Anders Hansen: Den motvillige löparen

Anders Hansen: Den motvillige löparen


Vi träffar succéförfattaren Anders Hansen och pratar om framgången, hans egen löpning och huruvida vi bör ta med oss telefonen när vi springer. Och hur bra mår vi egentligen av alla ”perfekta” löparbilder i Instaflödet?

 Anders Hansen har brett ut sig med dator, böcker och kaffe, här på det anspråkslösa kaféet.

 – Jag gillar det här stället, jag sitter ofta här och läser och skriver, säger han.

Ja, här på fiket på Kungliga Biblioteket i Stockholm har han skrivit stora delar av sina böcker, inte minst storsäljaren Hjärnstark. Den gavs ut 2016 och är en av Sveriges mest sålda populärvetenskapliga böcker, med närmare 400 000 sålda exemplar och säljs därtill i 13 andra länder. 

Boken har blivit omtalad, inte minst i löparkretsar där den har blivit nästintill en bibel för många löpare. Förmodligen för att den på ett begripligt sätt bekräftar att det vi sysslar med är rätt: löpning är som medicin för våra hjärnor. I boken förklarar Anders pedagogiskt varifrån vi kommer, från savannen, och att våra kroppar och hjärnor än i dag är anpassade för ett jägar- och samlarliv. Och det stillasittande, urbana liv som de flesta av oss numera lever har satt sina spår. 

Anders fyller i dag stora föreläsningssalar och han har fått prestigefyllda priser, bland annat 2018 års Mensapris. Han figurerar dessutom flitigt som expert i olika teveprogram och han var gäst på Skavlan för någon månad sedan i samband med att hans nya bok Skärmhjärnan släpptes.

Anders har ett brinnande intresse för vetenskap och viljan att lära sig nya saker var markant redan under uppväxtåren i Täby utanför Stockholm.  

– Jag har alltid tyckt att det mesta är roligt och jag gillade allt från matte och fysik till historia och svenska. 

Efter gymnasiet började Anders på Handelshögskolan i Stockholm men kände ganska snart att banking, som majoriteten kursare då var fokuserade på, inte var hans grej, eftersom det var ”för själlöst”. Så efter en tid började Anders parallellt att studera på läkarlinjen. För att kunna finansiera sina studier satte han igång att skriva börsspalter med bioteknik-inriktning i Dagens Industri. 

– Det var en helt galen tid, jag pluggade och jobbade sammanlagt 100 timmar i veckan. Men det var BARA drivet av passion, bedyrar Anders.

Från början lutade det åt att han skulle bli hjärtläkare. Men så insåg han att han var mest fascinerad av hjärnan.

 Intervaller är hemskt! Men jag vet att det är bra, jag har ju läst studierna … Det är så effektivt för konditionen. Och efteråt så mår jag så vansinnigt bra. Det är grymt när man är stressad.

– Hjärnan är så komplex. Den är så mycket mer än en kroppsdel, vilket också ger en filosofisk dimension, det existentiella, allt vävs samman, och jag har aldrig ångrat att jag till slut valde att bli psykiatriker.

Det här är lite typiskt Anders Hansen, att inte nöja sig med det endimensionella. Ekonomi, medicin, journalistik i Dagens Industri. Men så småningom även i medicinska tidskrifter som British Medical Journal och Läkartidningen, där han parallellt med jobbet som psykiatriker skrev om medicinsk forskning. Sammanlagt –2 000 sådana artiklar har det blivit. Inför dessa plöjde han studier, däribland studier där man såg kopplingen mellan motion och fysiskt och psykiskt välmående. 

– Jag upptäckte att det fanns hur mycket som helst forskat på det här området de senaste decennierna, men det hade inte uppmärksammats ordentligt av medier. Framför mig låg studier som visade sambandet glasklart: Du lever längre, förblir friskare och mentalt piggare om du tränar regelbundet, men i media rapporterades mest om viktfördelarna med träning. 

Anders Hansen, Ålder: 45, Familj: Mamma och bror. Bor: Östermalm, Stockholm
Aktuell med: Boken Skärmhjärnan, Bonnier Fakta, och med en kortversion av
Hjärnstark. Podcastserien Psykiatrikerna med kollegan Simon Kyaga.
Arbetar som: Psykiatriker på Sophiahemmet i Stockholm, föreläsare och författare. Medverkar ofta i media, bland annat som expert i TV4:s Vardagspuls och Malou efter 10, där han ger expertråd kring psykisk ohälsa. Han gästade även Skavlan på SVT härom månaden och har gjort ett TED-talk på temat varför hjärnan är byggd för rörelse (2017). 
Utmärkelser: Stora hälsopriset som ”Årets författare”, 2018 års Mensapris. 1,6 miljonerklubbens hälsopris. Böcker: Hälsa på recept, 2014 med Carl Johan Sundberg; Hjärnstark, 2016; Fördel ADHD, 2017 och Skärmhjärnan, 2019.
Oväntad talang: ”Jag spelar ofta gitarr för avkoppling. I tonåren spelade jag ganska mycket, jazz, hårdrock och blues. Nu har jag tagit upp intresset igen och tar lektioner.”

Anders talade med Carl-Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi, som Anders hade haft som lärare på läkarlinjen. Tillsammans funderade de, varför inte skriva en populärvetenskaplig bok om det här? 

– Det skrevs ju om så mycket annat, som olika dieter utan några vidare vetenskapliga belägg, men fysisk aktivitet fanns det ju massvis med evidens för. Det här var så jäkla spännande, vi kände instinktivt att folk måste får reda på det här, säger Anders. 

Och varför, kan man då fråga sig, pratades det knappt om detta, när studie efter studie pekade på samma sak: Konditionsträning är en av de mest kraftfulla medicinerna för din kropp och hjärna. 

– Läkemedelsbolagen skulle ju inte ha någon nytta av att lyfta det här, tvärtom skulle det inte gynna deras försäljning av olika preparat, säger Anders.

Inte heller fanns det någon livsmedelsindustri med kraftfull marknadsföringsapparat bakom som skulle tjäna på en sådan här bok, till skillnad mot när man skriver om till exempel tarmfloror, glykemiskt index eller lågkolhydratskost. 

Men när Anders och Carl-Johan sedan kontaktade Bonnier Fakta, var förläggaren snabb att nappa på idén. Och ett år senare, 2014, gavs Hälsa på recept ut, i vilken de går igenom den samlade forskningen om vad konditionsträning gör för våra kroppar och hjärnor.

Det visade sig snart att fascinationen för träningens positiva verkan på psyket var extra stor bland läsarna. Att löpning i 45 minuter, tre gånger i veckan med 70 procent av maxpuls enligt studier är lika bra som antidepressiv medicin vid lindrig till måttlig depression. Och att intresset för löpningens effekt på det psykiska måendet är stort, kan vi på Runner’s World intyga. Många är det artiklar vi har gjort med Anders sedan Hälsa på recept-släppet, och artiklar som ”Spring dig lycklig” och ”Spring bort stressen” har delats flitigt i våra sociala kanaler. Likaså har många läsare hört av sig och vittnat om hur de har sprungit av sig depressioner. Folk känner igen sig, säger de, att löpningen gör dem harmoniska och trollar bort oro och ångest. 

Det fanns alltså utrymme för att skriva en egen bok om just träning och hjärnhälsa. Och 2016 kom Hjärnstark, signerad Anders Hansen allena. 

Här på fiket i KB verkar omgivningen vara van vid att se Anders, alla är uppe i sitt med sina datorer. Men när jag har intervjuat honom tidigare har det hänt att folk har kommit fram och tackat honom för boken.

– Det är flera om dagen som stoppar mig på stan och säger hur mycket Hjärnstark har betytt för dem, det är fantastiskt att den har kunnat göra så stor skillnad. 

Hur tränar då Anders själv? Den som följer honom på Instagram kan se att han gärna åker skidor i Alperna på vintern och återvänder dit på sommaren och cyklar mountainbike och att han ofta syns powerwalka till utsikt över Godahoppsudden i Sydafrika.

Anders gillar att cykla mountainbike i Alperna och reser gärna till Sydafrika för att springa och powerwalka.

– Det är jättebra sätt att umgås med vänner på, man hinner prata samtidigt som man får röra på sig. Jag spelar fotboll och tennis med kompisar också. 

Anders tränar även på gym tre gånger i veckan. Då blir det pulsbaserad styrketräning, det vill säga han kör alla styrkemoment i ett svep utan att pausa. Då går pulsen upp rejält. 

Och så löpningen, den utövar han också, om än lite mer motvilligt …

– Jag springer, absolut, men inte för att det är roligt, utan mer för att jag vet att det är bra för mig. Jag kan ge mig ut och springa sju kilometer, men brukar då lyssna på en ljudbok för att göra det hela lite lättare. Jag springer intervaller också, oftast på löpband. Antingen springer jag så långt jag kan på 5 minuter. Eller så springer jag 30 sekunder det snabbaste jag kan och vilar 2 minuter. Det är hemskt! Men jag vet att det är bra, jag har ju läst studierna … Det är så effektivt för konditionen. Och efteråt så mår jag så vansinnigt bra. Det är grymt när man är stressad och vill känna sig lugnare.

Inte för att Anders brukar vara så väldigt stressad, tillstår han, även om han har haft sådana perioder i livet. Som för några år sedan, när hans pappa blev svårt sjuk och gick bort. Det var en tung tid för honom, hans mamma och hans lillebror. Mitt i allt det där hade han ett ovanligt högt tryck på jobbet som läkare men även som skribent för olika vetenskapliga tidskrifter. 

– Vi har alltid varit tajta i min familj, men när pappa dog blev jag, min bror och mamma ännu närmare och jag och min bror är liksom hela tiden oroliga över att något ska hända mamma också, det är en ständig stress för oss. Här är träningen verkligen en hjälp, den gör det lättare att hantera detta.

Genomgående i Anders böcker,  poängterar han människans ursprung; vi är egentligen fortfarande kvar mentalt på savannen. Från den utgångspunkten skrev han också Skärmhjärnan. Den kom ut nu i våras och skulle kunna ses som förlängning av Hjärnstark. När Hjärnstark slutar med att summera vad stillasittandet gör med våra hjärnor, tar Skärmhjärnan en närmare titt på hur själva skärmarna som vi sitter med påverkar hjärnorna. Första uppslaget i Skärmhjärnan är skrivet i pedagogisk Hans Rosling-anda, och utgörs av inga ord utan 10 000 punkter. En punkt för varje generation människor som har levt på jordklotet. Endast de 500 senaste har människan varit bofast och bara de tre senaste har människan använt mobiltelefoner och datorer. 

– Bara en generation har upplevt smarta telefoner och sociala medier. När man ser det så här är det inte svårt att förstå varför framstående forskare frågar sig om digitaliseringen är det största experimentet i mänsklighetens historia. Vi har ingen aning om vad vi utsätter våra barn och oss själva för.

När Anders skrev Hjärnstark fanns det mängder av studier, gjorda under lång tid, att luta sig på. Men det här området med skärmar, det är så väldigt nytt, så frågan är hur mycket man kan säga att de skadar oss?

– Det går inte att säga bestämt. Men att de påverkar koncentrationen och sömnen, ökar ångest- och stressnivåerna och gör oss mindre sociala, det har man sett i åtskilliga studier, säger han.

Det talas om att ungdomar mår allt sämre psykiskt. Men Anders säger att man inte vet om de mår sämre, eller om det är så att stigmatiseringen har minskat. 

– Men man vet att ungdomar rör sig 25 till 30 procent mindre sedan millennieskiftet, förmodligen som följd av den ökade teknikanvändningen. Personligen är jag övertygad om att 4–5 timmars skärmtid om dagen, vilket är snittet bland unga i Sverige i dag, gör oss ledsna. Vi behöver vår motion, vår sömn och våra riktiga sociala kontakter. Det får man inte när man sitter dygnet runt med en skärm. 

Det skapas osäkerhet när man ser allas ’fantastiska’ prestationer i sina sociala medieflöden. Om han sprang så bra, då måste jag bräcka honom.

Jag sneglar på min telefon som ligger på bordet framför oss. Anders telefon lyser med sin frånvaro. När jag ringde honom innan vi skulle ses för att dubbelkolla platsen, så möttes jag bara av ett mobilsvar. Lite förläget lägger jag ner min telefon i väskan.

– Min telefon ligger inlåst i ett skåp där borta, säger han och pekar mot ett rum bakom honom. 

–  Studier visar att om barn har sina telefoner utanför klassrummet kommer de att prestera bättre. Så när jag jobbar försöker jag ha telefonen i ett annat rum.

Anders säger att han har försökt att ändra sina mobilvanor. Han kollar av telefonen någon gång i timmen, men inte hela tiden, det gör honom splittrad. 

– Jag har också slutat att ha den i sovrummet när jag sover. Man har sett i studier att telefonen stör sömnen om du har den i sovrummet även om den är i flygplansläge – blotta vetskapen om att den finns i rummet skapar någon slags underliggande stress. Jag använder en vanlig väckarklocka nu. 

Hur är det då på gymmet, och i löpspåret, får telefonen följa med då? 

– Nej, aldrig på gymmet för då är det för frestande att kolla på den. Jag har den ibland i löpspåret för att höra på musik eller ljudböcker.

Många RW-läsare säger att om de har glömt sin telefon, med löparapparna i, eller sin löparklocka, då är det ingen idé att springa. Hos de som tänker så här står ju prestationen i centrum, att ständigt vilja mäta tid, distans och puls. Snarare än att fullt ut njuta av stunden och uppskatta miljön de springer i. 

Vissa går så långt som att säga att vår ursprungliga drivkraft till att springa många gånger har ersatts av tekniska hjälpmedel, som på konstlad väg får oss att vilja springa. Vad tänker du om det?

– Det är svårt att generalisera. A och o är att vi är byggda för rörelse och man får hitta sin personliga motivation till det. Om man motiveras av att tävla och att använda pulsklockor så ska man såklart göra det. Men för de flesta handlar fysisk aktivitet om att gå i trappor och att promenera i stället för att ta bussen, att hitta sätt att bygga in det naturligt i sin livsstil

Samtidigt ska vi inte glömma, att det har vuxit fram en parallell trend till tidtagning och prestation: upplevelselöpning, som till exempel traillöpning, där det  för många handlar om att vara här och nu och upptäcka och utforska vackra och spännande miljöer. 

– Ja, vi är ju inte konstruerade för digitaliseringen och det är inte konstigt att det till slut blir en motreaktion. Titta bara på alla tatueringar som folk gör, när hela världen är i förändring vill man rista in något som består. Detsamma gäller ju klimataktivismen som pågår nu, hur fantastiska Greta Thunberg får gehör världen över, det är en reaktion på ett hot som står framför oss, säger Anders.

Men på samma gång är det slående hur många löpare – även bland traillöpare som säger sig springa för upplevelsen och att ”bara få vara i det fria” – lägger upp bilder på sig själva på sociala medier. Kanske när de dricker vatten ur en fjällsjö, eller när de står med en medalj runt halsen efter ett gatulopp. Många lägger också ut skärmdumpar av dagens löprunda eller vilken tid de fick just i dag. 

Och här skymtar en annan baksida av digitaliseringen. Det är inte bara det att vi distraheras när vi ständigt kollar av de sociala flödena, eller att vi sover sämre eller att vi blir allt ensammare. Det skapar också osäkerhet att se allas ”fantastiska” prestationer i sina flöden, menar Anders. Hinner hon springa SÅ ofta, hur dålig är då inte jag? Om han sprang så bra på maran, då måste jag bräcka honom. Om hon fick så många likes på bilden när hon står på den där fjälltoppen, då är jag värdelös. Det gäller att vara stark för att inte dras med i prestationshetsen.

– Hur vi mår är nära kopplat till hur vi uppfattar att vi står i den sociala hierarkin. När sociala medier bombarderar oss med en illusion om andras perfekta liv sänder det signalen till oss att ”du befinner dig på botten” av hierarkin. Då riskerar vi att må dåligt.

Sociala medier är bara en fasad, menar Anders, med bilder på när man vinner eller stoltserar över en bra tid eller då man ser snygg och lycklig ut. Men allt det andra då – livets baksidor – detta behåller man för sig själv. Som när man var tvungen att bryta maratonloppet för att man väggade eller fick löparmage. Eller när man tvingades växla mellan löpning och gång under hela löppasset för att konditionen inte var vad den borde. Eller när löparlinnet spände över magen.

– Det är enormt påfrestande att ständigt vara på jakt efter likes och att hela tiden ha en bild av sig själv att vara längst ner i hierarkin. Man får signalen om att vara sämst och självbilden blir därefter. Och de som är högt upp i hierarkin och har många likes, de är oroliga för att inte kunna upprätthålla den här bilden.

Så vad ska vi då göra? Ska vi lämna mobilerna hemma under löprundan och sluta ta selfies i löparspåret? Sluta skryta om våra tider på sociala medier och låta endast familj och vänner ta del av prisskåpet? 

– Vi kan inte backa tekniken, men vi måste lära oss att använda den smartare. Det handlar om att börja analysera vårt beteende och få en ökad medvetenhet om vad den moderna tekniken gör med våra hjärnor.Vi behöver lära oss själva och våra barn att göra aktiva val; vi behöver begränsa vår skärmtid, säger Anders.

Vad innebär det då konkret? Jo, att vi behöver föregå med gott exempel och släppa telefonen ibland, våga låta den ligga hemma på köksbordet medan du och sonen eller dottern tar en löprunda och umgås tillsammans IRL. Heja på dem ni springer förbi. Läsa fysiska böcker då och då istället för på läsplattan, eller papperstidningar som den du nu håller i din hand. 

Själv längtar Anders efter fler fysiska möten med patienter. I dagsläget arbetar han halvtid som psykiatriker och skriver böcker och föreläser resten av tiden. Han skulle kunna leva gott på att ge en föreläsning i veckan. Men det vill han inte.

– Nej, det skulle inte vara roligt, jag skulle tröttna på det. Och nu ska jag inte skriva några fler böcker på ett långt tag! Nej jag tycker om att ha patientkontakt och vill fokusera på att jobba heltid med patienter, jag längtar efter det. 

Nr 3 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Vårens bästa löparskor. 23 nya modeller – hitta rätt sko för dig
  • Löpträningen som gav Guld  i skridsko-VM. Möt Nils Van Der Poel
  • Världens bästa träningspass
  • Kriget mot skavsåren – och hur vi kan vinna det
  • Därför skyddar löpning mot depression
  • 3 sätt att bli snabbare
Bli prenumerant

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Alexander springer snyggare

Alexander springer snyggare


Kombinationen av inspirerande miljöer, konkreta löptekniktips och ett fantastiskt fint löpsteg har gett Alexander Holmblad många följare på sociala medier. Nu har hans löpprestationer och egenproducerade filmer även gett honom en plats i Crafts internationella elitteam! 

Elitlöparen Alexander Holmblad, 26, har på kort tid blivit en stor inspiratör inom löpning med över 84 000 följare på Instagram. Här berättar han om hur det gick till – och om hur en sjukdomsperiod har fått honom att omvärdera sin karriär som elitlöpare. Dessutom bjuder Alexander även på några av sina bästa löpskolningsövningar och ett av sina favoritpass –självklart i nya CTM Ultra Carbon-skon från sponsorn Craft som är samarbetspartner i denna artikel.

Kan du berätta lite om din bakgrund som löpare?
– Jag tror att jag var runt 12, 13 år när jag bytte från hockey till löpning. Jag testade på triathlon också under den perioden, men det var löpning som var min starkaste gren och det jag gillade bäst. Jag var inte superbra de första åren, utan kämpade på en bit bakom täten. Det var först under senare delen av junioråldern som jag fick lite större framgångar med några JSM-guld och senare även lag- och stafettguld på seniornivå.

Hur lyckades du ta steget till att vara bland Sveriges bästa juniorer?
– Det var tack vare att jag jobbade upp farten med hjälp av min tränare Håkan Kaneberg. Uthålligheten var lite bättre än min snabbhet, men genom att jag tränade många sprintlopp förbättrades även den delen. Vi körde allt från 30- till 60-meterssprintar med lång vila till 300-metersintervaller i full fart. Sedan började jag också med skivstångsstyrketräning, vilket också gynnade min snabbhet.

Hur gjorde ni med uthållighetsträning under den fasen?
– Den snabbhet jag skapade då lyckades jag bibehålla när jag senare började jobba vidare med uthålligheten med min andra tränare, Kent Claesson. Det var nog en kombination av dessa två bitar som gjorde att jag tog steget upp till den svenska junioreliten.

Jobbade ni även med löptekniken? Det är ju den många fastnar för när man kollar in dina filmklipp i sociala medier?
– Mina tränare var nog mest fokuserade på min koordination och kroppskontroll. Intresset för löptekniken, hur jag springer rent konkret, har nog mest kommit från mig själv. Att försöka finslipa min teknik har varit lite som en hobby för mig. Jag har tittat på olika världslöpare som rent visuellt springer riktigt fint, och försökt identifiera detaljer i deras rörelsemönster. Sedan har jag jämfört med mig själv, tittat på små detaljer, vad de gör som inte jag gör och finslipat min teknik utifrån det.

Är det viktigt att springa snyggt?
– Jag kan erkänna att det nästan gått för långt ibland, att jag tänkt för mycket på hur springer man snyggt. Det är egentligen inte alls det viktigaste i strävan att bli en bättre löpare – det snyggaste behöver inte alltid vara det effektivaste, även om det finns en liten korrelation.

Vilka detaljer har du framför allt jobbat med?
– Armpendlingen har jag till exempel fått till bättre. Jag kunde flänga lite onödigt med överkroppen och armpendlingen var inte så effektiv som den skulle kunna vara. Det tycker jag att jag har fått till bra, samtidigt som det också gynnat min löpning.

Förutom att du springer stilfullt – vad fokuserar du på som löpare i dag?
– Jag vet faktiskt inte riktigt. Under fjolåret drabbades jag av blodproppar, vilket tog väldigt hårt på mig. Under nästan ett halvår kunde jag bara träna en annan typ av löpning än den jag brukar göra, även om jag ändå kunde träna relativt mycket. Men jag kunde inte köra några tuffa intervaller eller andra pass som syftade till att jag skulle bli bättre som tävlingslöpare. Löpningen handlade bara om att komma ut och springa.

Vad innebar det för dig?
– Hur konstigt det än kan låta så upptäckte jag en annan del av löpningen. Nu kände jag plötsligt hur skönt det kan vara att bara komma ut och springa – utan fartkrav – och få njuta av omgivningarna. Jag sprang en del med min flickvän, hittade lite nya miljöer att springa i – och började även uppskatta traillöpning.

Kommer du att satsa mer på trail?
– Ja, jag tror att det kan bli mycket mer trail och längre distanser. Tidigare var jag helt inriktad mot att tävla inom banlöpning och på gatlopp upp mot 10 kilometer. Men jag vet inte riktigt vart det leder, för jag utesluter inte att jag också kommer att tävla på kortare distanser.

Du har blivit en stor inspiratör via dina filmklipp och bilder på sociala medier. Kan du berätta hur det startade?– Jag har alltid gillat foto och film, och haft det som en hobby bredvid min löpning. Men det tog något år innan jag insåg att det var bra att kombinera film och foto med min löpning. Vi elitlöpare har svårt att nå ut i media, men nu insåg jag att det här var en plattform som jag själv kan styra och nå ut med. Så jag började filma mig själv med en drönare, mest för att det var kul.

När märkte du att det tog fart?
– Under det första året hände det inte så jättemycket, men jag lärde mig hur jag skulle filma och fotografera för att inspirera andra. Efter ett tag exploderade det, fler och fler började kolla inläggen och feedbacken var väldigt positiv – vilket så klart var sporrande.

Baserat på vad dina följare gillar mest – kan du bjuda RW:s läsare på lite inspiration här också?
– Det var egentligen löpning i vackra områden runt om i Stockholm som gjorde att följarskaran växte så fort. Mina följare inspirerades av att se hur vacker löpning kan vara, så det blev en kombination av miljö och löpteknik. Sedan har olika typer av löpskolningstips varit väldigt uppskattade, konkreta tips på olika övningar som kan gynna löpstyrkan – som det här:

Alexander bjuder på Dum-studs, Tennsoldaten/Ravelli, Mångsteg, Sprintkicks.
Läs mer om övningarna längst ner i artikeln.

Din löpning och dina inspirerande filmer har också gett dig en plats i Crafts internationella elitteam, som är en satsning inom främst trail och ultra. Hur känns det att vara med där –och vad innebär det för dig?
– Det känns så klart oerhört kul och hedrande att vara med i teamet. Jag är ensam svensk, övriga löpare kommer från USA. Målet är att vi ska kunna dela med oss av våra erfarenheter, både inom teamet men även ut mot alla löpare. Förhoppningsvis kommer vi att kunna träffas och tävla tillsammans inom en snar framtid.

Craft har nyligen släppt den omtalade CTM Ultra Carbon. Som teamlöpare har du testat den lite mer än många andra – hur skulle du beskriva den skon?
–  Den bygger på den nya skotekniken som kommit de senaste åren, med volymfylld mellansula och kolfiberplatta. Det som skiljer CTM Ultra Carbon mot många andra liknande modeller är att man har inriktat sig på att den ska fungera för längre distanser och även klara viss traillöpning. Så jag skulle säga att det är en grymt mångsidig och hållbar sko, som jag uppskattar på allt från längre distanspass till tröskelpass och backpass.

Vilken typ av pass kommer den bäst till sin rätt på?
– Man kan verkligen känna vad skorna gör för tekniken och farten i ett backpass. Där tycker jag att man hittar in till ett riktigt bra flyt både uppför och utför med CTM Ultra Carbon. Testa till exempel att springa en minut uppför i bra fart och sedan lite lugnare löpning utför, utan att översträcka steget. Sedan upprepar man det så många gånger som känns bra. Jag kan till exempel köra 20 x 1 minut när jag har bra inspiration, men alla kan förstås köra utifrån sin nivå. Springer man många intervaller behöver inte heller farten vara jättehög!

ALEXANDER HOLMBLADS INSTAGRAM

LÄS MER OM CRAFT CTM ULTRA CARBON

ALEXANDERS LÖPSKOLNINGSÖVNINGAR:
Dum-studs: Försök landa parallellt med fötterna. Du vill vara så kort tid i marken som möjligt!
Tennsoldaten: På denna övning tenderar en att luta sig bak med överkroppen. Försök hålla dig upprätt! Och armarna ska röra sig lika dynamiskt som när du springer normalt. Rent instinktivt sträcker många ut sina armar, men tänk på att vinkeln i armbågsleden ska vara precis som när du springer normalt.
Mångsteg: Här gäller det att vara försiktig om en inte har gjort den här övningen så mycket tidigare. Försök ha lång hang-time, men hitta din nivå (vi är bara löpare som vill få bättre spänst och tryck i steget, inte trestegshoppare). Du ska kunna köra 20-30 meter av denna övning utan att få ont. 
Sprintkick: Explosiva och snabba rörelser. 

Runner’s World tackar för intervjun som gjorts i samarbete med Craftsportswear.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Sju anledningar att testa en runstreak

Sju anledningar att testa en runstreak


Att genomföra en runstreak som #RWRunstreakSWE är något du gör för dig själv – och det finns goda skäl att testa det. Här är sju!

1. Du kommer att stärka din självkänsla

Du kommer att kunna bocka av en uppfylld målsättning – varje dag. Du kommer med andra ord kunna känna dig sjukt nöjd med dig själv, dag ut och dag in. Det är bra för självkänslan. 

2. Du kan testa gränsen för din förmåga

World Marathon Challenge är en kort men brutal maratonstreak. 2019 var det 37 löpare som sprang de sju maratonloppen på sju kontinenter – på sju dagar. Michael Wardian vann med en genomsnittlig tid på 2.58.30.

3. Alla kan göra det

Att springa 1 600 meter, en engelsk mil, varje dag är något som alla som kan springa kan klara – det gäller dig med. 

4. Du kommer att springa på de mest oväntade ställen

Kanske på en strand runt en liten ö, eller runt din köksö, eller över ett trasigt staket, eller under en stjärnhimmel, eller i dina drömmars lopp, eller i mardrömsväder, eller …

5. Du kommer att se fram emot det

Genom att träna dig själv till att se fram emot löpningen så kommer du att utveckla förmågan att se möjligheter i stället för problem. Det handlar om att byta fokus från ”jag känner inte för att springa i dag” till ”jag kommer att känna mig nöjd när jag har genomfört dagens pass”.

Ett sätt att göra det är att till exempel bestämma dig för att lyssna på någon bra podd under löprundan, i stället för att fokusera på att rundan är något du bara måste klara av.

6. Du kommer att bli starkare

Att genomföra en runstreak innebär en daglig belastning av allt från muskler till senfästen och skelett. Resultatet är att dessa strukturer stärks – så länge du inte överbelastar dem med för långa eller för hårda pass. 

7. Du kommer att springa – helt automatiskt

När en ny vana håller på att etableras kopplas vetskapen om en framtida belöning och det du gör för att få belöningen ihop i våra hjärnor. Genom att den här processen upprepas om och om igen blir själva handlingen – att ge sig ut och springa i det här fallet – en näst intill automatiserad rutin. Till slut blir den dagliga rundan en så självklar del av ditt liv att du kanske inte ens tänker på att du gör det. 

Läs också om Runner’s Worlds runstreakutmaning under januari!


Antal kommentarer: 1

Häng med på RW:s maratonmånad! - Runner's World

[…] en klassisk runstreak – du springer minst 4,2 kilometer varje dag under septembers 30 dagar. (Du hittar sju goda skäl till varför en runstreak är en bra anledning här.) Har du bara sprungit lite tidigare, eller springer ett par gånger i veckan, är det här en […]



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

PUMA PASSION FOR RUNNING med Martin Kjäll-Ohlsson

PUMA PASSION FOR RUNNING med Martin Kjäll-Ohlsson


I betalt samarbete med PUMA och Runner’s World i Norge presenterar vi Martin Kjäll-Ohlsson. Trots att han har lagt ner elitsatsningen springer Martin fortfarande riktigt fort på maraton – men det är frihetskänslan i löpningen som är det absolut viktigaste för honom.

I den här filmen möter Runner’s Worlds redaktör Sara Skarabot Pedersen den norska löparen Martin Kjäll-Ohlsson under en löptur där de testar PUMAs löparsko Speed 600 2 och pratar löpning.

Martin har under karriären bland annat sprungit för svenska Hälle IF, och är ett känt namn inom elitlöpningen på maratonsträckan i både Sverige och Norge. Som 17-åring sprang han 3 000 meter på under 9 minuter, vilket är bra men kanske inte uppseendeväckande i ett elitperspektiv. Några år senare började han med tröskelträning. I kombination med mer struktur på träningsupplägget gav det resultat, bland annat sprang Martin 1.08.45 på halvmaraton och 2.23 i debuten på maraton. Personbästat på maratonsträckan sänktes sedan till 2.21.46. Martin Kjäll-Ohlsson har vunnit Oslo Marathon, Midnight Sun Marathon och Mauritius Marathon.

Martin beskriver sig som ödmjuk, positiv och uthållig. Löpning – med stort L – är fortsatt en mycket viktig del i hans liv som numera både innehåller en familj med två små barn och ett jobb som Marketing and Business Development Manager på ABB.

I filmen får du flera tips och inspiration till din egen löpning.

PUMA Speed 600 2 hittar du hos XXL

Vi springer tillsammans – för förändring!

Vi springer tillsammans – för förändring!


På lördag avgörs SM i maraton. Två av favoriterna, Mustafa ”Musse” Mohamed och Mikaela Arfwedson, är engagerade i projektet Run for Change. Målet är att bekämpa fattigdom.

Det är många löpare som blivit engagerade i den ideella organisationen Hand in Hand som arbetar med entreprenörskap som ett effektivt och hållbart sätt att bekämpa fattigdom. Det är löporganisationen Urban Tribes som är länken mellan löparna och projektet Run For Change, som stöttar Hand in Hand.

Rubin McRae, Urban Tribes,

Urban Tribes är ett gäng som älskar löpning. De utbildar löpcoacher och erbjuder professionell löpträning för grupper och företag.
Rubin McRae, löpcoach och grundare av Urban Tribes är entusiastisk:
– Våra löparhjärtan klappar också för att göra världen lite bättre – och vad passar oss bättre än att springa för den förändring vi vill se?

Run for Change with Hand in Hand startade 2019, då flera av Sveriges bästa löpare var ambassadörer för projektet. Målet är att skapa en rörelse som resulterar i att en hel by i Kenya får utbildning i entreprenörskap och blir starka nog att ta sig själva och sina familjer ur fattigdom.

I Kenya lever en tredjedel av befolkningen i extrem fattigdom – och läget är än värre nu med Covid-19.

– I Kenya lever en tredjedel av befolkningen i extrem fattigdom – och läget är än värre nu med Covid-19. Men Kenya är också världens mest framgångsrika löparnation, och därför känns det extra bra för oss att kunna göra skillnad här. Det är också ett sätt att nå Urban Tribes vision som handlar om att löpning kan skapa en bättre värld, säger Rubin McRae.

2020 – inget vanligt år

Årets stora löparfester Asics Stockholm Marathon och TCS Lidingöloppet har båda ställts in på grund av pandemin. Nu har de två forna konkurrenterna bestämt sig för att göra gemensam sak och genomföra två elitlopp, den 5 och 26 september. I stället för att ställa in – ställer man om!

Flera av löparna som kommer att springa är även ansikten utåt för Run for Change, som ambassadörer. En av dem är Runner’s Worlds skribent Mustafa ”Musse” Mohamed, flerfaldig vinnare av Lidingöloppet och nuvarande innehavare av det svenska rekordet i maraton. Han är också den idrottsman som vunnit flest svenska titlar genom historien.

Mustafa ”Musse” Mohamed

– Jag kom till Sverige som 11-åring från ett stundande krig i Somalia och hade turen att växa upp i en trygg miljö. För mig är det självklart att stödja kampanjen Run for Change, jag vet själv vad det betyder att få rätt stöd för att förändra sitt liv och ta sig ur fattigdom, säger Musse.

Mikaela Arfwedson (fd Larsson) som har vunnit de tre senaste svenska mästerskapen i maraton siktar på ännu en mästerskapsmedalj. Detta efter att ha fått sitt första barn. Mikaela är verkligen någon att ha koll på framöver. Hon deltar i Run for Change för andra året:

– Det känns som en helt självklar sak att göra. Många har inte alls våra förutsättningar till ett bra liv och jag tycker att vi som kan hjälpa till ska göra det. Fattigdom bekämpar vi bäst tillsammans!

Springa tillsammans – bekämpa fattigdom tillsammans

I projektet Run for Change möts Urban Tribes och Hand in Hands målsättningar i en perfekt match. Rubin McRae håller med:

– Hand in Hand hjälper människor att av egen kraft ta sig ur fattigdom. Det bygger självförtroende och självkänsla. Av egen kraft tar man sig också genom ett maraton. Det manifesterar vi genom Run for Change!

Hand in Hand hjälper människor att av egen kraft ta sig ur fattigdom. Det bygger självförtroende och självkänsla

Samarbetet inkluderar också personer från näringslivet som älskar löpning och samtidigt vill stödja Hand in Hand och initiativet Run for Change. Maria Åhr, VD och partner på Alfvén & Didrikson säger att Run for Change är ett samarbete mellan näringsliv, idrott och välgörenhet som visar på att vi tillsammans kan göra ännu större skillnad.

– Drömmen är att alla som deltar i Stockholm Marathon och Lidingöloppet under nästa år vill vara med och springa tillsammans med oss och Run for Change, säger Maria.

Alla kan vara med!

Både SM-maran och TCS Lidingöloppet kommer att livesändas så att du ska kunna följa loppen. Givetvis kan du också stötta projektet Run for Changeswisha valfri summa till 9000 910 och märk gåvan ”RFC”. Varje krona gör skillnad!

TOPPBILD: Deca Text & Bild


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Fem vanliga misstag du inte vill göra

Fem vanliga misstag du inte vill göra


Vi är alla ivriga att komma igång med den formhöjande träningen så här års. Men det finns goda skäl att hålla igen ett tag till. Här är fem av de vanligaste misstagen vi löpare gör i början på säsongen. 

I inledningen av en ny säsong är träningsmotivationen av förklarliga skäl på topp. Vi vill alla gärna få ett kvitto på att formen stiger och är ivriga att trappa upp träningen inför kommande utmaningar.       

Detta är naturligtvis i grunden positivt. Samtidigt finns det en risk att man spänner bågen väl hårt i den här perioden. Har du inte ett långsiktigt och balanserat perspektiv på träningen är det lätt hänt att du hamnar snett i ditt träningsupplägg.

Antingen klarar kroppen inte av att tillgodogöra sig träningen, eftersom en för hög träningsbelastning är nedbrytande i stället för uppbyggande. Eller så drabbas du av överbelastningsskador som tvingar dig till avbrott i träningen. Men den kanske allra vanligaste konsekvensen är att man helt enkelt inte orkar mentalt att hantera en träningsplan som blir alltför ambitiös. 

Oavsett om det är fysiska eller mentala tecken på en alltför snabbt stegrad träningsbelastning som först ger sig tillkänna är det viktigt att förstå vilka träningsfel som ligger bakom problemen. Fel som ofta kan härledas till dessa fem olika faktorer:

1. För mycket för snabbt

Det är som sagt ofta en brist på långsiktighet som gör att många inte får en önskad prestationsförbättring genom träningen. I flera andra sammanhang i vardagen är vi vana vid snabb respons på det mesta vi företar oss. Några snabba tryck på ett tangentbord eller en smartphone fixar det mesta i vår högteknologiska vardag. 

På sistone har det även i träningssammanhang talats mycket om att högintensitetsträning ger snabba resultatförbättringar. Våra kroppar fungerar emellertid fysiologiskt på samma sätt som när vi levde på jakt och fiske för många tusen år sedan. Att utveckla vår fysiska prestationsförmåga är en lång och tålamodskrävande process.

Eftersom varje enskilt steg under löpning innebär en belastning på ungefär tre gånger vår egen kroppsvikt måste vi successivt vänja oss vid sådana påfrestningar. Får bara kroppen tid på sig att bygga upp sin hållfasthet kan den klara ganska imponerande belastningsnivåer – även under avsevärt lång tid. Men då måste man skynda långsamt. 

Är du nybörjare eller om du har gjort ett längre uppehåll i din löpträning under vintern är det extra viktigt att stegra belastningen kontrollerat och att säkerställa tillräcklig återhämtning mellan träningspassen. 

Läs också: Nybörjarspecial

Olika individer har olika genetiska förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig löpträning, men utgångspunkten bör aldrig vara att träna maximalt av vad du kan klara av i varje träningspass. Känslan att det alltid finns lite kraft kvar i reserven efter ett avverkat träningspass är en god tumregel. 

Tömmer du dig fullständigt vid ett enskilt träningstillfälle kommer det att få negativa konsekvenser för nästa träningspass. Detta är speciellt märkbart under din uppbyggnadsperiod, då syftet är att lägga en stabil grund med hjälp av stor träningsmängd.  

2. Alltför ensidig träning

För att din träning ska bli av på ett regelbundet sätt är det viktigt att den är lättillgänglig. Det innebär att du inte ska behöva förflytta dig långa sträckor till speciella träningsanläggningar (utom möjligen vid enstaka tillfällen) utan att du enkelt ska kunna löpträna där du bor eller jobbar. 

Det innebär däremot inte att du alltid bör löpa samma träningsrunda. Både kropp och hjärna behöver omväxling för att träningen ska bli stimulerande. Se därför till att variera korta och längre träningspass, samt att träna på olika underlag och ibland även i kuperad terräng.

Variera även löptempot under den här uppbyggnadsperioden. Det kan du göra genom att regelbundet lägga in så kallad fartlek, där du växlar mellan långsam distansfart och ett lite kvickare tempo i ett spontant och oregelbundet mönster. 

Att hela tiden löpa samma träningsrunda i ett jämnt tempo kan fungera som ett sätt att bibehålla formen på en viss nivå, men det är inte optimal träning för att förbättra prestationsförmågan. Kroppen anpassar sig nämligen till just den belastning den utsätts för. Den bygger upp kapacitet för att klara av den aktuella sträckan i ett visst tempo – om du inte utmanar kroppen till att utveckla kapaciteten utöver just detta. Se därför till att alltid varva långa, hårda träningspass med kortare, lättare träning – eller rena vilodagar.

Läs också: Kört fast? Variera träningen!

3. Fel träningsgrupp

Att träna tillsammans med andra löpare är en utmärkt motivationshöjare och adderar en trevlig social dimension till träningen. Ska gruppträningen hjälpa dig att utvecklas som löpare är det emellertid avgörande att du hamnar i rätt sällskap. 

Det är inte enbart viktigt att gruppen är relativt homogen, det vill säga att alla har ungefär samma löpkapacitet. Minst lika viktigt är det att gruppen är överens om syftet med de gemensamma träningspassen, och att ni genomför dessa enligt en överenskommen plan.

Risken med all gruppträning är nämligen att någon eller några löpare gärna vill testa sin förmåga mot övriga i gruppen. De gemensamma träningspassen blir då till interna kraftmätningar i stället för träningspass där man hjälper och stöttar varandra. 

Att genomföra distanspass i ett alltför högt tempo gör inte att träningen ger bättre effekt – om nu någon trodde det. I stället blir oftast resultatet att kroppen inte hinner återhämta sig tillräckligt till nästa träningspass. Risken är då stor att du hamnar i en negativ spiral som i förlängningen innebär att träningen blir nedbrytande i stället för uppbyggande.

Välj därför dina träningspartners med omsorg. Förutom att de bör ha liknande målsättning med löpningen som du själv, bör ni ha samma inställning till syftet med att träna i grupp. Gemensam träning ska i första hand vara en hjälp att utvecklas tillsammans – inte ett sätt att mäta krafterna mot varandra. 

4. Träningen är inte synkroniserad med livspusslet

Det är lätt att tro att framgångsrik träning endast beror på vad du genomför under dina träningspass. Men i realiteten bestäms inte träningseffekten enbart av själva träningsarbetet. Mycket av vad du gör i din vardag har ett påtagligt inflytande på hur du utvecklas som löpare.

Slarvar du med kost, sömn och övrig återhämtning eller om du lever ett extremt stressigt liv så ger inte dina träningspass optimal effekt. Därför är det viktigt att du planerar in din träning så att den balanseras mot allt annat som du gör i din vardag. 

Får du inte den utväxling av träningen som du förväntat dig är det långt ifrån säkert att du ska modifiera själva träningen. Lika ofta är det andra faktorer i vardagen som behöver justeras för att du ska kunna tillgodogöra dig din träning bättre.

Vill du få ut det bästa av den tid och energi som du lägger ned på ditt löpande måste du vara villig att anamma en särskild livsstil. Det innebär inte alls att du måste leva som en asket –  snarare handlar det om att se och förstå sambanden mellan din träning och vad du gör när du inte tränar.       

Läs också: Tio knep för dig som vill få till träningen!

5. Brist på kompletterande träning

Historiskt sett har prestationsförmågan i löpning främst kopplats till kroppens syretransporterande förmåga. Faktorer som maximal syreupptagningsförmåga och hög mjölksyratröskel har länge ansetts avgörande för hur fort vi kan tillryggalägga längre löpdistanser.

På senare år har man insett att faktorer som styrka, rörlighet, koordination och balans också har sina givna platser i en komplett träningsplan för löpare. Ett tekniskt korrekt utförande av själva löprörelsen har också fått mer uppmärksamhet. Så kallad löpskolning rekommenderas numera som en viktig komponent i effektiv löpträning.

Det finns både en direkt prestationshöjande effekt och en skadeförebyggande aspekt av att komplettera din löpträning med annan träning. Hur mycket styrka, rörlighet och löpteknik som du bör lägga in i din träningsplan är förstås individuellt.

Med den relativt stillasittande tillvaro som är normaltillståndet i västvärlden är det naivt att tro att det räcker med att fokusera på träning som stimulerar cirkulationsapparaten (läs löpning). Vi behöver ägna tid åt att förbättra muskelstyrkan, koordinationen och hållfastheten i vår rörelseapparat för att kunna tillgodogöra oss själva löpträningen.  

Många ambitiösa träningsplaner spricker just på att muskler, senor, benvävnad och ledbrosk inte klarar av den belastning som regelbunden löpning innebär. Om du inte lagt en solid grund redan som barn genom att dagligen löpa till och från skolan, som många löpare i Östafrika har, är det klokt att avsätta tid för kompletterande träning. Denna typ av träning kallas ofta ”prehab”.

Tar du inte den här typen av förebyggande träning på allvar är risken stor att du förr eller senare råkar ut för skadebekymmer (och då tvingas till avsevärt mycket tråkigare ”rehab”-träning). Och faktum är att även många östafrikanska löpare, trots sina goda grundförutsättningar för långdistanslöpning, även avsätter tid för kompletterande styrke- och rörlighetsträning.  

Läs också: Vinterns bästa alternativträning


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in