor generellt. Det är så vi är och blir när vi börjar leva våra liv utanför sparkdräkten. Jag skulle kunna skriva ett inlägg om det här också.

Fine. Viktigt.

Men.

Det är fortfarande så att väldigt många vill känna så och uppmuntrar andras statement i att vara nöjda med sig själva. Man älskar att ”gilla” inlägg med naturliga människor som proklamerar att ”här är jag och jag är stolt över min kropp”. Men många människor, främst kvinnor, tjejer, tycker i flera fall inte att det gäller för dem själva. De tycker inte att de duger utseendemässigt för att patrullera på stranden i småkläder. Och det är förstås inte löst av att alla photoshoppade bilder försvinner utan det handlar om många olika saker. Men det är en del som gör det svårare.

Det är fortfarande övervägande så att bilder vi ser i tidningar och reklam för strandliv presenteras av en smal och retuscherad person. Långt ifrån hur mediankroppen ser ut.

Och att bara skriva att man duger som man är. Det väger inte upp allt det photoshoppade.

Ord är bra, de förstärker men de räcker inte. Det gäller mycket annat också där det skrivs mycket fint men vi måste walk the talk. Vara ärliga med att vi nog alla blir medvetna om våra kroppar när de ska exponeras- det är inget konstigt. Alla har något de är missnöjda med, men som med det mesta så kan man fokusera på det positiva.

Det gör mig så otroligt ledsen att tänka på alla de, mig själv inkluderad några år för länge sen, som mår dåligt över sin kropp. Som jämför sig med andra, ofta med en sträng måttstock mot sig själva och lägger sitt värde i sitt utseende. Som inte kan njuta utan hindras av en negativ medvetenhet om sin kropp. Det gör ont i hjärtat. Och jag blir sjukt frustrerad.

Hur vi beter oss och pratar om våra och andras kroppar skapar också en värdegrund för våra barn och barn i vår omgivning. Vad och hur vill vi att de ska tänka?

Hur vi reagerar på bilder vi ser, reklam med mer- det skapar också signaler och uppfattningar. Hur vi pratar om den photoshoppade tjejen i klädreklamen som verkar så lycklig i sin slit-oslängklänning för 149 kronor, det skapar ringar på vattnet.

Vi kan inte bara säga att man duger som man är. Vi måste visa att man gör det. Vi måste lyfta fram och stötta, heja på de som frångår orealistiska normer (klädföretag med mer). Vi måste agera med den enorma konsumentkraft vi har. Vi måste våga ifrågasätta tidningar och magasin som retuscherar osunt.

Senast idag läste jag flera artiklar om en reklamkampanj i Londons tunnelbana för ett proteintillskott där man använde en retuscherad tjej med (antar jag) plastikopererade bröst och rubriken ”Are you beach body ready”. Det har lett till en rejäl motreaktion med både kloka och underfundiga argument och motaktioner.

Läs mer på bustle.com (finns fler artiklar så klicka vidare).

Det jag vill förmedla är min övertygelse om att det, precis som med alla andra förändringar, inte räcker med att vi skriver massa saker om hur vi tycker att det ska vara. Vi måste vara förändringen där vi är i våra liv. För mig som mamma till två flickor, och någon sorts ”hälsoförebild” (inte mina ord, några av eras), en person som föreläser, coachar, en vän, syster, medmänniska och konsument…innebär det inte att frångå något jag redan gör. Utan göra vissa saker lite annorlunda. Uppmärksamma, ifrågasätta, välja.

Det är inte så lätt. Det kanske inte blir rätt varenda gång. Men jag hoppas du är med mig i att försöka där du är.

Och du, ge dig själv samma cred du ger andra, du ser deras fina egenskaper och tycker de ska vara stolta över sig själva och bekväma i sina kroppar. Ge dig själv den kärleken också.

Beach body ready nu och för alltid.

När jag föreläser om att satsa på ett mål- oavsett vad det må vara så handlar en del om att backa upp för de stunder då motivationen sviktar. För det gör den.

Man kan tänka på det som två vågskålar på en våg. För och emot att göra det man bestämt att man ska göra för att ta sig mot målet.

Har man satt ”rätt” mål så blir det lättare. Då finns det fler vikter att lägga på ”för”skålen. Har man svårt att hitta dem då kanske det är fel mål. Eller så har man inte jobbat fram tillräckligt mycket motivations”vikter” att ta till när det blir tungt på ”emot”sidan.

Hänger ni med?

Det gäller att sätta rätt mål för då kommer det finnas massor av bra argument för när det tryter med motivation. Det är inte troligt att du kommer komma på dem när hjärnan försöker få dig att ta den bekväma, trygga, gamla vanliga vägen.

Men har du tänkt på dem, formulerat dem och kopplat en känsla till dem – ja då är det ditt starkaste vapen när du står där och velar om du ska eller inte.

Till exempel. Igår. När jag sprungit 14 kilometer på morgonen. Och sen skulle springa igen på eftermiddagen. Efter barnkalas. Hade varit klockrent upplägg för att inte springa. Men jag var så motiverad. Inte till att byta om och sticka ut. Men till känslan av att utmana mig, känslan av att tassa fram i skogen. Känslan av att vara närmre mitt mål.  Det vägde mycket tyngre. Jag hade de tankarna redo för de visste jag att jag skulle behöva.

För att stå emot frestelsen att göra som man alltid gjort eller att ta enklaste vägen så måste man rusta sig.

Det kräver ett grundligt genomfört motivationsarbete och också insikten om att när motivationen sviktar så måste man lassa på med vikter på ”för”vågskålen så den tippar över. Den gör ofta inte det av sig självt när det handlar om att ändra på något, att utmana sig.

Så. Har du en utmaning- lägg tid o att formulera och verkligen KÄNNA argument för. Så är du rustad när motivationen tryter.

Under det här loppet fanns aldrig en tanke på att bryta trots att magen pajade med 6 mil kvar. TUNG motivation.

Det är viktigt att lyssna på kroppen. Den senaste tiden har jag i stort sett tränat helt utan vare sig strukturerad plan och utan att mäta kvantifierbart. Inget på armen alltså. Förutom under Workout Åre då jag testade en riktigt cool klocka. Mer om det i ett annat inlägg.

Jag motionerar så mycket så jag behöver inte oroa mig för att inte få till rörelse men ska man springa 16 mil så behövs träning.

Träning kräver fokus och jag har varit helt uppe i att jobba, planera bröllop och Tjejmarathon.

Men nu var det liksom dags. Redan igår var det dags men jag bara orkade inte springa hem 35 km på Roslagsleden från våra vänner utan satt där och fikade och hade trevligt istället och mös med mina tjejer hemma. Värt val.

Men i dag var det dags. Och dags för kalas. Ville inte gå upp för tidigt för behöver min sömn så det fick bli delat i två.

Förbereda så mycket det gick igårkvälll. Blåsa ”balonner” som lilla tjejen säger. Packa godispåsar (jag lägger inte så mycket godis men har gett up på att ge nötter och torkad frukt efter blickarna tidigare år).

14 km på morgonen. Hem. Snabb dusch. Fixa allt med hjälp av mannen. Klä ut sig till pirat (mannen var ballerina). Ut i parken. 10 kids. All in kalas. Gick dessutom in en stund så kaos i vår förhållandevis lilla lägenhet.

Städa och röja. Sätta sig en minut bara för att göra det extra tufft att sticka ut igen. Men var faktiskt sugen och pigg. Tro f** det med magen full av kalassocker.

Körde Extremen i Ursvik med dit och hemjogg. Så skönt att den känns helt ok nu. Så skönt att känna hur steget ”satt” och höll hela vägen Så jäkla skönt att känna att även om jag är låååångt ifrån ultraform så är pannbenet, fokuset och suget tillbaka. Och har jag det på plats så löser sig resten. Hej sommar 2016 det kommer bli många mil.

Jag hann springa och klura på ett träningsupplägg inför Black River Run också som jag ska skriva om senare.

Idag läste jag en fantastiskt bra skriven artikel om Michael Pollan i SvD. Pollan är professor i miljö- och vetenskapsjournalistik och har skrivit i New York Times under många år.

Han säger det så bra. Han säger det så klokt:

Vi producerar mer mat än vi behöver. Men vi äter fel saker.

Vi använder stora arealer för att odla mat till djur, som det inte är hållbart att vi äter så mycket av.

Vi slänger för mycket mat.

Även i flera utvecklingsländer är det i flera länder för mycket kalorier om är problemet. Mycket kalorier, lite näring.

Vi luras att tro att vi äter varierat, men det är ofta variationer av några få råvaror i olika konstellationer. Vete i olika former liksom.

Hela systemet bygger på att sälja mer vilket inte är hållbart då det bara gynnar storproducenter.

Vad ska vi göra då? Ja du och jag och alla andra kan göra massor som slutkonsumenter. Massor. Det vi köper, det produceras. Köper vi skräpmat och kastar massor av mat, och emballage för den delen. Då produceras det. Så enkelt är det på ett sätt.

Både du och jag vet vad som är bra mat. Faktiskt. Det är inte raketforskning. Inte alls.

Vi kan göra så så mycket. Vi kan tänka annorlunda, stanna upp och tänka och sen reagera annorlunda.

Vi kan ta Pollans enkla men superkloka råd:

Ät mat. Inte för mycket. Mest växter.

Läs artikeln här.

Jag har varit lite dålig på att lyssna på poddar senaste tiden. Jag ligger efter i lyssningen!

Men igår lyssnade jag på Unika Människor och intervjun med Mark Allen. Mark är en fantastisk triatlet men det är hans ansats till tävling och träning som jag verkligen gillar. Coolt att han är med i en svens podd- lyssna här.

Lisa McRae kan jag också varmt rekommendera att lyssna på. Lisa är en underbar människa med det största hjärtat. Via länken ovan hittar du henne också.

Jante är jag ju inte vän med så jag tipsar igen om att lyssna på min och Boels podd. Vårt senaste avsnitt handlar om hur man rustar chefer att leda sig själva hälsosamt men sen möjliggöra för sin personal att ta hand om sin hälsa. Företaget ökade sina frisktal med 300 %. Lyssna här och ge oss gärna tips på vem du tycker vi ska intervjua.

Trevlig helg på er!

Peppen! Inför semestern alltså. Jag vet inte hur det är med er men jag blir bättre och bättre på sommarlov. För några år sen kunde jag inte låta bli att ta med mig jobb som jag tänkte att jag kunde göra i lugn och ro. Jag tog också för lång semester vilket gjorde att jag tänkte att jag ”fixar litegrann” och inte vågade stänga av helt. Sen trodde jag nog att man skulle ha avancerade planer men med barn har jag insett att det räcker ibland med att bara vara ute så hittar de på själva.

Innan barnen så drog jag mycket runt i min lilla bil och gjorde lite som jag ville. Nomaden i mig njöt. Nu kostar det dyrt att försöka få några egna dagar och självklart vill jag mest vara med barnen. Men en del av mig önskar att jag hade några dagar för mig själv någonstans. Jag stoppar den önskan åt sidan och är tacksam för totalt 6 veckors semester med min underbara familj, mina härliga intensiva barn och att vi har två ”landställen” att åka till. Lyx!

Inspirerad av Katta och Sofie så vill jag dela med mig av 10 saker jag ska försöka göra i sommar

1)      Spela gitarr och sjunga.  Eftersom jag jobbar på kvällarna annars så hinner jag inte det. Nu tänker jag hinna det. Jag saknar att sjunga och jag har tappat mycket av det jag kunde på gitarren.

2)     Äta mycket jordgubbar och färsk vitkål och inte försöka göra avancerad mat.

3)      Springa väldigt långt. Jag både vill och behöver för att klara mitt prestationsmål i höst. Kanske få springa och övernatta en natt.

4)     Läsa böcker. Också istället för att jobba. Har en del att läsa

5)     Chilla med fnattarna. Men på mitt sätt. Jag avskyr att ”leka” men älskar att gå på upptäcksfärd, läsa för dem, göra korsord, spela Kalaha med den stora och upptäcka naturen.

6)     Bada och simma. Måste nog skaffa ny våtdräkt om jag inte får låna makens. Men bada mycket. Överallt.

7)     Dela upp semestern i två delar så jag får lugna jobbnerven mitt i och sen vara ledig igen.

8)     Tälta med min stora tjej.

9)     Få en helt egen morgon där jag får springa först och sen sitta på trappen på landet i solen en tidig morgon och dricka kaffe i min blommiga kopp och lyssna på fåglarna.

10)   Cykla på min räcer. 

”Jag är ingen förvaltare”. Jag har sagt det. Vänner har sagt det. Kollegor har sagt det.

Det ligger liksom i vår tid att vara kreatör, att skapa, tänka nytt, göra om. Förnya. Inte bara ta hand om och hålla igång. Fortsätta med. Bibehålla.

Det ligger definitivt, eller låg, i min natur att skapa och sen dra vidare. Lättare, på något sätt att göra så.

Förvaltning. Låter inte så spännande kanske. Men i ett tidevarv när det går fort och många känner att de inte hänger med, att det enda beständiga är förändringen. Ja då kanske vi ska ge förvaltandet lite kärlek.

När allt känns som det bara ändrar sig. Då kan rutiner, återkommande aktiviteter, teman, strukturer och systems som smörjs snarare än byts ut och görs om kanske skapa lugn. Kan nog på sina håll även skapa lite hälsa också.

Det är så lätt att lägga energi på att göra nytt, att liksom gömma sig i att det är ”omorganisering” ”betaversion” ”pilotstadie” och därför  ”kommer bli jättebra sen”. Presentera något nytt, något snyggt, något häftigt. Som inte går att bencha för det går inte att jämföra. Förstås!

Det skapas massa nytt, och det som inte passar längre ska göras av med. Blir skräp. Energi som lagts ned som går till spillo. Och är det materiella saker som ändrar utseende så kanske de ska slängas. Slöseri med resurser, på sina håll.

Att stå kvar när det stormar, inte vid något som är skräp men något som kanske faktiskt är bra i grunden men behöver lite kärlek- det kan nog vara en utmaning.

Men en utmaning man kanske ska ta. Istället för att kasta sig över något nytt, våga lita på att det finns ett stort värde i att förvalta det man en gång skapat. Trender kommer och går, kärnan består.

Att som individ också våga stå kvar och ta hand om något som har en bra grund. Jobba på ett förhållande istället för att skaffa ett nytt, jobba kvar med något man skapat, våga bli utvärderad på hur det fortlöper. Vårda sina kläder, sina saker. Inte bara rensa ut och skaffa nytt. Ta hand om det man har och se värdet i det.

Det var dagens tankar. Hoppas de mejkade sense för någon. Vad förvaltar du? Vad borde du förvalta?

Så av naturliga anledningar har inte fokus legat på träning senaste veckorna. Motion i massor, sprang runt 6 mil förra veckan men jag har mest sprungit och planerat bröllopet i huvudet för tid till det har jag inte direkt haft med mycket på jobbet, Tjejmarathon, Workout Åre och alla andra pajer som jag har mina fingrar i.

Men jag vavavoomtränar och det kommer det bli mer av i sommar! Ett vavavoompass är:

* enkelt

* flåsigt

* funktionellt utifrån att det stärker många muskler, balans och dig som löpare

* görs utomhus med det man hittar att använda

* går fort

I fredags hade vi en del att stå i men jag tog mig tiden att köra ett pass. Som blev riktigt bra:

2 km uppjogg med lite löpskoleövningar och SOMA som uppvärmning.

2 km fartökning.

1 km nedjogg.

Armhävningar på ojämnt underlag växlat med utfallssteg med kors bakom- tar mer på rumpan. 3 x 10 armhävningar och 3 x 20 utfallssteg.

Sen rodd i vårt utegym växlat med fällknivar. 3 x 10 på varje

Jogg hem. Klart och inte betalt till något.

För egen del så är det också hög tid att börja strukturera upp träningen inför Black River Run 100 miles i september. Det kräver en hel del och jag är lite väl i såsa-runt-mode- just nu.

Men jag har ju hela sommaren på mig! Tränar du annorlunda på sommaren?

..får man ta till en bild. Det lär bli fler. Vårt bröllop är privat, men jag vill vara personlig och skrika ut till hela världen om hur UNDERBAR vår bröllopsdag var.

Hur KÄR jag är i min, nu, man Niklas.

Hur helt magiskt fantastiska vänner och familj vi har. Ni anar inte. Vi visste ju men blev ändå knockade. Tänk er att bli matad med fina ord av fantasiska människor en hel kväll. Epic stuff liksom.

Den kombon ihop med en fantastisk vacker kyrka, världens bästa coolaste präst, en gospelkör som vi överraskade med(där jag planerat arret lite vilket gjorde att jag insåg att jag saknar att både sjunga lite för mycket), Ulriksdals Slottsträdgård, en vacker försommardag, världens bästa bröllopsfotograf, ja det gjorde en dag som liksom inte går att beskriva. Det var så genuint kärleksfullt. Roligt, känslosamt, fint, maffigt!

Vi har så mycket fina bilder men här är två som fångar dagen litegrann iallafall. Den andra har fina Katten tagit.  Jag trippar vidare på kärleksvågen…..hög på kärlek!

OBS! bild tagen med min Iphone så det kommer betydligt mer avancerade bilder!