Evys tips inför tjejmilen

Evys tips inför tjejmilen


Hur många gånger har du sprungit Tjejmilen?
– Jag har varit med alla gånger utom två. Jag missade en tjejmil på åttiotalet när jag var förkyld och så firade jag min 60-årsdag vid ett tillfälle.

Evy, som vunnit loppet fem gånger, är en trogen deltagare även om hon numer springer som motionär. Redan det första året, 1984, kände Evy att Tjejmilen var en tävling som hon gillade.

– Det är speciellt med en tävling bara för tjejer. Det är roligare och en mer avspänd atmosfär. Alla kan vara med, ung som gammal, tränad som otränad.
Evy tycker fortfarande att det är lika roligt att vara med. Även om hon har en annan målsättning.

– Förut var jag ju med i täten så då var det ju inspirerande att ligga bakom ledarbilen. Nu när jag tar det lugnare så är det ändå lika roligt att vara med. Tjejmilen är en tävling som jag inte vill missa.

Har du några sista minuten tips inför loppet?

– Den sista veckan före loppet gäller det mest att vila och ladda. Den mesta träningen ska redan vara gjord. Det är viktigt att spara krafterna till tävlingsdagen.

• Ta fram de kläder och skor som du ska springa i. Använd en väl insprungen utrustning.

• Ät och drick ordentligt. Pasta, ris, potatis är bra tillsammans med vatten och sportdryck.

• Spring i ditt eget tempo. Många springer alldeles för snabbt i början. Banan är inte så lättlöpt som man tror. Det finns några förrädiska backar som kan bli jobbiga om man bränt för mycket krut i början. Starta istället lugnt och försök hitta en löprytm som passar just dig.

• Klä dig svalt. I slutet av augusti kan det vara riktigt varmt. Ta på dig tunna kläder, gärna i ett funktionsmaterial. Shorts eller tights och linne eller t-shirt brukar räcka. Undvik svarta kläder och bomullsmaterial.

• Skydda huvudet. En keps är bra om solen är framme. Starten går mitt på dagen och då står solen i zenit. Ett pannband är bra som svettskydd.

• Drick efter banan. Det finns både vatten och sportdryck vid vätskestationerna. Se till att få i dig båda dryckerna, du behöver salterna i sportdrycken, särskilt om det är varmt. Och det brukar det vara när Tjejmilen avgörs.

• Ta med dig en supporter. Även om banan är kantad av många åskådare så är det bra att ha en anhörig eller bekant som kan hjälpa dig med dina överdragskläder och ge dig lite vätska. Det betyder mycket att ha någon som står och hejar efter banan.

 

Foto: Anders Grahn

 

Så tränar du för milen

Så tränar du för milen


Samtidigt återhämtar man sig relativt snabbt efter ett millopp och kan därför tävla ofta. Har man en solid grundträning i benen, är det fullt möjligt att prestera bra millopp med två veckors mellanrum.
Dessutom är miltiden en mycket bra formbarometer eftersom yttre faktorer som vind och temperatur inte får samma avgörande betydelse som vid tävlingar på längre distanser.
Har man ett längre lopp som huvudmål senare på säsongen, är milloppen idealiska kontrollstationer på vägen för att stämma av att man ligger rätt i sina träningsförberedelser.
Slutligen passar just milen som morot i träningen för ett stort antal löpare. För eliten är det en sträcka som ställer krav på både uthållighet och tempoförmåga, samtidigt som den taktiska kylan kan bli det helt avgörande vapnet. Nybörjaren har å andra sidan en avsevärd utmaning i själva sträckan. För att kunna fullfölja i god stil krävs en regelbunden träning under ett antal månader. En mils löpning inger trots allt respekt.
För det stora flertalet löpare mellan elit och nybörjare är just tiden den främsta motståndaren. Eftersom tio kilometer är en i högsta grand standardiserad distans, är resultaten lätt jämförbara – en viktig faktor för många.
Att förbereda sig för ett millopp innebär egentligen inga stora pricipiella skillnader jämfört med långdistansträning i allmänhet.
Oavsett om tävlingsdistansen är tre kilometer eller maraton är likheterna större än olikheterna.
Vad det egentligen handlar om, när träningen inriktas på en specifik distans, är en period av finslipning veckorna före tävlingen. Avsikten är främst att förbereda kroppen för tävlingsfart, vilket framför allt betyder att hitta rätt tävlingstempo.
När man står på startlinjen, ska man känna sin förmåga så väl att man – oavsett hur fort omgivande löpare rusar iväg – direkt kan finna en rytm och ett tempo som håller hela vägen. För nyckeln till bästa möjliga tid är jämn fart under hela loppet.
Här följer en meny på sexveckors träningsprogram för löpare på fem olika nivåer. Och som ytterligare vägledning har jag också tagit med tre testresultat på kortare distanser som med ganska stor tillförlitlighet talar om ifall kapaciteten räcker till för de uppställda målen.
Så testa dig själv och välj därefter program!

Milen under 40 minuter
Bakgrund: Du bör ha flera års regelbunden träning bakom dig. Du bör ha sex månaders grundträning med en genomsnittlig mängd av minst 50 kilometer i veckan.
Du bör under de senaste tre månaderna ha tränat 4-5 gånger per vecka och då ha genomfört ett snabbdistanseller fartlekspass i veckan.

Testtider:
200 meter på 35 sekunder
400 meter på 75 sekunder
3000 meter på 11.00

Specialträning under sex veckor
(veckoinnehåll)
• Ett långpass på 12-18 km i 4.45-5.00/km
• Ett tempopass bestående av något av följande alternativ:
10x400m på 80 sekunder med 400m återhämtande jogg.
5-6x1000m på 3.45 med 500m återhämtande jogg.
Snabbdistans 5 km på 20.40 Inled och avsluta med 2-3 km jogg.
• Ett fartlekspass 7-12 km i kuperad terräng.
• Två medellånga distanspass på 7-10 km i 4.30-4.45/km.

Milen under 45 minuter
Bakgrund: Du bör under det senaste året ha tränat fyra gånger i veckan med en genomsnittlig mängd av 40 km i veckan. Under de tre senaste månaderna bör du varje vecka ha avverkat såväl distanspass på cirka 15 km som snabbdistanseller fartleksträning.

Testtider:
200 meter på 38 sekunder
400 meter på 82 sekunder
300 meter på 12.30

Specialträning under sex veckor
(veckoinnehåll)
• Ett långpass på 12-16 km
• Ett tempopass bestående av något av följande alternativ:
8-10x400m på 90 sekunder med 400m återhämtande jogg.
4x1000m på 4.15 med 500m återhämtning.
Snabbdistans 5 km på 23.15 Inled och avsluta med 2-3 km jogg.
• Två medellånga distanspass på 7-10 km i 5.00-5.15/km.

Milen under 50 minuter
Bakgrund: Du bör under minst tre månader ha tränat fyra gånger i veckan med en genomsnittlig mängd av 40 km i veckan. Under den senaste månaden bör du vid minst tre tillfällen ha avverkat träningspass på 15 km eller längre.

Testtider:
200 meter på 40 sekunder
400 meter på 88 sekunder
300 meter på 13.45

Specialträning under sex veckor
(veckoinnehåll)
• Ett långpass på 12-16 km i cirka 6.00/km
• Ett tempopass bestående av något av följande alternativ:
6-8x400m på 98 sekunder med 400m återhämtande jogg.
4x1000m på 4.45 med 500m återhämtande jogg.
Snabbdistans 5 km på 25.50 Inled och avsluta med 2 km jogg.
• Två medellånga distanspass på 7-10 km i 5.30-5.45/km.

Milen under 60 minuter
Bakgrund: Du bör under minst två månader ha tränat tre gånger i veckan med en genomsnittlig mängd av 25 km i veckan. Under den senaste månaden bör du vid minst tre tillfällen ha avverkat träningspass på 10 km eller längre.

Testtider:
200 meter på 50 sekunder
400 meter på 1.55
300 meter på 16.30

Specialträning under sex veckor
(veckoinnehåll)
• Ett långpass på 8-13 km i 7.00-7.30/km
• Ett tempopass bestående av något av följande alternativ:
5x400m på 2.10 med 400m återhämtande jogg.
3x1000m på 5.45 med 500m återhämtande jogg.
Snabbdistans 4 km på 25 minuter Inled och avsluta med 1-2 km jogg.
• Två medellånga distanspass på 5-8 km i 6.45-7.00/km.

Nybörjare
För den som endast har sporadisk löpträning bakom sig (två gånger eller mindre i veckan) kan en förberedelseperiodpå tio veckor vara fullt tillräcklig, om målsättningen begränsas till att fullfölja loppet. Träningstempo är av underordnad betydelse – det viktiga är att få tillräckligt många löpkilometer i benen. I nedanstående tabell står L för för enbart löpning och V för omväxlande löpning och gång, en träningsform som nybörjaren bör använda för att undvika syreskuld och mjölksyrabildning.

Vecka    Dag 1    Dag 2    Dag 3

1         3 kmV    3 kmV    4 kmV
2         3 kmV    3 kmV    3 kmV
3         3 kmV    4 kmV    4 kmL
4         4 kmV    4 kmL    5 kmL
5         4 kmV    4 kmL    6 kmL
        5 kmV    5 kmL    6 kmL
        6 kmV    6 kmL    7 kmL
8         6 kmL    7 kmL    7 kmL
9         6 kmL    6 kmL    8 kmL
10       5 kmL    3 kmL    Tävling

 

Gör en Lasse Viren

Gör en Lasse Viren


Ibland är det trångt om saligheten. Till exempel i maror som Stockholm Marathon eller i vårliga terränglopp. I kritiska skeden av loppet som under startrusningen eller där banan plötsligt smalnar av eller vid någon vätskekontroll, där nervösa löpare plötsligt glömmer disciplinen och ändrar färdriktning, kan det hända att fötter och ben trasslar in sig i varandra. Plötsligt ligger man där på marken omskakad och med skrapat knä eller armbåge, och har man ytterligare otur så snubblar någon annan över en där man ligger som ett oförmodat väghinder. Så kommer man till sist på benen igen, fast övertygad om att loppet nu är kört, dvs fördärvat. Det är det nu inte. Gör en Viren! Lasse Viren från Finland vann olympiskt guld på 5000 och 10.000 meter i såväl München 1972 som i Montreal l976. Men den medalj som han skattar högst är säkert den första, dvs den som han vann på 10.000 meter i München. Halvvägs in i loppet fälldes han av ett oavsiktligt krokben, föll till marken och såg fältet med favoriten Dave Bedford i spetsen springa ifrån. Men han kom snabbt på fötterna igen, och inom mindre än en minut, hade han nått kontakt med tätgruppen igen. Ett varv från mål slog han så på en obetvinglig spurt som gav honom en överlägsen seger. Vi har alla varit i liknande situationer, vare sig det gällt idrott eller verkliga livet. Mer eller mindre oförskyllt har man drabbats av en oväntad motgång. Hur man handskas med den kritiska situationen kan vara helt avgörande. Därför kan man lära en hel del av Viren.

Var vaksam. För att undvika att över huvud taget falla, bör du ge dig själv gott om utrymme i loppet. Ställ dig inte bland de främsta i starten, utan välj en plats bland dina jämlikar. Annars finns det risk för både knuffar och slag, när ett antal löpare försöker springa förbi dig.
På samma sätt bör du, precis som vid bilkörning, kontrollera ”den döda vinkeln”, när du själv ändrar riktning under loppet, t ex när du passerar en medtävlare. Och var särskilt uppmärksam vid vätskekontrollerna eller när ni rundar ett gathörn.

Grips inte av panik. Om något går på tok i ett långlopp, har du vanligtvis tid att reparera skadan. Det sämsta du kan göra är att försöka ta igen det förlorade alltför snabbt, vilket är lätt gjort, när adrenalinet flödar. När German Silva svängde åt fel håll i 1994 års New York Marathon, förlorad han ledningen till sin landsman Benjamin Paredes. Eftersom Silva visste att det var nära en kilometer kvar till mål rusade han inte i kapp direkt utan höjde bara tempot ett snäpp, så att han nådde Paredes ett par hundra meter från mål. Sedan spurtade han utan svårighet ifrån.

Håll dig i rörelse. Stanna inte efter ett fall utan rör dig framåt. Att tycka synd om sig själv i mitten av ett lopp hjälper inte ett skvatt. Jag gjorde ett svanhopp på trottoaren vid en vätskestation i ett maratonlopp för en del år sedan. Den närmaste kilometern sprang jag och tänkte på hur ont jag hade samt planerade en gruvlig hämnd (en välplacerad armbåge) på den löpare som hade fällt mig. Men när jag väl glömt mitt sargade knä och sårade ego, fann jag rytmen igen, och det hela slutade med att jag slog mitt personliga rekord.

Var redo. Detta scout-motto gäller också löpning. Förbered dig mentalt på vad du ska göra om något går snett i ett lopp. Något så enkelt som att hålla reda på vilken sida av gatan vätskestationerna ligger eller att ta med sig en extra gel kan göra skillnaden mellan ett bra och ett dåligt lopp. Om något skulle gå dåligt är det bra att ha en plan att ta till i stället för att bara reagera.

Håll humöret uppe. Det elfte budet, ”du ska inte gnälla”, hjälper dig att komma igenom de flesta incidenter såväl i ett lopp som i livet i övrigt. Det ger en viss stolthet att veta att man inte är den som ger sig på grund av några motgångar. Om inte annat har du en bra historia att berätta för dina kompisar efter loppet.