Drivkrafterna till att delta i motionslopp är minst lika starka nu som före pandemin – och de nya virtuella loppen kan attrahera fler deltagare från helt nya målgrupper. Den slutsatsen drar analysföretaget Upplevelseinstitutet efter att ha studerat deltagarna i fem olika virtuella motionslopp.

Vätternrundan, Vasaloppet, Blodomloppet, Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon är några exempel på arrangörer som med hjälp av tekniska lösningar har ställt om från att arrangera fysiska lopp till virtuella satellitevenemang. I sin analys av deltagarnas beteenden i fem sådana här virtuella motionsarrangemang lyfter Upplevelseinstitutet bland annat fram ett antal faktorer som påverkar deltagarnas engagemang i de virtuella loppen. En viktig sådan faktor menar man är de ökade möjligheterna till personalisering.

– Det blir ännu viktigare att deltagarna känner sig utvalda och sedda när de inte får chans att bli bekräftade och synas tillsammans på plats under evenemanget, säger Peter Viklund, analyschef på Upplevelseinstitutet.

Men det förutsätter förstås att de tekniska lösningarna, oftast i form av en app, fungerar. Om inte tekniken levererar blir det en grund till irritation och missnöje.

– Tekniken blir plattformen som kan tillföra värde. Om tekniken fungerar väl kommer fler vilja använda den och därmed även betala pengar för att delta i virtuella lopp. Det vi kan se i studien är att apparna i många fall brustit, vilket skapar stor irritation bland deltagarna och i värsta fall kan bli barriärer för att deltagarna återkommer nästa gång. 

Hur pandemin påverkar antalet motionslopp framöver är svårt att prognostisera menar man, då flera arrangörer av motionslopp kämpar med att få vardagen att gå ihop. Men på Upplevelseinstitutet drar man slutsatsen att det finns stor potential i den här typen av lösningar, om arrangören kan hitta rätt modell.

– Vi följer löpande svenskarnas intresse för att delta i motionslopp. I dagsläget deltar 15 procent av svenskarna över 15 år regelbundet i motionslopp, vilket motsvarar drygt 1,25 miljoner människor. I gränslandet finns det ytterligare 40 procent som kan tänka sig att delta i motionslopp men som inte tar sig hela vägen fram.

Det är den här stora skaran potentiella deltagare som Upplevelsinstitutet tror kan lockas av mer lätttillgängliga och attraktiva digitala lösningar på sikt.

– Vi ser att nya drivkrafter triggas av de digitala evenemangen. Om arrangörerna blir duktiga på att identifiera dem och löser de tekniska utmaningarna så bedömer vi att potentialen i den här mer ambivalenta målgruppen är stor. Det kan bidra till att dubblera antalet deltagare inom de närmsta åren, säger Peter Viklund.