Anders Hansen: Den motvillige löparen

Anders Hansen: Den motvillige löparen


Anders har blivit stor i löparkretsar med sin bok Hjärnstark. Vi löpare känner att vi har valt rätt när vi läser hur löpningen stärker våra hjärnor.  Hans bok Hjärnstark  har nått en rekordpublik runtom i landet. Inte minst bland RW:s läsare, som älskar budskapet: löpning är ett mirakelmedel för hjärnan. Nu är Anders Hansen också aktuell med  boken Skärmhjärnan, som reder ut hur skärmarna förstör våra hjärnor. Vi träffade succéförfattaren och pratade om framgången, hans egen löpning och huruvida vi bör ta med oss telefonen när vi springer. Och hur bra mår vi egentligen av alla ”perfekta” löparbilder i Instaflödet?  Anders Hansen har brett ut sig…

Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Ditt Bästa år! Ny start 2020, Nybörjarprogram, Smarta tips
  • Spring i skogen, därför blir du lycklig av naturen
  • 15 grymma vinterskor i stort test
  • 30-20-10 metoden – Träningen som gör dig friskare och snabbare
  • Vår nästa skidstjärna Moa Lundgren är en grym löpare
  • Prylar: Redo för vintern!
  • Forskning: 80/20 – regeln – bevisat bra

Bli plusmedlem nu


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Sju anledningar att testa en runstreak

Sju anledningar att testa en runstreak


Att genomföra en runstreak som #RWRunstreakSWE är något du gör för dig själv – och det finns goda skäl att testa det. Här är sju!

1. Du kommer att stärka din självkänsla

Du kommer att kunna bocka av en uppfylld målsättning – varje dag. Du kommer med andra ord kunna känna dig sjukt nöjd med dig själv, dag ut och dag in. Det är bra för självkänslan. 

2. Du kan testa gränsen för din förmåga

World Marathon Challenge är en kort men brutal maratonstreak. I år var det 37 löpare som sprang de sju maratonloppen på sju kontinenter – på sju dagar. Michael Wardian vann med en genomsnittlig tid på 2.58.30.

3. Alla kan göra det

Att springa 1 600 meter, en engelsk mil, varje dag är något som alla som kan springa kan klara – det gäller dig med. 

4. Du kommer att springa på de mest oväntade ställen

Kanske på en strand runt en liten ö, eller runt din köksö, eller över ett trasigt staket, eller under en stjärnhimmel, eller i dina drömmars lopp, eller i mardrömsväder, eller …

5. Du kommer att se fram emot det

Genom att träna dig själv till att se fram emot löpningen så kommer du att utveckla förmågan att se möjligheter i stället för problem. Det handlar om att byta fokus från ”jag känner inte för att springa i dag” till ”jag kommer att känna mig nöjd när jag har genomfört dagens pass”.

Ett sätt att göra det är att till exempel bestämma dig för att lyssna på någon bra podd under löprundan, i stället för att fokusera på att rundan är något du bara måste klara av.

6. Du kommer att bli starkare

Att genomföra en runstreak innebär en daglig belastning av allt från muskler till senfästen och skelett. Resultatet är att dessa strukturer stärks – så länge du inte överbelastar dem med för långa eller för hårda pass. 

7. Du kommer att springa – helt automatiskt

När en ny vana håller på att etableras kopplas vetskapen om en framtida belöning och det du gör för att få belöningen ihop i våra hjärnor. Genom att den här processen upprepas om och om igen blir själva handlingen – att ge sig ut och springa i det här fallet – en näst intill automatiserad rutin. Till slut blir den dagliga rundan en så självklar del av ditt liv att du kanske inte ens tänker på att du gör det. 

Läs också om Runner’s Worlds runstreakutmaning under januari!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Passa på! Just nu 60% rabatt!

Passa på! Just nu 60% rabatt!


Få Sveriges största löpartidning hemskickad till dig 11 gånger (helår) för bara 437 kronor! Du får massa tips om löpning, kost, prylar och om hur du bäst kommer i form, allt direkt hem i brevlådan och på webben. Nyhet! Du har dessutom som prenumerant 20%* på löparskor och kläder! Bra va!

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR!

Ge bort en prenumeration!

Så håller du nyårslöftet – eller klarar en runstreak

Så håller du nyårslöftet – eller klarar en runstreak


Det är lätt att sätta upp mål – men svårare att fullfölja dem. Konsten är att verklighetsförankra målen, fylla dem med lust och mening och skapa en långsiktig plan. Häng med när psykologen och mentala tränaren Cecilia Duberg guidar dig in i mål!

Två väninnor sätter upp målet att springa tio kilometer tre gånger i veckan. De behöver inte springa tillsammans, huvudsaken är att passen blir av. Den ena klarar det galant: vecka efter vecka springer hon sina tre pass. Hennes väninna springer med henne då och då och det händer även att väninnan ger sig ut och springer ensam, men oftast blir passen inte av. Det finns andra saker som hon hellre prioriterar. Som att scrolla på Facebook eller lägga sig i soffan och zappa på teven. 

Hur ska du då göra för att bli som den första tjejen och se till att träningen blir av och på så sätt nå dina mål 2020? Vi frågade Cecilia Duberg, psykolog och mental coach till många elitidrottare, som menar att det handlar om att lyckas med framför allt tre viktiga delar: Verklighetsförankring, rutiner och motivation.

Cecilia Duberg, psykolog och mental idrottscoach, ger dig nycklarna till att lyckas med dina målsättningar.

Skapa utrymme

Vad gäller den första delen, verklighetsförankring, så säger hon att du behöver vara medveten om, när du sätter upp ett nytt mål, att nya rutiner behöver utrymme. 

– Den nya träningen kommer att ta tid från något annat. Du behöver därför göra medvetna val och förankra dem i almanackan och med berörda människor. Vad ska bort till förmån för det nya? För först när du skapat utrymme för det nya, på ett sätt som inte bara adderar mer till din redan fulla agenda, kommer det att fungera, säger hon. 

Nya rutiner kräver nya vanor

Vad gäller rutiner, så är det ju så att nya beteenden innebär nya vanor. Det är svårt att ändra vanor och därför krävs det att du är konkret med vad som ska göras och gör en bra och långsiktig plan. 

– Börja bakifrån med målet. Jobba dig sedan bakåt månad för månad, vecka för vecka och landa i vilka tre saker som behövs varje dag för att garantera målgång. Det kan vara allt från ett samtal till en bok eller en träningsrunda. Det viktiga är att du skapar rutiner kring dem. När du gör det kommer målet närmare och blir en del av din vardag.

Så hittar du motivationen

Den tredje viktiga punkten är motivation. Många väntar på att motivationen ska komma, och det kan bli en lång väntan. – Motivationen kommer och går, och du bör inte förvänta dig att vara ständigt motiverad. Men det går att trigga och bygga motivation genom att koppla på lust och mening,  säger Cecilia Duberg. 

För att få till ett meningsfullt mål behöver du formulera det på ett sätt som gör att du kommer att längta efter att uppnå det. I stället för att till exempel ha som mål att göra personbästa på varje lopp, tycker hon att du kan sätta ett mål som du verkligen kan påverka. Ett personbästa ligger ju inte inom din direkta kontroll – du kan inte påverka i exakt vilken form du kommer att vara i eller hur vädret blir under själva tävlingsdagen.

– Men det du kan göra är att träna så att du blir den bästa versionen av dig själv. Det kommer garanterat att kännas meningsfullt.

Glöm inte lusten

Hon tycker också att du ska fundera på vad som är lustfyllt med ditt nya mål, och återkomma till det varje dag. 

– Sätt upp bilder på väggen som påminner dig, prata med inspirerande människor och sök på nätet efter förebilder. Läs om ditt mål och ge det på så vis en meningsfull kontext.

Säg till exempel att ditt mål är att genomföra Two Oceans Marathon i Sydafrika i påsk – ett lopp som är känt som ”världens vackraste maratonlopp” där Atlanten och Indiska Oceanien möts. Då kan du läsa på om Kapstaden som resmål, där starten går, och om själva loppet i sig. På det sättet tar du små, små steg i rätt riktning mot målet. Att ta för stora kliv framåt skapar otrygghet eftersom din tillvaro plötsligt blir så förändrad. Risken är att du tappar lusten och lägger dig på soffan i stället. 

– En person som har som mål att gå ned tio kilo och säger ”I dag ska jag inte äta någonting”, försöker skapa en helt orimlig vana. Det kommer bara att ge motsatt effekt. Om du i stället börjar addera frukt och bär till frukosten, eller något annat hälsosamt som är gott, är det ett litet steg i rätt riktning.

Cecilia Duberg tycker även att du kan tänka på att fokusera på vad du tänker göra, inte på vad du inte tänker göra.

När du tänker på vad du ska göra, då blir det också lättare att skapa en berättelse om hur det kommer att bli när du är framme vid målet.

– Tänker du att du ska äta mer apelsiner, äpplen och blåbär så kommer hjärnan att fokusera på apelsiner, äpplen och blåbär. Tänker du att du ”inte ska äta smågodis” så kommer hjärnan bara att höra ordet smågodis. Hjärnan hör inte ordet INTE, den kan bara tänka en tanke i taget. När du tänker på vad du ska göra, då blir det också lättare att skapa en berättelse om hur det kommer att bli när du är framme vid målet.

Visualisera på detaljnivå

 Ett annat tips är att krydda din målbild med härliga detaljer. Gärna genom att visualisera hur det känns när du är framme vid starten av ett lopp. Eller föreställa dig hur du sover gott natten före loppet, vaknar utsövd, äter gröt, ägg och dricker ordentligt med vatten. Hur du sedan står förberedd på startlinjen, springer i jämn hastighet loppet igenom medan publiken hejar och det är vackert väder. Du kommer i mål trött men nöjd och du hör hur andra ropar grattis.

– Ju fler detaljer och sinnesintryck du lägger in i den här bilden, desto mer kommer du att längta efter att nå ditt mål. Och när du tänker på bilden ofta så kommer hjärnan till slut ha svårt att urskilja vad som är dröm och vad som är verklighet – och då är du ostoppbar!

Läs också: sex knep som får dig att hålla träningsmotivationen uppe!

SIKTA PÅ 18 Om du klarar 18 dagar så fixar du 31 – eller 365! I en studie från 2009 slog forskarna fast att en vana bildas efter 18 dagar. En annan anledning att sikta på 18: i en analys av data från träningsappen Strava såg man att de flesta användare övergav sina nyårslöften den 17:e januari. 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Seniorträning: testa gå-löp!

Seniorträning: testa gå-löp!


Med åren blir det allt tuffare för kroppen att klara av höga träningsmängder. Ett sätt att komma runt detta är att blanda löpning med återhämtande gånginslag. 

Oavsett om du har börjat löpträna sent i livet eller har ett livslångt löpande bakom dig, händer det oundvikligen saker med din kropp när du har passerat femtioårsstrecket. Åldrandets inverkan på din prestationsförmåga gör sig visserligen påmind på varierande sätt och olika tidigt hos olika individer, men du måste faktiskt acceptera att en justering av ditt sätt att träna är nödvändig efterhand som du blir äldre. 

Löpträning kan definitivt bromsa åldrandets konsekvenser och göra att du får ett friskare, aktivare och mer stimulerande liv högt upp i åldrarna. Men det förutsätter att träningen anpassas i takt med att förutsättningarna att tillgodogöra dig träningsbelastningen förändras.

Ett utmärkt sätt att kunna bibehålla en hög träningsmängd är att träna enligt en intervallmetod, där löpavsnitt blandas med återhämtande gånginslag. Att växla mellan löpning och gång har nämligen flera uppenbara fördelar jämfört med att kontinuerligt löpa under träningspassen. Den återhämtning som gångsekvenserna ger tillfälle till betyder att vi generellt kan hålla ett något högre löptempo under löpavsnitten, att vi lättare kan avverka längre distanser och att vi återhämtar oss snabbare mellan de enskilda träningspassen. Det sistnämnda beror främst på den avlastning av benmuskulaturen som sker med jämna mellanrum under gångavsnitten. 

En åldrande kropp får allt svårare att hantera det mekaniska slitage som löpning över längre distanser innebär. Därför blir de regelbundna gångavbrotten också viktiga när det gäller att förebygga överbelastningsskador. 

Det vanligaste argumentet mot att lägga in gångavsnitt under löpträningspassen är att pulsen sjunker när du sänker intensiteten till gångtempo. Därmed blir belastningen på cirkulationsapparaten lägre och följaktligen reduceras träningsstimuleringen. Men faktum är att den effekten kompenseras i hög grad av att du dels kan hålla högre tempo i löpavsnitten och dels lättare klarar av att avverka längre distanser med en träningsmodell där du växlar mellan löpning och gång.

Intervallträning är ju en i högsta grad vedertagen form av högeffektiv träning i många sammanhang.

Men det främsta motståndet mot ett löp-gång-upplägg är nog trots allt en prestigefråga: En löpare löper och gång är inte löpning! Den inställningen kan du emellertid förändra, om du helt enkelt ser på denna typ av träning som en form av intervallträning i stället för att fastna i tänkandet att du avbryter ditt löpande med gångpauser. Och intervallträning är ju en i högsta grad vedertagen form av högeffektiv träning i många sammanhang.

Det finns många exempel på att löp-gång-metoden också fungerar utmärkt i tävlingssammanhang. Den mångårige chefredaktören för amerikanska Runner´s World, Amby Burfoot, har exempelvis varit en framgångsrik farthållare under ett stort antal maratonlopp för löpare som siktar på att springa under 4 timmar, genom att tillämpa en strategi under loppen byggd på omväxlande löpning i 9-minutersavsnitt och gångsekvenser om 1 minut.

Det finns egentligen ingen magisk formel för hur långa löp- respektive gångavsnitten ska vara för att fungera optimalt. Här är det snarare fritt fram att pröva dig fram till en mix, som du själv känner ger en bra balans mellan belastning och återhämtning. I tabellen nedan återfinns några förslag för löpare på olika nivåer. Dessa kan vara en bra introduktion till ett löp-gå-upplägg, som du sedan kan modifiera efter eget huvud. 

Den totala löpsträckan för löp-gå-intervallerna kan successivt ökas i de enskilda träningspassen, allteftersom din löpkapacitet förbättras. Metoden fungerar allra bäst när det gäller att förlänga långpassen tills du klarar av att avverka pass på över 2 timmar.

Notera att alla veckans träningspass inte nödvändigtvis bör ske som löp-gå-intervaller. Det kan tvärtom vara bra att då och då genomföra ett kortare pass (cirka 30 minuter) med kontinuerlig löpning för att få en så allsidig träningsbelastning som möjligt. På så sätt vänjer du kroppen vid att hitta en bra rytm vid varierande tempon i löpningen.  

KategoriStartmixStegring
Nybörjare2 min löpning.
1 min gång.
Öka löpavsnitten gradvis till 5 min.
Gång 1 min.
Något erfaren löpare4 min löpning.
1 min gång.
Öka löpavsnitten gradvis till 9 min.
Gång 1 min.
Löpare med lång erfarenhet.
Alt. 1
4 min löpning.
1 min gång.
Stege 4-5-6-7-8-9 min löpning med 1 min gång.
Upprepa efter förmåga.
Löpare med lång erfarenhet.
Alt. 2
4 min löpning.
1 min gång.
15 sek löpning – 15 sek gång.
45 sek löpning – 15 sek gång.
1 min löpning – 30 sek gång.
Experimentera och variera.
Antal kommentarer: 1

Pelle Gunnarsson

Hej, är prenumerant och läsare av RW, tidigare Springtime sedan mer än 25 år tillbaka. Jag är 57 år (1962) och har tränat löpning regelbundet sedan mer än 35 år tillbaka. Pers på 5000 m 16,55, 10 000 m 34,52, halvmaran 1,18,08 och maran 2,54. Som ni förstår är jag mer snabb än uthållig. För tre år sedan gjorde jag 39,35 i Hässelbyloppet som 54-åring och önskar att jag återigen klarar sub 40 nästa år. Lite Gysingvarning;) eftersom jag är en varm anhängare av L-G Skoogs blogg och hans kamp mot myren samt att jag vet att hans erfarenhet som tränare är stor skulle jag vilja ha ett tips på hur jag ska träna för att nå detta mål. Just nu gör jag sub 42. Jag opererade hälsenan 2014 hos professor Håkan Alfredson i Umeå med gott resultat. Vet dock att jag inte klarar mer än tre löppass per vecka (har försökt många gånger med då kommer överbelastningsskadorna i form av vadmuskelbristningar liksom problem med lårens baksidor). I nuläget kör jag ett intervallpass i veckan med klubben Team Blekinge t.ex. 6-8 X 4 min, 3X 8 min eller 12X 2 min, alltid i maxfart. Det andra passet är 10-12 km distans i ca 4,50 samt ett långpass om 20-25 km i veckan i 5,15-5,25 i kuperad terräng. Jag tränar ingen styrka eller alternativ träning men promenerar ca 2 pass i veckan om ca 7 km på dryga timmen. Vad ska jag göra annorlunda med de tre löppassen? Vänligen Pelle Gunnarsson p.s hittade inget forum för var jag skulle ställa frågan men ansåg detta passade under seniorträning. Det är många i min ålder som f f satsar hårt nu när man har tid och möjlighet. d.s



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lisa Nordén jagar formen

Lisa Nordén jagar formen


Du har bytt coach till årets säsong, kan du berätta om det nya samarbetet?
– Ja, jag har inlett ett samarbete med norska triathlonlandslagets huvudtränare Arild Tveiten. Så nu är det han som lägger upp mitt träningsschema och det är med honom jag stämmer av all min träning.

Har Arild hand om alla träningsmomenten?
– Han är huvudansvarig för all träning, men när jag tränar t ex simning i Stockholm kör jag med simklubben Neptun. Det funkar bra eftersom de har samma tänk som Arild gällande träningen.

Har tränarbytet inneburit några stora förändringar i din träning?
– Träning är ju träning, så vi gör ganska många saker med liknande upplägg som tidigare. Men precis som längdskidåkarna i Norge tror Arild på väldigt mycket volym och tröskel i träningen. Så jag har tränat mycket mer lågintensiv träning nu, och mycket mer i tröskelfarter i alla tre disciplinerna än vad jag gjort tidigare.

När det gäller löpningen, kan du delge oss något typiskt löppass?
– Nu håller jag just på att komma tillbaka från en hälseneskada som jag drog på mig i slutet av förra säsongen. Så jag har inte hunnit köra så många löppass än, utan mest uppbyggnadsträning. Men jag vet ju vad de andra i gruppen kör, och det är ganska långa träningspass.

– Ett exempel kan vara 12 km på bana i tröskelfart. Då springer vi först 8 x 1 km, följt av 10 x 400 meter. Intervallerna delas sedan in så att en del ska gå något långsammare än tröskelfart, någon del går precis på tröskel och sedan någon del något snabbare än tröskelfart. Det upplägget har man både på 1-kilometersintervallerna och 400-metersintervallerna.
– De är väldigt noga med att man utgår från sin individuella tröskel, och mäter laktat under passen. Så gruppen blir utsprid eftersom man ska utgå helt från sin egna tröskel. Det är också ganska annorlunda mot hur jag kört tidigare gällande löpningen, där jag ofta kört i grupp och anpassat intensiteten utifrån gruppen mer än mina individuella värden.

Hur har du byggt upp din löpning efter hälseneskadan?
– Hälsenan var aldrig av, men det var en kraftig inflammation i fästet nere vid hälen. Så jag har kört rehab hela hösten och vintern, och gjort x antal tåhävningar under hösten och vintern. Sen hade jag tre veckor i gymmet där jag började hoppa. Jag fick inte börja springa innan jag kunde hoppa utan att det gjorde ont. Men nu har vi sakta börjat trappa upp löpningen igen, och det blir runt 4 mil i veckan just nu.

Hur ser din säsongsplanering ut, och vad är årets största mål?
– Nu är tanken att jag ska bygga vidare och sen köra min första tävling, en halv Ironman, på Mallorca den 13 maj. Då är tanken att jag ska tävla i simningen och cyklingen, och sedan köra tempoträning på löpdelen. Tre veckor senare är det två världscuptävlingar, så då är allt igång. Årets stora mål är VM-serien i Stockholm i slutet av augusti.

RW ser fram mot att följa Lisa under säsongen och önskar lycka till.

FOTO: Från Lisa Nordén på FB

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Bakom varje framgångsrik man finns en kvinna

Bakom varje framgångsrik man finns en kvinna


Patrik tillskriver mycket av sin framgång till det nya förhållningsättet till träning. Vi tog kontakt med Teresa för att förstå mer om vem hon är, hur hon jobbar och om det finns lärdomar från arbetssättet som skulle kunna vara gynnsamt för alla som har ambitioner inom triathlon.

Vem är Teresa Heimann Olsen och vad har du för bakgrund?
– 
Jag är utbildad nutritionist och har även studerat sport nutrition och sport science i ett och ett halvt år.

Jag provade triathlon för första gången 2013 och i min första halv-Ironman kom jag på sjätteplats vilket också gjorde mig väldigt motiverad och intresserad av sporten.

Uperform.dk startade jag för ett år sen när jag till slut vågade ta steget från ett fast heltidsjobb till att göra det jag drömt om – att jobba med människor och hjälpa dem att uppnå sina mål. Att jobba både med den fysiska förberedelsen men också den mentala är det mest tillfredställande man kan göra och det är vad jag lever för.

Min tränarfilosofi är ”livet ska inte anpassas till din träning, träning ska anpassas till ditt liv” – mitt jobb är att hitta en bra balans och nivå för varje person jag jobbar med så att de kan uppnå sitt mål men samtidigt kunna göra andra saker i livet. Alla personer jag jobbar med har olika förutsättningar, mål och livssituationer vilket gör att det krävs individuell anpassning snarare än generella program.

Jag försöker alltid jobba utifrån ett helhetsperspektiv eftersom fysiska och psykiska förutsättningar måste vara i balans för att uppnå optimalt resultat.

Vad var de största förändringarna du gjorde med Patriks träning när du började coacha honom?
– 
Största förändringarna vi gjorde var cykelträningen. Patrik är en stark simmare och löpare men jag såg att vi måste förbättra cyklingen. Jag genomförde en rad olika tester för att få en bra utgångspunkt och utformade ett helt nytt träningsprogram för cyklingen specifikt för honom. Men även om Patrik är otroligt bra löpare så gjorde vi stora förändringar här också.

Senare under träningen i somras satte han flera personbästa tider, vilket visar på att förändringarna som gjordes gav resultat.

Är man bra på två discipliner så måste man ändå alltid träna på alla tre effektivt och rätt för att hitta effektiviteten och kunna göra bra resultat som triathlet.

Du och Patrik lever ju också i en relation – hur fungerar det att vara tränare och flickvän samtidigt?
– Självklart kan det bli lite svårt ibland och ibland måste jag säga ”Nu säger jag detta som din flickvän” eller som coach. Det kan hända att jag som coach ena sekunden berömmer honom för en träningssession som han just gjorde och satte perfekt – för att i nästa sekund som flickvän ber honom plocka upp sina svettiga träningskläder från golvet i vardagsrummet.

Men utöver detta så är det ingen skillnad mellan Patrik och de andra atleterna som jag coachar, alla bokar sina möten för att prata om träningen, så även Patrik.

Veckorna före tävling är jag dock mycket mer coach än flickvän. Då stöttar jag honom fram till starten men förvandlas snabbt till flickvän när han kommer över mållinjen, med tillhörande pussar och kramar.

Hur många år har ni planerat Patriks tävlande i framtiden?
– Direkt efter Ironman Köpenhamn och Patriks fina tid på 07:49:18 gjorde vi en plan för resten av säsongen 2016 och 2017. Vid denna tid var Patriks motivation som högst och som coach är det då viktigt att hitta en realistisk och hållbar plan som både ger den nödvändiga återhämtningen fysiskt men också mentalt. Utan bra återhämtning finns stora risker för att han skulle bli skadad eller tappa den motivation som krävs för att göra topprestationer.

Efter Ironman Barcelona, bara sex veckor efter tävlingen i Köpenhamn och ytterligare ett fantastiskt resultat under åtta timmar, så hade vi ett nytt möte och utvärderade situationen. Planen var att han skulle köra Ironman Cozumel 27/11 men vi valde att ändra detta och istället ta en paus från tävlandet för att ladda om med träning och motivation och inte riskera att en tredje tävling på relativt kort tid skulle ge negativ inverkan på den långsiktiga planen – Ironman World Championship 2017, Hawaii.

Jobbar du främst med proffs eller coachar du också amatörer?
– 
Jag jobbar med alla nivåer. Mitt fokus är på de personer som har en vilja att göra detta! Jag ger mycket av mig själv som coach och jag förväntar mig i gengäld att de jag jobbar med är seriösa och gör det som krävs för att de skall uppnå sitt mål.

Naturligtvis jobbar jag mer individuellt med Patrik eftersom han har en unik talang och är ett proffs. Att få möjligheten att jobba med en av världens mest lovande triathleter och göra honom ännu bättre är ett stort förtroende och otroligt motiverande.

Hur jobbar du med atleter som inte bor i Danmark?
– 
Vi inleder alltid med att göra tester för att definiera träningszoner och kommunicerar sedan via till exempel Skype för den fortsatta dialogen och då spelar det minde roll om man är i samma land eller inte. Program och uppföljningen gör jag på TrainingPeaks som är en bra plattform för planering och uppföljning.

Att jobba med helhet och hitta balansen mellan träning, vila och livet i övrigt och förstå de olika förutsättningar varje atlet har är vad som krävs för att vara en bra coach.

Artikeln är skriven av vår bloggare Magnus Jonsson 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in