Strax innan jul lanserade Nike projektet Breaking2 – ett försök att spränga den magiska 2-timmarsgränsen – redan nu i vår!

Efter flera års forskande, testande och förberedelser har de valt ut topplöparna Eliud Kipchoge, Kenya, Lelisa Desisa, Ethiopien, och Zersenay Tadese, Eritrea som de tre som ska slåss om äran.

Det är inget blygt mål de satsar på – inbitna maratonlöpare vet att ingen ens varit nära – världsrekordet ligger på 2:02:57, och sattes av kenyanske Dennis Kimetto 2014. 

För bara två år sedan förutspådde man att det skulle dröja ända till 2075 innan gränsen skulle sprängas – förutsatt att världsrekordet skulle fortsätta kapas i samma takt som den senaste tiden. Att försöka bryta det nuvarande rekordet utmanar uppfattningen om vad som är möjligt inom idrotten.

För att maximera förutsättningarna på alla tänkbara sätt har några av världens ledande experter inom biomekanik, coaching, design, konstruktion, materialutveckling , kost, idrottspsykologi och fysiologi har varit delaktiga i projektet. 

Exakt tidpunkt är ännu inte offentliggjort, men nu släpper man plats och utrustning för försöket.

Plats: Monza. Varför? 

Trots att rykande motorer och stressade depåteam sällan är med i bilden när det kommer till maratonvisioner, så har teamet bakom Breaking2 skiftat fokus från den traditionella stadsbanan till ikonen för hastighet, racingbanan. Valet av den ultimata platsen för loppet kräver en unik uppsättning av element när det kommer till omgivningen. Hänsyn måste tas till höjd, temperatur och luftfuktighet för att optimera förhållandena.  

Efter att ha sökt världen över efter den mest lämpliga platsen, beslutade man sig för en slinga på 2,4 km vid Autodromo Nazionale Monza anläggningen utanför Monza i Italien. Vad är det som gör platsen så perfekt då?

• Temperaturen pendlar runt 12 grader.
• Vanligtvis är himlen täckt av moln (vilket minimerar värmebelastningen för löparna)
• Banans utformning, längd och höjd över havet möter andra viktiga kriterier som bidrar till att optimera försöket. Asfalt är det optimala underlaget, banan ger en tydlig och jämn stigning och en längd på 2,4 km tillåter en perfekt hantering gällande tidtagning, vätskebalansen, och näring med hjälp av stödteamet

Skon: Nike Zoom Vaporfly Elite 

Skorna som löparna ska använda under försöket – Nike Zoom Vaporfly Elite – är självklart även de resultatet av ett långt och avancerat arbete för att optimera förutsättningarna. Det radikala utseendet är också ett smakprov på Nikes framtidsplaner inom skoutvecklingen. 

Funktion och detaljer återanvänds från ikoniska tävlingsskor, men på ett mer intelligent och målmedvetet sätt än någonsin tidigare, menar Nike. Medan traditionella tävlingsskor har en låg profil, har Nike Zoom Vaporfly Elite en progressiv Nike ZoomX dämpning i mellansulan – anmärkningsvärt lättare, mjukare och mer lyhörd – vilket avspeglas i en distinkt 21mm hög framfot. Skon är designad för att ge löparen mer energi tillbaka samtidigt som den ger stötdämpning. 

Andra framträdande egenskaper är en enkelriktad, skopad kolfiberplatta med en idrottsoptimerad styvhet samt en 9 mm drop. Slutligen har hälens flöde utformats för en ultimat aerodynamik. Sammantaget ska detta bidra till att minimera påfrestningarna på hälsenan, skapa en känsla av framåtrörelse och minimera energiförlusten hos de tre löparna. 

Även resten av löparnas Breaking2-utrustning är vässad på detaljnivå för maximala resultat: linne med ultimat ventilation, korta tights med individanpassad längd och kompressionsnivå, armvärmare för svalare temperaturer, aeroblade-tejp bidrar till att minska luftmotståndet på underbenen och till och med strumpan är konstruerad för att arbeta ihop med skon. 

En ny amerikansk studie ger uttrycket ”Born to run” en helt ny innebörd. Studien, som gjordes på möss och som har publicerats i The FASEB Journal, visade att möss som föddes av mammor som fick tillgång till ett hjul att springa i under graviditeten var cirka 50 procent mer fysiskt aktiva än möss som föddes av mammor som inte hade haft tillgång till springmöjligheter under graviditeten.

Den höga aktivitetsnivån kvarstod dessutom när mössen var fullvuxna. Författaren till studien, den Texasbaserade professorn Robert Waterland, säger att tidigare observationsstudier som gjorts på människor har visat samma sak. Men man har då inte kunnat bortse ifrån att resultaten skulle kunna bero på mödrarnas påverkan på sina barn efter att de fötts. Eller att barnen hade ärvt mammans fysiska förmåga rent genetiskt.

– Vår studie som gjorts på möss är viktig eftersom vi kan utesluta alla dessa andra tänkbara förklaringar. Vi studerade genetiskt identiska möss och kontrollerade noggrant hur mycket mödrarna hade sprungit före graviditeten, säger Waterland.

– Om gravida kvinnor blir medvetna om hur viktigt det är med fysisk aktivitet även för deras barns framtida hälsa, kanske de blir mer motiverade att röra på sig under graviditeten, säger han.

I takt med att det har skurits ned på skolgymnastiken, i förmån för andra ämnen i skolan, har skolresultaten i övriga ämnen inte förbättrats, som man kanske skulle kunna tro.

Tvärtom visade 2013 års Pisa-undersökning att svenska skolelever inte bara hade tappat rejält i resultat i jämförelse med resten av världen, de var sämre än OECD-genomsnittet och var dessutom sämst bland övriga nordiska länder. Pisaundersökningen mäter 15-åringars förmåga i skolan och används för att jämföra elevers skolresultat runtom i världen. I 2013 års mätning såg man att svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse var särskilt dåliga. Och mest anmärkningsvärt var att svenska elevers resultat hade rasat mest sedan förra mätningen.

Politikerna pratar om vikten av disciplin och ordning och reda, och visst kan man väl fokusera på det, men klokast vore att lägga fokus på fler idrottstimmar och att få skolbarnen i rörelse. Det menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken Hjärnstark.

– Fler idrottslektioner skulle förmodligen ge enastående resultat i skolan, eftersom det inte bara är själva skolarbetet som påverkar inlärningen och resultaten, fysisk aktivitet är oerhört viktigt för att förbättra hjärnans kapacitet, säger Anders Hansen.

För drygt två år sedan gav han ut boken Hälsa på recept, Bonnier Fakta, som handlade om hur fysisk aktivitet påverkar hela vår fysiska hälsa. Boken blev mycket uppmärksammad, vilket sedan ledde till uppföljaren Hjärnstark som kom ut i augusti och handlar om hur konditionsidrott, och löpning i synnerhet, stärker våra hjärnor.

Intresset för Anders Hansens nya bok har inte heller låtit vänta på sig, artiklar om honom och hans bok delas flitigt på sociala medier och han är nu återkommande expert i Malou på TV4.

I Runner’s World har han intervjuats upprepade gånger de senaste åren och han har även skrivit artiklar om hjärnan och träning i tidningen. Vad gäller ämnet barn och träning, så är det en av hans hjärtefrågor, då en ganska liten förändring i träningsmängd kan göra enorm skillnad.

– Det är märkligt att inte idrotten prioriteras mer i skolan, med tanke på all forskning som visar hur avgörande kondition är för inlärningsförmågan och koncentrationen och alla andra kognitiva förmågor.

Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 11 2016. Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande: