Ur innehållet:
Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintaget på riktigt långa lopp – oavsett om du ska genomföra ett Ironmanlopp eller springa Ultravasan.
En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.
I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.
De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar.
”Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott.”
Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 40 till 110 gram per timme.
Forskaren Trent Stellingwerff studerade till exempel 2015 ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).
Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.
Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen.
Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 70 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.
Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.
I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck, men man kan lika gärna äta mat eller dricka vanlig dryck. Sportdrycker och gel är populärt dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater.
Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt.
Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad.
Urval av referenser:
Trent Stellingwerff: Competition Nutrition Practices of Elite Ultra-Marathon Runners, International Journal of Sport Nutrition and Exercise, 2015.
Anna Barrero: Energy Balance of Triathletes during an Ultra-Endurance Event, Nutrients, 2015.
Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!
Så sent som 2015 gjorde hon sin triathlondebut när hon deltog i Stockholm Triathlon. Sedan dess har siktet varit inställt på att bland annat att kvalificera sig till sommarens OS – en dröm för många idrottare och som hon lyckades med.
Under söndagen var det dags för henne att mäta sig med världseliten. 750 m simning, 20 km cykling och 5 km löpning var distansen.
Tävlingsdagen i Copacabana, Rio de Janeiro bjöd på sol och hetta. Och mycket vågor. Vågor som gjorde det problematiskt för många i simmomentet. Sharhzad var en bit efter övriga deltagare när hon sprang upp för byte till cykel. Totalt hade hon drygt 4 minuter som hon skulle börja hämta in på de återstående grenarna. En tufft läge för henne.
På cykeln trampade hon på ordentligt vilket resulterade i femte bästa cykeltiden, 44:41. På efterföljande löpning var Shahrzad bara sekunder från att jaga ikapp japanskan Yukako Hata, men hon fick till slut nöja sig med en sjundeplats. Något hon är nöjd över.
Sharhzad var den enda dubbelamputerade deltagaren i klassen.
– Det var så jobbigt och varmt. Jag gjorde en dålig simning, men resten gjorde jag jättebra, så jag är nöjd. Nu vill jag bara hem och träna mer, och sen komma tillbaka och visa dem. Då ska det stå en svensk högst upp på pallen, sa Shahrzad Kiavash till SVT Sport efteråt.
I mars 2012 drabbades Shahrzad av akut blodförgiftning, orsakad av meningokockbakterier. Hon fick kämpa för sitt liv och vann den kampen, men läkarna tvingades amputera båda hennes ben.
Resultatlistan från triathlon OS damer Paralympics
Bilden är från Shahrzads Instagram.
Nu ska träningen vara gjord och det är nästan ingen idé köra fler långa eller tunga pass. Sista chansen för effekt från längre pass är nu de närmaste dagarna. Efter det är det risk de sliter mer än vad de ger.
– Lägg fokus på att köra lättare pass för att hålla igång fram till tävling. Tränar du på de sista dagarna lyckas du sannolikt bara försämra dina förutsättningar. Har du av någon anledning inte lyckats få ihop den mängd träning du hoppades på är det lämpligt korrigera målsättningen. Räkna alltid utifrån ett mindre positivt scenario. 9-12 timmar är en mycket lång tid, fler saker kan tyvärr gå fel än det omvända en sådan här dag, säger han.
Simningen 3.890 meter
Cyklingen 180.2 km
Nyckeln till en snabb Ironman finns här – Hur man disponerar cyklingen. Proffsen kan måhända avgöra ett lopp här men vi amatörer gör det bäst om vi skyndar långsamt. Utan vetenskapligt bevis bör man klara en 20-25 minuter långsammare maraton än vad man skulle göra om man endast sprang 42,2 km. Om ens PB från Sthlm Maraton ligger på 3:15 så är det alltså underkänt med 4h i Kalmar. Då har man cyklat för hårt. Självklart kan man rada upp undantag här men nu generaliserar vi. Den gamla tumregeln; tappa 5 minuter på cykeln så tjänar du 10 minuter på löpningen stämmer nog ganska bra för de flesta.
Bästa tipsen på cykeln:
Löpningen:
Löpbanan är på tre varv, varav de första två är på 15 km och det sista på 12 km. Fantastisk publik och snabb bana. Kort sagt en suverän bansträckning. Det är svårt hitta något att gnälla över här. Med schyssta ben kan man verkligen göra en snabb maraton som avslutar denna mäktiga dag.
Personligen använder jag mig av ett belöningssystem under löpningen:
– ID-handling
– Giltig triathlonlicens. Du kan ha en tävlingslicens från förbundet (300kr). Du kan också köpa en endagslicens på plats vid registreringen. Endagslicensen kostar 170 kr. Svenska deltagare måste även ha medlemskap i en förening som är ansluten till Svenska Triathlonförbundet.
Namn: Jonathan Flod
Ålder: 29 år
Längd: 189 cm
Vikt: 70 kg
Klubb: Triathlon Väst
Hemsida/ blogg: TriToSmile.blogspot.se
Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– Oj, ja den är ganska kort egentligen. När jag var liten fastnade jag aldrig för någon lagidrott som många andra i kompisgänget. Provade fotboll några månader men blev inte mycket mer än så. Det jag höll på med längst var nog pingis som jag spelade utan någon egentlig tränare under 3-4 år, och sen lite badminton i något mer år. Tyckte ändå det var lite kul att springa så under mina år på gymnasiet försökte jag springa någon mil i veckan trots allt. Sen blev det lite mer fysisk aktivitet under lumpen och med det lyckades jag springa Göteborgsvarvet på 1:36 precis innan jag muckade.
Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Det hela började egentligen 2012 när min syster frågade om jag ville springa halva Lidingöloppet med henne och hennes sambo den hösten. Jag tänkte då att jag lika gärna kunde springa hela och göra en klassiker, men tyvärr var loppet slutsålt. Och med facit i hand var det väldigt tur, jag var totalt slutkörd efter de 15 kilometrarna. Därefter började jag min första klassiker 2013 med Vasaloppet, och med endast 3 mil skidor i benen – någonsin – lyckades jag slita mig runt på nästan 10 timmar. 2013 var dessutom mitt sista år på Chalmers så träningen blev rejält lidande men i gengäld kanske det räddade mig från att gå för hårt och skada mig. 2014 provade jag triathlon i form av Tjörn Triathlon och sedan dess har jag vart fast. 2015 körde jag Kalmar Ironman och i år är jag anmäld till Challenge Poznan (även det full distans) och Tjörn.
Vilken distans satsar du på?
– Jag satsar huvudsakligen på Ironmandistansen, men försöker köra så mycket tävlingar jag hinner.
Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Jag försöker göra träningen till naturliga delar av vardagen och ett av de lättaste sätten att göra det är ganska mycket transportlöpning. En vanlig vecka kan se ut som följande:
Mån: Löpning till och från jobbet + Simning
Tis: Styrketräning + Cykling
Ons: Löpning till och från jobbet + Simning
Tors: Löpning till och från jobbet + Cykling
Fre: Vila
Lör: Simning + Löpning
Sön: Cykling
Hur lägger du upp träningen över året?
– Jag har försökt coacha mig själv och lära mig så gott det går, vilket har lett till att jag provat olika former av periodisering under de två seriösa år jag tränat. Jag siktar på säsongsvila runt oktober och sedan dra igång grundträningen i november och därefter skifta från icke-tävlingslikt mot tävlingslikt. De senaste åren har jag dessutom åkt Vasaloppet vilket har gjort att jag naturligt fått in lite alternativträning i form av längdskidor, vilket jag kommer försöka fortsätta med.
Vilka är dina svagheter?
– Min simning har varit en svaghet från start, nu börjar det dock ordna upp sig. Bortsett från det är det att jag lätt blir slav under siffrorna.
Vilka är dina styrkor?
– Min löpning, min vilja samt min förmåga att skapa rutiner.
Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– Under höst/ vinter tränar jag jämnt fördelat över alla grenarna. Under vår och sommar tar cyklingen ca 50 % av tiden medan löpning och simning får resterande tid.
Vad är ditt stora mål i år?
– Challenge Poznan, 24:e juli i Polen.
Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?
Var tycker du det är bäst att träna?
– Eftersom jag aldrig varit på Mallorca så får jag nog säga västkusten en varm sommardag. Gärna på tempocykel på bilfria vägar eller på en grusväg i skogen.
Hur många punkor innan du bryter?
– Har aldrig blivit mentalt prövad med en punka på tävling, men jag tävlar bara med en extra slang så risken är väl att jag bryter efter två. Men jag hade nog försökt lösa ny slang på något sätt innan jag tog det beslutet.
Värsta och bästa simning:
– Värsta simningen är Kalmar Ironman 2015, inte för att vågorna var så enormt höga utan för att de var såpass små att du delvis förflyttades uppåt och neråt, men även att de bröts mot simmarna och skapade kaos.
Bästa simningen hittills är nog senaste klubbmästerskapet med Triathlon Väst, då kände jag total kontroll och gjorde en bra tid med mina mått mätt.
Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– Ca 15 timmar.
Våtdräkt:
– Zone3 Aspire.
Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– Canyon Speedmax Al 8.0
Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Asics Gel DS Racer.
Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
Målsättning:
– Min målsättning är som så många andras; att ta mig till Ironman Hawaii. Utöver det hoppas jag i framtiden får möjlighet att köra fler extrema lopp där upplevelsen tar ett större fokus. Jag skulle vilja testa Norseman, Ultraman, UTMB etc. Sen har jag en liten outtalad dröm om att någon gång klara SM-kval på 10/ 21,1 / 42,2 km i löpning.
Men i slutändan gör jag det för att det är fantastiskt roligt med triathlon, annars hade jag antagligen inte anmält mig till Challenge Poznan efter förra årets totala väggning på Kalmar. Och jag är fantastiskt tacksam för alla i min närhet som stödjer mig genom alla timmarna av slit, däribland min kära sambo, mina vänner, min familj och inte minst min arbetsgivare!
Hur har du laddat in för SM i Vansbro?
– Jag har haft ett bra träningsblock hemma sedan Bilbao Triathlon i slutet av maj, och den sista uppladdningen föregick i Dalarna. Midsommarfirande, och bara gå och skrota på gården mellan träningspassen. Det har gett en känsla av semester, och har verkligen laddat mina batterier, främst mentalt. Veckan innan Vansbro Triathlon tog jag SM-brons i tempo-SM i Västerås, och därefter körde jag ett par högkvalitativa träningspass, och från måndagen i tävlingsveckan drog jag ner på både volym och intensitet.
Berätta om ditt lopp i Vansbro!
– Jag hade en ganska stabil och kontrollerad simning. Även om det inte syns så mycket på mina simtider (än), så har jag utvecklat min simning så att jag känner mer kontroll och har mer överskott till de andra två disciplinerna. Jag simmade ca 3,5 min långsammare än Annie och Mikaela, vilket var vad jag hade förväntat.
Det första varvet, av två, på cykelbanan var lite knäpp. Jag hade inte riktigt huvudet med mig och hade svårt att samla tankarna. Att jag ler på bilder, och hejar på folk som hejar på mig är oftast ett dåligt tecken, då jag vid rätt ”mode” är djupt inne i min bubbla.
Till andra varvet gick det mycket bättre, och jag kunde avsluta cyklingen på en nivå som jag känner igen mig själv i. Det var också i slutet av första respektive andra varvet som jag cyklade förbi Mikaela respektive Annie.
Löpningen var mer svårlöpt och energikrävande än vad jag (och många andra) hade förväntat, så den gav ingen vidare flygande känsla. Som tur var hade jag en betryggande ledning efter ca 10 km, och jag kunde tillåta mig själv att ”ge efter” när det började bli slitsamt, och slapp forcera, för att spara benen inför nästa helgs tävling.
Vad kändes bäst/ mindre bra genom tävlingen?
– Från vändpunkten tillbaka mot T2 på andra cykelvarvet kändes bra, då hittade jag en rytm och känsla som jag kände igen, och jag kände mig stark. Även simningen kändes ovanligt lugn och bra.
Mindre bra var tankspriddheten på första delen av cyklingen, och halva löpningen, där jag inte hade någon bra rytm.
Hur har din säsong varit hittills?
– Jag kan inte varit annat än nöjd, då jag uppnått mina mål och presterat omkring det jag har förväntat av mig själv. Självklart känner jag fortfarande att det finns massor att utveckla, men jag har haft väldigt få ”vägbulor” längs vägen i år, och har inte behövt ändra min ursprungliga säsongsplan.
Har du lagt extra mycket tid på något särskilt som du tränat?
– Jag har inte lagt extra mycket tid på något mot vad jag brukar, men jag har haft mer överskott till att generellt vara mer närvarande i mina träningspass, vilket har höjt kvaliteten på samtliga pass. Jag har inlett ett samarbete med en idrottspsykolog (Henric Lilja), men vi har inte hunnit så långt än, men det kan bli bra!
Du vann Bilbao Triathlon, halvdistans, i maj och tog hem en tredje plats i SM i cykel. Riktigt starkt! Vad kommer härnäst? Vilken tävling ligger närmast i tiden?
– Tack! Jag ska tävla i Ironman 70.3 Jönköping på söndag. Det blir första gången som jag tävlar två halvdistanser på två veckor, så det blir väldigt spännande att se hur kroppen reagerar på det!
Vilket är ditt stora mål för i år?
– Att placera mig topp 10 på Ironman VM på Hawaii i oktober.
Vad är dina tre bästa träningstips för triathleter som nu har Ironman Kalmar som mål?
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in