Fina Alice påminde mig om ett blogginlägg jag skrev för ett bra tag sen. Det var när jag stod i begrepp att byta tjänst. ”Hoppa av” som nog några- inklusive jag själv ibland- såg det. Inte göra klassisk karriär utan hoppa på en rätt halvvild idé med mkt frågetecken, ifrågasättande och lite oklar väg framåt.

GULP. Liksom. Och ibland måste jag påminna mig om hur stort steget ändå var. Och ibland hur enkelt det var. När det var rätt röster som fick komma till tals. Hjärtats röst. Och de jag tror och litar på. Jag hade kunnat mata tvivlet och lyssna på de som inte trodde på det. Jag hade kunnat gå på trygghet men gick på vilja, önskan, tro och övertygelse.

Jag är en klassisk arbetsmyra. Samvetet gnager hårt om jag inte ”gör nytta”. Jag lär mig hantera detta, tvingar mig att slappa ibland men helt ärligt- det är inte min grej. Däremot har jag enormt höga krav på flexibilitet, frihet, utrymme för kreativitet och gärna vara min egen chef. Att ta ansvar för arbetsuppgiften- det vet jag att jag kan. Jag vill ha möjlighet att jobba lite hur jag vill, hämta tidigt på dagis. Jobba när barnet sover, jobba när andra är lediga- jobba så som jag får det att funka bäst både privat och prestationsmässigt. Att göra skillnad för människor, att inspirera till att öka sin hälsa eller utmana sig. Det är det viktigaste för mig- det är det som är mina kriterier. Det är det som är mitt hjärtas karriär. Pågår just nu. Kittlar i magen lite varje dag.

Så här är mina funderingar över en gryta langustinis på Island hösten 2012.

Gör DIN karriär

Alla som hört mig föreläsa – eller bara berätta om mitt första 100 miles lopp för den delen har hört om Barbro. För jag berättar alltid om Barbro. Hon är en av mina förebilder, en av de som väldigt lugnt, stadigt och ganska tyst sparkar ”vad som är normalt” all världens väg bara genom att – springa! Långt som fasen!

I helgen var Barbro en av de jag följde på Espoo 24- timmars i Finland. En smått osannolik tävling där man springer runt runt i 24 timmars på en inomhusbana. Barbro 65 år (fyller år också dubbelgrattis) sopade bokstavligt banan med det tidigare världsrekordet på 24-timmars med en mil (!!) och avverkade 18.68 mil. Smått ofattbart.

Största grattis Barbro. Jag skulle så gärna haffa dig för en fika eller så för att fråga ut dig riktigt ordentligt! Om 30 år är jag lika gammal ung som Barbro. Hoppas jag springer lika bra!

Självklart hejade jag på Torill, Boel, Ellen, Johnny, Niklas och Reima också. Jag fascineras enormt av deras uthållighet och tycker det är smått ofattbart- runt runt i ett helt dygn! Riktigt fina insatser av alla- grattis grattis till er också!

Jag lockas inte alls av inomhuslopp och kan bara nästan tänka mig ett 6-timmars på en något längre utomhusbana. Det är ultra i natur som lockar mig men så inser jag att ska jag i framtiden bomba in bra tider kanske jag får offra ett lopp och tugga på en flack bana någonstans. Men inte än. Jag ska ha revansch på TEC och BRR först.

Vägen dit är lång men blir lättare av att jag älskar att springa. Älskar vartenda pass. Och ska hålla igång så länge det går om det så ska vara att jag vaggar in på BB i löparskor. Jag har sprungit alla dagar utom 5 sen juldagen- det är snart två månader sen. Jag går försiktigt i branta utförslöpor. Jag tassar mer. Jag saktar och går när det blir för flåsigt. Men jag springer och jag älskar vartenda steg. Den här veckan blev det:

Måndag: 7 km till dagis. Tisdag: 7,5 km morgonlöp från dagis till jobbet. Onsdag: 1 km på inomhusbanan på Bosön och sen 60 minuter styrka. Torsdag: 25 min jogg runt sjöarna. Fredag: 10 km brutalgeggig/isig distans på landet. Lördag: 8 km med 5 backintervaller. Idag: 7 km geggamoja i Ursvik. Totalt 45 riktigt fina kilometer.

”Du kan springa upp och ned väl medan jag knatar uppför”. Sånt man kan säga till sin fästman när man är i 6e månaden. Off he goes..

Det är helg och kanske lite lättare att påbörja en ny god vana?

Att sova bättre står ofta högt på folks önskelista (hej hej jag med fast har blivit riktigt bra på det) men oftast tummar vi på det lite. Och jag tror det är bra att påminna sig regelbundet om exakt hur viktigt det är att ta hand om sin sömn. Så här kommer ett inlägg med lite basics, lite fakta och lite tips. Och så är det dags att faktiskt bestämma sig för att göra den förändring man behöver för annars blir det väldigt lätt som veckan innan igen. Börja idag- liksom.

Nedan har jag skrivit som del av ”10 goda vanor på 10 veckor” som jag ”driver” på jobbet.

Sömn

Det är nog det mest grundläggande för att överhuvudtaget kunna få en hälsosam, produktiv och glad dag. Redan efter en natts dålig eller utebliven sömn kan man se effekter på kroppen. Till exempel tenderar man att äta mer och koncentrationsförmågan är försämrad.

Sömnbehov

Sömnbehovet varierar. Vuxna behöver från 6-9 timmar per dygn. Men alla mår bra av att somna ungefär samma tid varje kväll samt att sova ostört speciellt de första timmarna. Runt 6,5-7,5 timmar kan man säga är riktvärdet för att sova bra. Tränar man hårt och/eller har det stressigt, och/eller återhämtar sig från en sjukdom kan man behöva sova mer.

Att sova ostört och låta kroppen gå igenom alla sömnstadier- främst de första timmarnas djupsömn är viktigt för hälsan. 

Vad händer under sömn?

Kroppen och hjärnan återhämtar sig helt enkelt från dagen och ”laddar om”. Pulsen, blodtrycket och ämnesomsättningen går ned och flera hormoner behöver sömnen för att vara i balans. Immunförsvaret stärks också under sömnen.

 Vad händer vid sömnbrist?

När du inte sover så mycket som du behöver blir du för det första trött. Koncentrationsförmågan, minnet och humöret påverkas negativt. Genom att ämnesomsättningen påverkas så störs den naturliga ämnesomsättningen vilket kan leda till viktuppgång samt ökad aptit genom att ett hormon som heter ”grelin” utsöndras i större mängd. Vid studier av sk ”ad libitum” ätande har man sett att människor spontant petar i sig närmare 20 % mer energi dagen efter en dålig natts sömn. Och ofta är det sämre mat man är sugen på.

Immunförsvaret sänks och redan efter en natts dålig sömn har du ökad risk för infektioner. Risken för hjärt- kärlsjukdomar ökar också. Man kan dessutom få ökad risk för depression, känna sig spänd och oengagerad när man inte får vila ordentligt. Man är helt enkelt inte på topp!

 10 tips för bättre sömn

1. Hitta ditt sätt att ”släppa dagen” för att kunna somna utan en massa tankar som snurrar. Skriv en lapp på det du ska komma ihåg, tänk att du inte kan göra något åt det nu och de bästa du kan göra för en bra dag imorgon är att sova bra.
2. Försök lägga dig regelbundet- samma tid samma kväll. Det hjälper din egen sömnrytm
3. Ha svalt i rummet, runt 16 grader är optimalt vilket förstås kan kännas kallt men kanske 18 grader snarare än 20 kan fungera? Det hjälper hjärnan att vila.
4. Undvik att titta på tv eller arbeta på datorn i sängen. Läs gärna en stund för att varva ned och se till att rummet kan vara mörkt
5. Har du problem att somna kan det vara idé att undvika kaffe och svart té på eftermiddagen och framåt.
6. Mat som främjar sömn är istället sådant som innehåller aminosyran tryptofan som skapar melatonin som i sin tur är ett ”sömndrivande” hormon. Tryptofan hittar du i banan, mjölk och kakao bland annat.
7. En kopp té med kamomill eller johannesört är också lugnande samt att försöka börja varva ned 1-2 timmar före sänggående hjälper att komma i ”sömnmode”.
8. Motion i dagsljus under dagen hjälper att reglera din dygnsrytm. Undvik dock träning sent på kvällen som kan göra det svårt att sova.
9. Alkohol på kvällen stör sömnen och bör undvikas.
10. Ät en bra middag- men inte för nära läggdags!

 Sov så gott!

Jag gillar inte mycket saker omkring mig. Blir lite lätt lyrisk när en sak kan användas länge och till flera olika saker. Länge hade jag en vision om att bara ha ett par löparskor och tänkte att det måste finnas ett par som kan göra allt!

Inov-8s Xtalon 190 har nästan varit så! Trots dubbarna tycker jag det går bra att springa asfalt med dem- och har så gjort säkert en 50+ mil totalt. De är superlätta och sitter bra och fäster bra i terräng.

Dock är de en ”racing”sko som är tänkt för lopp mer än mängd. Och mina gamla är nu lite väl trasiga och skogarderoben har helt enkelt växt lite. Och nu tycker jag den är riktigt komplett- ser fram emot att testa Salming Runnings kollektion eftersom jag kommer springa något asfaltslopp i höst samt att jag använder ett par lättare Hoka One One för långpass nu när jag är lite tyngre samt för ultrapass och lopp som komplement till Inov-8. Men här är min nästanperfekta skogarderob nu och vad jag har dem till. Notera att med Inov-8 så står siffran i skomodellen för vikten i UK storlek 8. Så mina är alltid snäppet lättare.

Vänster ovan: Mina nya Inov-8 Xtalon 190. Lätta tunna och funkar riktigt bra i snö och terräng. Hållbarheten i meshen är bättre än på den gamla varianten men fortfarande som sagt tänkt som en racingsko.

Mitten ovan: Mina gamla Xtalon 190. Sulan är nästan slät, de är trasiga och jag har snabbsnörning på dem. Perfekt slit och slängsko och som jag körde halvIronman i och när jag joggade Stockholm Marathon. Jag kan inte slänga dem. För sköna!

Höger ovan: Mina ardennerhästar, mängdskor, jobbarskor, bästa terrängskon ever: Inov-8 Xtalon 212. Mycket starkare mesh, vatten rinner i och ur enkelt och snabbt. Stabila och trofasta och jag körde hela TEC 100 miles i dem och halva BRR 100 miles. Om jag måste ta med en sko någonstans utan att veta vad för terräng det blir så är det dessa. Jag tror dessa närmar sig 200 mil nu och håller än. Skokärlek!

Nedan vänster: Inov-8 Oroc 280. Jag har aldrig haft broddade skor innan men inför att springa, vad jag trodde, genom en isig vinter med bebis i magen så ville jag inte riska fästet. De kommer också funka bra på hala spänger i fjällen där jag aldrig känt mig trygg att stå på utför med ”gumminopp” under. Känslan och formen är lik Xtalon bara att det är mer drop- 6 mm kontra 3 mm och lite hårdare känsla förstås. Har pga avsaknad av vinter och is inte sprungit så mycket i dem som jag önskar men hoppas göra det uppe i Jämtland i mars!

Nedan mitten: Liten utstickare i samlingen: Inov-8 F-lite 195. 3 mm drop och mycket större tåbox än Xtalon serien. Jag älskar att knata runt i dem men är inte lika kär i känslan när jag springer- än! Vänjer mig och gillar tanken på en stor tåbox med utrymme för tårna att röra sig men den sitter inte bäst på min fot.

Nedan höger: Nya favoriter! Inov-8 bare FX. En nolldropp crossfitsko men som kan bli en asfaltssko tror jag. Jag har av lata själ använt Vibram FF skor men tror inte på att tårna ska vara isär. Finns forskning på det också. Röra på tårna – fine. Men peta in dem i små fack. Nja- egentligen går det emot vad jag tror på. Springa helt barfota dock- bra skit! De här skorna använder jag i alla fall på gymet och jag gillar att ha små tunna skor som får plats lätt i ryggsäcken samt att vara nära marken men inte barfota när jag styrketränar. Tror fötterna får bäst träning av det. De ser ut som godis!

Idag blir det 60 minuter distans härute på landet och hit följde bara mina Hokas med tyvärr- ser ut som jag skulle behövt lite mer grepp med snön som fallit! Vilka löparskor skulle du ta med till en öde ö? Vilka är de värsta du provat?

Trevlig helg!

Igår tog jag min gamla rygga med dator och träningskläder och åkte till Bosön för en heldag där.

Jag har precis presenterat en hälsostrategi för en av våra större ledningsgrupper och efter tummen upp var det dags att jobba vidare på den och inspirerande miljöbyte gör mig enormt gott. Jag jobbar oftast som allra bäst på café eller som igår- ensam i ett ljust konferensrum jag fick låna via Jennie på Stockholm Meeting Selection (SMS)- tack!

Hälsostrategin är precis i enlighet med det jag skrivit och pratat om tidigare. Det är områden som ledarskap, medarbetarskap, arbetsglädje, gemenskap, välmående, och även men inte bara fysisk hälsa som står i fokus.

Så passande att Statens beredning för medicinsk utredning (SBU) i veckan släppte rapporten om arbetsmiljöns inverkan på hälsan. Den förankrar än mer att ansatsen vi tar på min avdelning är helt rätt: Vi måste jobba proaktivt, vi måste jobba med ledarskap och medarbetarskap. Vi kan inte bara bjuda på anmälan till ett 5 km lopp och bjussa på gratis träning och frukt och tro att hälsofrågan är löst. Det här förstår ju de flesta. Det gör det inte lättare!

Rapporten tycker jag kan sammanfattas i en mening bäst såhär:

Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom.

Vad är mitt ansvar? Vad är arbetsgivarens? Vad kan vi göra? Vad är bäst att göra och hur ska vi göra det för att förbättra de här aspekterna? Det är frågor som man behöver brotta med. Superintressant! Alla yrken är så olika- hur kan man lösa detta för någon på skiftarbete vid ett löpande band där det till synes är svårt att erbjuda flexibilitet och produktivitetsjakten står högt i kurs? Jag har sett på så nära håll hur just bristen av kontroll över sin arbetssituation är det som skadar hälsan allra mest.

Efter en bra jobbdag tog jag mig ned till träningsanläggningen. Jag var nog den rundaste som sprang där på löparbanan men det var så härligt i mina nya Inov-8 Bare XF. En Crossfit sko men blir nog en löparfavorit för mig var det lider.

Jag körde mitt lilla styrkeprogram och sen var det dags för gemensam träning som start på ”hälsokvällen” som arrangerades av Bosön och SMS. Mia T???? jag hittar inte namnet ledde ett eldigt pass. Mias historia berörde- hon miste sin man i cancer med tre barn och träningen blev hennes räddning! Ge mig 20 minuter så ger jag dig ett rejält träningspass menade hon och vi körde ett pass som går att köra i vardagsrummet.

Kan rapportera att jag nu är i 6e månaden och tog till en hel del kreativitet för att klara att göra burpees (gå ned och ligg på sidan istället för på mage), ”korta ned” utfallsstegen  och komma ur att träna de raka magmusklerna.

Efter det bjöds det på mingelbuffé med massa god frukt och så var det dags för Petra Lundströms föreläsning ”Stress mer än att tiden inte räcker till”. Petra doktorerar inom något med hormoner..hann inte skriva ned och är ansvarig för idrottsnutrition inom Riksidrottsförbundets Elitidrott. Hon är väldigt kunnig och en bra föreläsare! Hon pratade om stressens inverkan i kroppen men även om hur kvinnor och män påverkas och reagerar olika. Det var riktigt intressant och jag surar över att jag missade slutet!

Det bästa var att få kvitto på att det jag pratat om när jag föreläst om stress var rätt! Kände igen mycket och fick lite nytt att tänka på. En riktigt bra kväll.

Efter en massa hårt jobb så vet ni förstås vad som väntar- återhämtning på landet! Jag tar med mig min höggravida syster och lillskruttan i eftermiddag och ser fram emot att sova, äta, träna, jobba lite och leka massor i helgen.

Det kommer bli en fantastiskt spännande vår på jobbet så dags att ladda batterierna igen.

Du som bor i Göteborgstrakten har väl inte missat min föreläsning där 12 mars? Varmt välkomna!

Det är snart tredje året vi kör Tjejmarathon. ”Årets bästa lopp” som flera löpare sa förra året. Klart det är! Jag kanske är lite partisk som medgrundare men det är faktiskt Sveriges första ultra för välgörenhet och det första loppet som utmanar tjejepitetet- men välkomnar såväl kvinnor som män förstås.

Vi har fått massa uppmärksamhet, hurrarop, frågor, funderingar och ifrågasättande och det är vi fantakstiskt nöjda med!
Men viktigast av allt- vi har gjort skillnad på riktigt! Vi är på god väg mot att slå 100 000 kr i insamlade medel i år igen.

Vi har platser kvar! Och är du igång med din löpning så är det gott om tid att träna dig i form för cirka 50 km i juni. (En del av charmen med loppet är att det inte riktigt är exakt 50 km).

 Börjar du på förstasidan här på Runners World så såg du att vi var med i en artikel igår.

Jag tycker den sammanfattar rätt bra vad vi gör och vad vi står för.

Annars hittar du allt på vår hemsida.

Varmt välkommen till årets GODaste lopp!

Som bloggare får man mycket förfrågningar om att testa produkter och samarbeta med olika hemsidor. Det är ju jättekul men jag har sagt nej i flera fall och de tre jag hittills har samarbetat med har jag letat upp själv för att jag vill använda deras grejer och ändå skulle köpt dem.

Det är viktigt för mig med trovärdighet samt att bara samarbeta med företag som har produkter jag kan stå för och själv använder. Att ta emot skor från höger och vänster och säga ja till kläder för att de är designade av en modell- det är ju inte riktigt jag även om det kan vara kul att testa nytt och man kanske hittar nya favoriter, tror jag många läsare märkt. Jag är ingen gymdoona, jag är ultralöpare och nitisk med funktion, hållbarhet och sen får grejerna gärna vara snygga men jag är inte ute efter att ha massa grejer hemma utan vill använda dem till max! Inte så spännande och varierande kanske, men – serves it’s purpose liksom i #runnerslove-filosofin. Jag kommer testa några nya skor till våren men de måste verkligen väcka mitt intresse för att de ska få ta plats i det lilla skoskåpet.

2011 när jag tränade för min första ultra fick jag via en kompis kontakt med Falke och köpte tights, underställ och boxershorts. Jag kunde inte så mycket om utrustning då men tyckte grejerna var helt fantastiska. De plaggen använder jag än och understället är det bästa jag har tre år senare.

Jag har använt Trimtex grejer och de har en fantastisk bra jacka och bra kompressionstights  men utbudet är smalt, de är mycket fokuserade på lagsporter och stora orderar med sex veckors leverans och jag vill ha grejer som håller länge, och använder förstås allt från underställ till linnen, till sportbh till strumpor.

När Matthew från Falke kontaktade mig för ett samarbete blev jag otroligt glad. Just ett samarbete snarare än att få lite plagg här och var. Kläderna är inte billiga slit och släng som följer modet utan det är funktion och perfektion i fokus. Det Falke producerar måste vara bäst- annars låter de bli. Gillas!

Det är ett tyskt familjeföretag som startade 1895 och finns i 30 länder. I Sverige är det mest strumpor som säljs men jag hoppas få hjälpa till med att flera upptäcker de helt fantastiska produkterna i Ergonomic Sport System serien som jag själv använder nu.

Ergonomic Sport System är plagg som funkar för löpare som springer i alla väder. Sömlösa med lite ”lagom” kompression, fukttransporterande/isolerande och snabbtorkande (kan verifiera att jag aldrig är torrare än i min Falkeunderställströja).

Kompressionsstrumporna är helt i en egen klass precis som  löparstrumporna (många som provat vet vad jag pratar om), tightsen känns som grädde på låren, sportbhn sitter som en smäck och löparjackan var jag ute i -15 grader i och var varm utan att jag blev ”svettblöt”. Jag ser fram emot att maxtesta grejerna mer nästa år när jag ”ska tillbaka”. Nu är det jäkligt gött att vara både snyggt och bekvämt klädd på mina kortare rundor.

Förutom löpning gör de ”ESS” plagg för flera andra sporter- bland annat fantastiska strumpor och underställ för vintersporter och kläder för vandring.

Det är inte ett billigt märke utan för den som vill ha bästa funktion till högsta kvalitet och saker som håller. Här är en länk till webbshopen om du vill kika runt! Och nedan några av mina favoriter!

Vi mår bra av att ge. Vi mår bra av att hjälpa andra. En del av vår lycka är att vara altruistiska.

Wikipedia definierar begreppet warm glow som:

Warm-glow giving is an economic phenomenon described by James Andreoni in 1989 that attempts to explain why people give to charity by proposing that people engage in impure altruism.^[1][2] Instead of being motivated solely by an interest in the welfare of the recipients of their largess, ”warm-glow givers” also receive utility from the act of giving. This utility is in the form of warm glow—the positive emotional feeling people get from helping others.

Har du tid men inte pengar– ge av din tid. Det finns en massa välgörenhetsorganisationer som vänder och vrider på varje krona där du kan hjälpa med att posta utskick, hjälpa till på aktiviteter. Du kan bli mentor, du kan volontärjobba på en skola- du kan göra massor.

Har du pengar men inte tid-Donera! Men för att verkligen må bra av att ge- sätt dig in i vad pengarna går till. Fråga, kräv att organisationen berättar. Köp en extra macka och kaffe på vägen till jobbet och ge till en hemlös om du bor i Stockholm. Släng inte kläder och husgeråd- ge till ett härbärge- Stadsmissionen kan se till att dina saker kommer rätt.

Jag tror det här är en enormt viktig del av att vara lycklig. Att känna mening och att få perspektiv. Att göra gott för andra, som har det sämre, som just då är svaga ger dig ett warm glow.

En grå måndag i februari kan det värma riktigt fint i hjärta och själ!

Hade jag tränat för TEC hade jag just nu haft en massa mängd på schemat. Av livspusselskäl flera tidiga jag-är-knappt-vaken- vad-fa*-är-det-frågan-om-vad-håller-jag-på-med pass. Flera pass på en dag. Lite kolhydrater innan de lågintensiva passen och morgonkaffe innan dem med en matsked kokosolja och 4 kapslar BCAA.

Det spelar ingen roll att jag är gravid. Jag saknar det. Jag längtar efter det och när jag är ute och springer så drömmer jag om vägen tillbaka.

Missförstå mig rätt- nu längtar jag enormt mycket efter en ny liten person som blir det viktigaste i mitt liv men det är inte i konflikt med längtan efter ultra, långa tysta pass i natur och känslan av att vara tom på energi och full av det på samma gång.

Så jag tomtar på. Och den här veckan är jag jättenöjd med löpningen. Idag skulle kunnat bli mycket längre men viktigast var att ta en sovmorgon och ta det väldigt lugnt efter en vecka av tidiga morgnar. Hälsan först som sagt. Så vi blev lite sena ut men 11 leriga kilometer i Ursvik var lagom det med.

Jag har lyckats tassa ihop nästan 60 km denna vecka. En blandning av fartlek, morgonpass, distans, löpteknikpass och terrängskutt. Är det mycket? Jag vet inte. Precis lagom känns det som. Vi fortsätter. Bibehåller det som går, så länge det går i form av kondition. Håller glädjelågan brinnande hela vägen rätt igenom!

Inspo? Kika på den här

Det har varit en rätt stor vecka- mycket aktiviteter och mycket jobb. I torsdags var jag och N på en föreläsning/diskussionskväll på Idrottens Hus med SIPF- Svens Idrottspsykologisk förening. Det var väldigt intressant- hög igenkänning!

Fredag var också en rätt full on dag men i ett väldigt lugnt tempo ändå! Började med ett möte med min nya samarbetspartner Falke som är lite sådär nyp i armen! Har använt deras grejer sen 2011 och de grejerna är fortfarande mina favoriter. Mer om det senare.

Urban Tribes- för mig kommer de alltid heta Running Sweden- har ultrahelger gånger tre. Ledda av Torkel Skogman och med olika ultraprofiler som föreläser.

Lördag är det löpteknik av något slag i 3 timmar och söndag långpass med föreläsning. Jag kan inte vara med på allt men fick vara med idag och sen imorgon samt när Johan Steene föreläser.

Det var en sån där fuktig kall kyla med vind som letade sig in överallt när vi hölls i Hagaparken. Det är alltid lärorikt att se hur andra lär ut och ta till sig tips och tro. Alltid ständigt lärande och vara ödmjuk inför att lära av andra- det är min filosofi.

Vi tränade på allt möjligt med många olika övningar. Alla tar till sig saker på olika sätt och det var Torkel bra på att belysa.

Väl tillbaka var det balans och styrka men då var jag tvungen att gå för jag hade ju mitt eget pass att tänka på.

Träning och Mingel arrangerade idag tillsammans med My Next Workout ett event med löpteknik och efterföljande fika sponsrat av NK Bröd och Blueberry! Otroligt gott för övrigt!

Förmånstagare var MOD- Mer organdonation som min fästman är verksam för. Det var lätt att prata engagerat för dem eftersom de berör oss så mycket: Att jag har en bulle i ugnen är ju bara för att Niklas fick en ny lever. Annars hade han rent krasst inte varit här med oss. Donation är sista utvägen, det är mellan 700-800 som väntar på organ och det viktigaste vi alla kan ta göra är att göra vår vilja känd för våra anhöriga och via att registrera oss i donationsregistret. Sverige är inte att av de länder som jobbar bäst med organdonation- snarare har vi en trög lagstiftning och tiden är ett hot mot att organ ska gå förlorade när någon dör.

Efter ungefär den presentationen var det dags att trotsa regnet och folkmassorna på Biblioteksgatan och tassa upp till Humlegården. Det är enormt svårt att få grepp om en grupp på runt 40 personer när man är själv- svårt att hinna se alla men tänkte om lite så vi skulle hållas på en mindre yta och jobba lite två och två. Väl framme i Humlegården var det en demonstration där som vi faktiskt råkade springa lite rätt igenom ett varv- oops!

Fokus på att bygga upp löptekniken runt det faktum att om vi likt en Segway lutar oss framåt  med stark hållning och börjar lyfta på fötterna – så springer vi! Med ganska lite energi. Inget fokus på att dra in magen utan hitta stödet långt ned i buken- magen behöver vi för att andas.

Det var väldigt roligt- en glad och duktig grupp på alla nivåer. Vi tog frågor och funderingar tillbaka på asics Concept Store (som nog förtjänar en saga i sig- vilket ställe!). Mycket frågor om ultra blev det och när vi pratade organdonation igen så visade det sig att en transplantationskirurg från KS Huddinge varit med på passet. Då fick jag lite hicka- så bra att du kunde fylla i med mer fakta Erik! Tack!

Tack alla som kom- ni var grymma och det var så mycket frågor och funderingar- måste nog samla till ett till event med föreläsning av något slag så vi kan prata vidare om allt från långpass, till ömma lår till halvmaraträning till ömma korsryggar!

Mycket fika var det- och mycket blev kvar-jag tog med två tunga påsar för att lämna på Klaragården men det var ingen som svarade när de ringde och inte när jag knackade på. Frusen genomblöt och trött kände jag mig lite uppgiven. Delade ut mackor till frusna hungriga tiggare på Plattan men kände att det inte skulle hålla att vandra runt där. Alexandra från Träning och Mingel mötte upp och vi gjorde några försök till men sen fick hon fatt på ett ställe på Gullmarsplan vilket var åt hennes håll så lämnade av resten där. Viktigt att inte slänga sånt som andra kan behöva- kändes bra! Bra avslut på dagen.

Fast inte riktigt avslut: min första egna ensamma hemmakväll på nästan två veckor. Invigde badkaret jag haft i 4 år med tallbarrsolja från Loka Brunn. Ett avsnitt av Suits och en dokumentär. Ingefärsté, lite gottis ganska mycket gottis och god natts sömn.

Tack alla för idag!

Jag har ju planer på en serie om kost runt uthållighetsträning och den är på G men jag kom liksom av mig med allt lägenhetspysssel samt att det varit mycket på jobbet. Såna blogginlägg kastar man inte bara ihop på en kvart- vilket oftast är den tid jag har till att blogga varje dag! Eller tar mig kanske jag ska säga.

När Nicke åt sin umpteenth semla häromdagen undrade jag lite hur han tänkte runt kost- eftersom vi planerar mat och äter tillsammans vet jag att han är noga, speciellt efter allt han varit med om. Men ibland verkar det som det ballar ur totalt. (Va? Nä? Det händer aldrig oss andra va???? :)). Så jag bad honom förklara detta- och det blev ett blogginlägg! Passar bra att mitt stora hjärta får blogga på alla hjärtans dag. Jag tycker hans kosthållning är rätt sund ändå. Håller ni med?

Here goes Nicke:

Energi vs Enerskit

Men först lite annat

För det första: Min föreläsande fästmö för en löpskolningspass lördag 15 februari. För den som vill vara med finns även möjlighet att skänka pengar till MOD – Mer organdonations arbete. Du som skänker pengar hjälper MOD i vårt arbete för alla de som står på kö för ett nytt organ och ett längre liv. Ett stort stort TACK från mig och MOD till Träning och Mingel som anordnar detta.

För det andra: En kommentar till mitt förra inlägg. Jag älskar långpass. Så som jag förstått det är långpass alla duktiga löpares moder. Men som alla vet kan man ibland ha en lite ansträngd relation till sin mor… ja vet lite småtråkigt.

Energi vs Enerskit

Jag har ingen egentlig koll på alla olika dieter som finns. Men jag har bra koll på vad jag stoppar i mig och varför jag stoppar i mig just det. För mig är det viktigt. Jag har två fina flickor, jag går på flera olika mediciner som strular till mig, jag har en ny lever som jag vill behålla och jag ska snart bli pappa. Jag vill leva så länge som möjligt och jag är övertygad om att jag kan lyckas med detta med hjälp av min kost (och träning). Vad ni däremot kommer läsa nedan motsäger denna strävan efter att få leva ett långt liv. Eller så kanske det inte gör det, det får du skapa dig en alldeles egen uppfattning om kära läsare.

Jag sätter i alla fall i mig mat som inte är bra och som borde sänka min livslängd med några år. Men vad gott det är! Och vad glad man blir! Och om det är något man ska följa så tycker jag att det är att försöka fylla livet med sånt som gör en glad.

Därför har jag skapat mig en egen diet. Jag delar upp mitt årliga intag i energi och enerskit. Tyvärr föranleder ändelsen -skit att man tror att enerskit är dåligt. Detta är felaktigt. Det är endast dåligt i för stora mängder. Mellan tummen och valfritt finger får jag i mig 85-90% energi i veckan (utslaget på ett år typ). Resterande 10-15% är enerskit. Det är en bra ratio som jag rekommenderar till alla (OBS: jag har inga som helst studier och bevis på detta – jag kan inte rekommendera någon att följa min diet). Men vad består då dessa två olika begrepp av. Jo förstår ni, så här är det, låt farsan Baloo lära er:

Energi: Allt bra. Allt ekologiskt och närodlat. Och som jag tror, mindre och färre portioner rött kött. Finns inget mer att säga. Vill du ha råd kolla i kokboken ”Maten som skyddar mot cancer”, den är klockren.

Enerskit: Allt som är mindre bra men också jävligt gott. Min egna enerskitdel består till största del av vetemjölsbakverk. Ibland en coca-cola. Nåra bärs. Hamburgare av rött kött.

Ibland skiter det sig. Man blir sugen på nåt gott som inte går under rubriken energi. Istället för att börja knapra på en morot så bakar jag en rulltårta eller två som jag slår in i stanniol som en kebabrulle och äter till middag. I dessa tider blir det förstås mest semlor. Jag kan trycka en 3 st/dag. Detta är enerskit. Du glider ner på stan. Det börjar kurra i kistan. Du äter en hamburgare. Den är också enerskit. Polarna ringer, dom sitter på en trevlig irländsk pub. Du går dit och dricker en öl. En öl är aldrig enerskit. Om du dricker två öl, ja lilla vän – då dricker du enerskit. Fattaru?

Det viktiga med ditt intag av enerskit är att det aldrig får överstiga ditt veckovisa alternativt månatliga intag av energi. Dessutom måste intag av enerskit följas av aktivitet. Inte genast men absolut aldrig längre än en vecka efter. Detta betyder att du kan ha en enerskitvecka så länge den följs av en energivecka (begreppen Energi och Enerskit ska inte förväxlas med träning eller nåt annat. Träna ska du alltid göra. För mig brukar däremot Enerskit sammanfalla med viloveckor. En total Enerskitvecka resulterar alltså ofta i ingen träning). Och om du haft en ordentlig enerskitvecka kommer du inte vilja ha en till inom de närmsta 5-6 veckorna. Vilket gör att du för varje enerskitvecka får ut ca 6 energiveckor. Enkel matematik ger att detta resulterar i ca 10-15% enerskitintag/år. Det mina vänner ger att varje år blir ett energiår. Med råge. Räkna nu ut din kvot mellan energi och enerskit och följ denna fail-safe diet (än en gång – det finns inga belägg för denna diet). Over and Out från Farsan Baloo!

I år har jag äran att få vara med och tipsa om träning och uppladdning inför Lidingö Ultra!

Det är svårt- tycker jag! Det är svårt att skriva generellt! Allt beror ju på men jag gjorde ett försök att skriva om träning inför ett 50 km lopp här.

Kanske hittar du något!