"Jag kapade 8 minuter på milen – på en vecka!"

"Jag kapade 8 minuter på milen – på en vecka!"


Jag hade en lat gympalärare, vi fick nästan aldrig spela bollspel. Jag gick i en skola i Älvsjö utanför Stockholm, han bara satt och klockade tider när vi sprang en runda på 2,3 kilometer. Det var där jag grundlade den kondition jag har idag.

Jag har nog provat på de flesta sporter med en boll inblandad. Fotboll, basket, innebandy, badminton, tennis. Och golf, jag började spela golf när jag var femton. I fotboll vann jag division ett i S:t Erikscupen med pojkar 16, men när vi kom upp i elit blev vi ett mittenlag. Då insåg jag att jag inte skulle satsa på en karriär som fotbollsspelare.

Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att springa, både kortdistans och lite längre. Jag tycker det är roligt att pressa tider på milen, och jag skulle också kunna tänka mig en halvmara. Men maraton är inte min grej, det känner jag. Jag har varken intresset eller psyke för det.

Första gången jag sprang en mil var på gymmet. Jag stod på löpbandet och hade sprungit fem kilometer som uppvärmning, men kände att jag inte hade någon lust att gå in på gymmet och träna. Så medan jag sprang där och funderade på vad jag skulle göra i stället, så blev det sex kilometer, och sju. Då tänkte jag, vad fan, jag har ju aldrig sprungit så här långt. Så då fortsatte jag, och tänkte att jag skulle fixa milen på under femtio minuter. Jag klarade det på 49.45.

Efter det fick jag blodad tand, och sprang en mil varje dag i sju dagar. Den sjunde dagen klockade jag 41.17. Sedan fick jag löparknä direkt. Jag tog mig till sjukgymnasten och löpcoachen Rubin McRae som satte armbågar i rumpan så att jag nästan grät av smärta. Han tyckte det var orimligt av mig att gå fram så hårt på så kort tid, det var att chocka kroppen. Men han var faktiskt lite impad också, över min utveckling på så kort tid.

Jag försöker springa tre gånger i veckan, och växlar mellan två rundor på åtta och tio kilometer. Jag har svårt för att springa långsamt, tidigare brukade jag ligga runt 4.10- till 4.15-tempo, det kunde kännas vidrigt. Jag fick en lektion en gång av en löpare på Runners Academy, hon fick mig att dra ner tempot till 4.45. Men det blir man ju seg av, det känns som om konditionen blir sämre av att springa långsamt. Nu försöker jag hålla runt 4.25, fast när jag var ute på landet och sprang för en tid sedan klockade jag 41.35 utan att vara riktigt trött.

Jag tror att det har att göra med att jag har haft alkoholuppehåll i nio månader. Det har hänt mycket sedan jag hade premiär med min show Under ytan i våras. När jag hade nypremiär med den under hösten fick jag skriva om den. Nio månader utan alkohol har förändrat mitt liv på många plan. Jag firade min 40-årsdag utan att dricka något, jag firade midsommar utan alkohol. Tidigare levde jag ett ganska festligt liv under många år, det blir lätt så när man är i den bransch jag är.

Jag säger att jag inte gör ”Stand Up Comedy”, jag gör ”Spiritual Comedy”. Jag vill inspirera folk, man ska lämna föreställningen med någonting mer, någonting större. Det är mycket humor, men också mycket allvar, om att inte fly från sig själv. För min egen del är all ångest som bortblåst, förut hade jag en malande, orolig röst i huvudet. Jag möter människor på ett annat sätt idag än tidigare, jag känner mig piggare och mer närvarande, det är den stora skillnaden. Det är nog också därför jag tycker att den nya showen är bättre än den i våras. Kritiken har varit oerhört positiv, jag rodnar nästan över alla superlativ.

Jag har också startat en klubb, Sober, där man inte serverar alkohol. Första gången kom det 850 personer, brittiska BBC var där och filmade, dagstidningarna och kvällstidningarna skrev mycket. Det var en enorm hype. Det var en fantastisk kväll, en massa leenden, kärleksfull stämning, folk visade respekt för varandra och 21.20 var det fullt på dansgolvet.

Jag är ganska noga med löparkläder, det känns som om man springer fortare om man ser ut som en löpare. Jag kör med tajts och bra skor och har laddat ned Runkeeper för att hålla koll på tiden. Jag började med skor med lite tjockare sula, men det är sällan jag använder dem längre. Jag vill springa mer framåtlutad och sätta i fotdynan först och de tjockare skorna hämmar det, de känns mer som en stor klump därunder. Det är mycket enklare att springa med lätta skor, tycker jag.

Hittills har jag bara sprungit ett lopp, Premiärmilen, men jag kommer definitivt försöka springa fler millopp och säkert prova på halvmaran. Jag har som mest sprungit 17 kilometer och visst kändes det långt, men jag hade mer att ge. Förutom löpningen satsar jag på golfen. Jag har 9,9 i handicap, men gick en 77-runda för en tid sedan. Jag siktar på att ta mig under 5, och på löpningen då, sub 40. Det borde vara möjligt – i båda fallen!


Nr 5 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Fem farthöjande pass du måste testa
  • Det händer vid överträning
  • Ätstörning? Symtom du ska ta på allvar
  • Artros i knät?
  • Nya sköna löparskor
  • 6 enkla sätt att testa formen
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Läs också

Anders Hansen: Den motvillige löparen

Vi träffar succéförfattaren Anders Hansen och pratar om framgången, hans egen löpning och huruvida vi...

Läs mer

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc...

Läs mer

Lisa Nordén jagar formen

Sveriges och en av världens främsta triathleter, Lisa Nordén, tränar just nu på höghöjdsläger i...

Läs mer

Bakom varje framgångsrik man finns en kvinna

Det är nog ingen som missat Patriks Nilssons fantastiska resa när han tidigare i år...

Läs mer

Fler intressanta artiklar

Ta chansen att träffa Patrik Nilsson!

På tisdagkväll 18 oktober har du chans att möta Patrik Nilsson och höra hans berättelse...

Läs mer
Magnus Jonsson om hemligheter och triathlon

Magnus Jonsson är vår triathlonbloggare som skriver på engelska. Vi tog ett närmare snack med honom där vi bland annat...

Läs mer
Veckans triathlet: Fredrik Bäckson

Efter att ha seglat större delen av sitt liv och länge elitsatsat på sporten valde Fredrik Bäckson att för ungefär...

Läs mer
Veckans triathlet: Desiree Blomberg

Desiree Blombergs styrka är pannbenet. När hon väl satt sin fot på startlinjen vägrar hon att ge upp. Hennes favoritdistanser...

Läs mer