6-dagarslöpning är en sport med anor från 1800-talet. Då ställde sig människor frågan hur långt det var möjligt att springa. Svaret var: 6 dygn. På den tiden begränsades löpningen av helgandet av vilodagen, en tradition som hållit i sig ända till modern tid. En löpare får gå av banan för att äta, sova och gå på toaletten, men ju längre tid löparen befinner sig på banan desto längre kommer den. Det är en avvägning mellan sömnbehov och prestation, en balans på knivsudden mellan att gå sönder och att fortsätta. Det handlar om använda sin egen kropp till att åstadkomma det omöjliga som faktiskt är möjligt.
Loppet i Balatonfured sprangs på en 926 meter långt varv där löparna alltså skulle hinna så långt som mjöligt under de 6 dygnen. Från Sverige deltog ultralöparna Johan Steene, Kristina Paltén och Jan-Erik Ramström. Trion sprang så bra att dom tog lagsilver för Sverige. Totalt blev det i lagtävlingen 2189 km under sex dygn under. Omräknat sprang trion 52 maratonlopp tillsammans under de 6 dygnen. Kristina satte nordiskt och svenskt rekord (bästa notering) med drygt 667 km och tog brons i damklassen. Johan satte svenskt rekord (bästa notering) med drygt 870 km och vann herrklassen.
Ultralöparna startade klockan 12 torsdagen den fjärde maj och slutade inte springa förrän 6 dygn senare. Viktigt för löparen är att trots fysisk utmattning och minimalt med sömn ändå klara av att ta komplexa beslut för att kunna ta sig så långt som möjligt. Saker som ultralöparen måsta bedöma är; sömnbehov, påfyllning av energi, när det är smart att springa utifrån väder och när den behöver ta hand om slitna muskler och fötter. Något som Kristina, Johan och Jan-Erik alltså bemästrade på bästa sätt!
Nedan några kommentarer från dom svenska hjältarna:
– Det var omänskligt. Ändå är det människor som gör det, säger Kristina. Jag fick problem med ett knä efter drygt två dygn och var borta från tävlingen i 18 timmar, men lyckades komma tillbaka och kunde fullfölja. Det är jag otroligt glad för.
– Jag är bra på att springa dåligt väldigt länge, säger Johan och skrattar.
– Det är sjukt på ett ofattbart häftigt sätt, säger Jan-Erik. Mitt lopp gick från misär med magproblem och en skadad fot till lycka. Att få ta hem en pokal till Sverige var kul.
Nr 10 ute i butik nu!
Ur innehållet:
Ditt bästa år! Experternas smarta tips
7 pannlampor i stor test
Vad är långpass?
Spring saktare! Forskare: Därför gör det dig snabbare
Redo för träning? Enkelt formtest som ger dig besked
Här kommer en riktigt efterlängtad löparnyhet. Midnattsloppet arrangerar i samarbete med Runner’s World ett helt nytt löplopp, Stockholms Bästa 2021! Förresten, sa vi ett lopp? Vi menar egentligen 1 loppserie – 8 lopp, 8 banor, 8 distanser.
Stockholms Bästa är loppserien där du kan utmana dig själv, din granne, släkting eller kollega. Tävlingen är uppdelad på åtta lopp och du väljer själv hur du vill delta. Vinn pris i allt från bästa tid till bästa löparbild, i flera olika tävlingsklasser. Stockholms Bästa pedagog till exempel.
Stockholms Bästa har de senaste banorna, unika distanser i en loppserie där inget lopp är det andra likt. Varje lopp pågår i tio dagar, banorna är exakt uppmätta och har fast tidtagningsutrustning. Självklart är loppserien anpassad utefter myndigheternas rådande rekommendationer.
Första loppet går av stapeln i februari 2021. Häng med – det blir kul!
Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.
Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor). • Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.
Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️ Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app
Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.
Världens största halvmaraton, Göteborgsvarvet arrangeras den 11 september 2021. Flytten har beslutats av Göteborgs Friidrottsförbunds styrelse och görs för att skapa bästa möjliga förutsättningar för genomförandet av loppet.
Tillsammans med Göteborgsvarvet Marathon den 19 september 2021 kommer Göteborgsvarvet att utgöra en världsunik löparvecka i Göteborg.
– Anledningen till beslutet om att flytta Göteborgsvarvet från maj till september baserades på att vi tillsammans med Göteborgs Stad, partners samt relevanta myndigheter gör den samlade bedömningen att vi ur ett samhällsperspektiv har bättre möjligheter att både genomföra och planera för den världsunika löparveckan i september 2021. Tack vare samhällets idoga ansträngningar med att utrota covid-19, nu närmast genom massvaccinering, ser vi hoppfullt på framtiden och går in med övertygelsen att vi kommer genomföra Göteborgsvarvet 2021. Sedan får vi självfallet anpassa oss efter de eventuella restriktioner och riktlinjer som kan vara aktuella i september, säger Martin Bergman, förbundschef Göteborgs Friidrottsförbund och VD för Göteborgsvarvet. – Vi väljer att ta detta beslut i ett tidigt skede för att alla berörda parter ska veta vad som gäller och därigenom få bästa möjliga förutsättningar att ladda upp inför den 11 september 2021. Det gäller såväl löpare och partners men inte minst Göteborg Stads olika förvaltningar och bolag som genom detta beslut ges rådrum att hantera tillståndsgivning inför genomförandet av de båda loppen i september, säger Martin Bergman.
Flytten innebär att Göteborgsvarvet och Göteborgsvarvet Marathon bildar en historisk löparvecka mellan den 11 och 19 september 2021. – Att flytta Göteborgsvarvet till september känns helt rätt för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för löparna. Det blir fantastiskt roligt att Göteborg, som få andra städer i världen, får en unik löparvecka med både världens största halvmara och det exklusiva maratonloppet. Det blir en härlig utmaning med två lopp i september och det är något att se fram emot för alla oss som älskar löpning, säger Mustafa ”Musse” Mohamed, tvåfaldig vinnare av Göteborgsvarvet och svensk rekordinnehavare i maraton.
På ursprungsdatumet i maj kommer ett virtuellt evenemang att hållas men den 11 september är det den klassiska bansträckningen längs Göteborgs gator som gäller. – Exakt på vilket sätt vi kommer att genomföra Göteborgsvarvet i september 2021 är i detta nu under planering och beredning i organisationen. Givet situationen i samhället är vi fortsatt beroende av att följa händelseutvecklingen dag för dag, signalerna från regeringen och Folkhälsomyndigheten men också den planerade massvaccineringens utfall är avgörande för vår genomförandeförmåga. Vi har på plats en professionell genomförandeorganisation och ständig kontakt med berörda myndigheter. Organisationen känner en stor trygghet och besitter både kompetens och kapacitet att genomföra Göteborgsvarvet och Göteborgsvarvet Marathon under 2021, även sett ur ett folkhälsoperspektiv. Vi ser mycket fram emot en härlig löparvecka i september 2021, säger Martin Bergman.
Inför beslutet av flytten av Göteborgsvarvet har diskussioner förts med Marathongruppen som arrangerar Stockholm Halvmarathon. Detta eftersom båda loppen kommer att genomföras den 11 september 2021.
– Det är förstås inte optimalt att Sveriges två största halvmaratonlopp arrangeras samma dag men vi har haft en god dialog med Göteborgsvarvet och kommer att samverka för att lösa det på bästa möjliga sätt för löparna. Det viktigaste är att vi får komma igång och arrangera evenemang igen, säger David Fridell, marknadschef för Marathongruppen.
Anmälan för de som redan anmält sig till Göteborgsvarvet gäller fortfarande. Anmälan flyttas per automatik till loppet den 11 september.
Flytten till den 11 september berör endast moderloppet Göteborgsvarvet. Gällande dotterloppen och Varvetmilen kommer detaljer kring dessa att kommuniceras löpande allteftersom beslut fattas av organisationen.
När Charlotta Fougberg stod på startlinjen i ett kylslaget Reggio Emilia i Italien på luciamorgonen var det med målet att springa till sig en OS-plats på maraton. Det blev både personbästa och en tid under OS-kvalgränsen – men tiden 2:28:55 var inte alls vad Ullevilöparen hade hoppats på.
Charlotta Fougberg har haft en suverän höst som löpare. Först med en stark första plats i Lidingöloppets elitlopp och sedan med den bästa placeringen någonsin av en svensk löpare i halvmaraton-VM. Hennes 18:e plats gav henne utmärkelsen Årets prestation i landslaget, och tiden 1:10:19 är både personbästa och den tredje snabbaste svenska tiden bland kvinnor genom tiderna på halvmaran.
Charlotta Fougberg i Edizone Speciale Maratona di Reggio Emilia
I Edizone Speciale Maratona di Reggio Emilia, som även fungerade som italienska mästerskapen i maraton, skulle formen och kapaciteten nu räcka över den dubbla distansen. Charlotta gjorde också ett oerhört starkt lopp. Tiden 2:28:55 räckte både till en meriterande andra plats i elitloppet och är den tredje bästa tiden genom tiderna av svenskor. Fougberg har nu endast Isabellah Andersson, som har det svenska rekordet på 2:23:41 från Dubai 2011, och Carolina Wikström (som nyligen gjorde 2:26:42 i Valencia) framför sig. Tiden var även klart under den officiella OS-kvalgränsen. Men det var ändå inte en lycklig Charlotta Fougberg som intervjuades efter loppet. Charlotta berättade om förberedelserna som snöade igen och om känslan av att springa med ben som inte känns som de brukar.
Varför valde du just Reggio Emilia Marathon som ditt ”OS-kvallopp”? – Jag har inte haft så många lopp att välja mellan på grund av pandemin. Valencia, som jag väldigt gärna ville köra, valde att säga nej till mig tre gånger – trots att min coach Johan Wettergren verkligen låg på dem om detta. Men så hittade Johan italienska mästerskapen i Reggio Emilia som ett alternativ. – Ända fram till drygt två veckor innan loppet var det osäkert om de skulle genomföra loppet, men när det blev klart fick vi kolla upp att tävlingen uppfyllde alla kriterier för att vara kvalificerande till OS.
Utifrån den korta förberedelsetid du fick på dig mot just detta specifika lopp, hur la du upp det? – När allt var klart åkte jag iväg till St Moritz för att genomföra mina sista förberedelser på hög höjd. Det såg bra ut när jag åkte, snöfritt och med öppna faciliteter, men det blev inte alls som jag tänkt mig. Jag hade räknat med att det skulle komma snö, men tanken var att kunna göra mycket av träningen ute ändå och sen kombinera med löpband. Men sedan kom snön, och det var inte lite snö heller – runt 1,5 meter! Samtidigt skärptes restriktionerna i regionen och alla gymmen stängdes. – Så träningsförberedelserna förändrades, och Johan som var i Italien fick inte åka upp till mig och supporta. Men via en kontakt fick jag tillgång till ett löpband i en lokal där professionella atleter fick tillåtelse att träna. Där gällde så klart ansiktsmask på och bara ett fåtal personer fick vistas i lokalen, men jag kunde i varje fall träna fartpass på löpbandet.
Omgivningarna runt St Moritz fylldes med mycket snö
Så hela sista förberedelseperioden fick du träna på bandet? – Ja, så var det och tyvärr gav det mig en seg känsla i benen. Jag är inte alls van vid att träna så mycket löpband, så det kan kanske vara en anledning till segheten som infann sig. Jag tänkte att det skulle släppa när jag drog ner på träningen mot slutet, och jag åkte även ner till Italien lite tidigare än planerat för att kunna springa lite på snöfritt underlag några dagar för att hitta känslan.
Hittade du in till känslan igen? – Det kändes hyfsat på uppvärmningen inför loppet och under de första kilometrarna. Men redan efter 10 kilometer fick jag börja kämpa, trots att det var en fart som jag normalt sett inte ska behöva kämpa för så tidigt i loppet.
Hur var skillnaden jämfört med när du är i form? – Den stora skillnaden fanns ju redan i de sista passen inför loppet, där jag brukar ha en känsla av att flyga fram när jag lättat på träningen. Jag brukar få hålla igen för att inte springa för fort, men så var det inte alls nu. Jag hade ändå en förhoppning om att det skulle släppa till loppet, men det gjorde det inte.
Hur tacklade du det under loppet, när du får kämpa för att hålla farten så tidigt i loppet? – Det var mitt tredje maraton, och jag har ju tidigare fått höra att det kan hända så mycket under ett maraton. Känslorna kan komma och gå. Så min tanke var att om jag jobbade på fanns ju chansen att det skulle kännas bättre efter hand. Även om farten var någon sekund åt fel håll var det inom felmarginalen utifrån mitt tidsmål. – Men det släppte inte utan det var en kamp hela vägen. Även om jag inte rakt av hade stenkoll på farten kände jag att både 2.27- och 2.28-målet sakta försvann. Samtidigt försökte jag tänka att det oavsett tid blir en bra maratonerfarenhet.
Jag ger inte upp i första taget och med lite distans till loppet är det ändå en bra tid
Hade du aldrig några tankar på att kliva av? – Det är klart att den kom upp, men jag slog bort den. Jag ger inte upp i första taget och med lite distans till loppet är det ändå en bra tid, speciellt med tanke på att den kom i ett lopp där jag har den här känslan. – Jag vet att jag kan mycket bättre även om jag vet att det inte är lätt. Så jag är stolt ändå att jag kunde prestera på det sätt jag gjorde, och även Johan var imponerad över hur jag höll ihop det.
Som jag förstod det var du, trots den fantastiska prestationen, väldigt ledsen direkt efteråt. Kan du berätta om hur du kände? – Ja, tårarna rann i flera timmar efter målgången. Jag vet att jag kan bättre och blir så ledsen när jag inte får ut det. Man har inte så många chanser på maraton, så det måste ju stämma den dagen och nu gjorde det inte det. Men sedan vände känslan och jag blev revanschsugen i stället, även om det först så klart gäller att ta vila och en period med lättare träning.
Hur känns kroppen efter att du fått kämpa så tidigt i loppet? – Det känns ju att jag har sprungit ett maraton, men jag är väldigt glad att kroppen ändå känns så bra. Jag har inga skadekänningar alls, och jag ser verkligen fram mot att köra igång träningen igen – även om jag inte ska stressa fram något.
Du klarade den officiella OS-kvalgränsen för maraton i riktigt kyliga förhållanden, och du gjorde ett fantastiskt bra halvmaraton-VM tidigare i höst. Vad tror du och din tränare om OS-chanserna? – Ja, det var kyligt. Mina fingrar var helt vita och bortdomnade när jag gick i mål. Folket i målfållan var så glada för min skull och gratulerade till att jag klarat gränsen, och förstod inte riktigt hur jag kunde vara ledsen. Men det är SOK som bestämmer, så jag får utgå från det. Men jag ser fram mot nya chanser att springa riktigt fort på maran.
TOPPFOTO: Deca Text och Bild från VM på halvmarathon 2020
Drivkrafterna till att delta i motionslopp är minst lika starka nu som före pandemin – och de nya virtuella loppen kan attrahera fler deltagare från helt nya målgrupper. Den slutsatsen drar analysföretaget Upplevelseinstitutet efter att ha studerat deltagarna i fem olika virtuella motionslopp.
Vätternrundan, Vasaloppet, Blodomloppet, Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon är några exempel på arrangörer som med hjälp av tekniska lösningar har ställt om från att arrangera fysiska lopp till virtuella satellitevenemang. I sin analys av deltagarnas beteenden i fem sådana här virtuella motionsarrangemang lyfter Upplevelseinstitutet bland annat fram ett antal faktorer som påverkar deltagarnas engagemang i de virtuella loppen. En viktig sådan faktor menar man är de ökade möjligheterna till personalisering.
– Det blir ännu viktigare att deltagarna känner sig utvalda och sedda när de inte får chans att bli bekräftade och synas tillsammans på plats under evenemanget, säger Peter Viklund, analyschef på Upplevelseinstitutet.
Men det förutsätter förstås att de tekniska lösningarna, oftast i form av en app, fungerar. Om inte tekniken levererar blir det en grund till irritation och missnöje.
– Tekniken blir plattformen som kan tillföra värde. Om tekniken fungerar väl kommer fler vilja använda den och därmed även betala pengar för att delta i virtuella lopp. Det vi kan se i studien är att apparna i många fall brustit, vilket skapar stor irritation bland deltagarna och i värsta fall kan bli barriärer för att deltagarna återkommer nästa gång.
Hur pandemin påverkar antalet motionslopp framöver är svårt att prognostisera menar man, då flera arrangörer av motionslopp kämpar med att få vardagen att gå ihop. Men på Upplevelseinstitutet drar man slutsatsen att det finns stor potential i den här typen av lösningar, om arrangören kan hitta rätt modell.
– Vi följer löpande svenskarnas intresse för att delta i motionslopp. I dagsläget deltar 15 procent av svenskarna över 15 år regelbundet i motionslopp, vilket motsvarar drygt 1,25 miljoner människor. I gränslandet finns det ytterligare 40 procent som kan tänka sig att delta i motionslopp men som inte tar sig hela vägen fram.
Det är den här stora skaran potentiella deltagare som Upplevelsinstitutet tror kan lockas av mer lätttillgängliga och attraktiva digitala lösningar på sikt.
– Vi ser att nya drivkrafter triggas av de digitala evenemangen. Om arrangörerna blir duktiga på att identifiera dem och löser de tekniska utmaningarna så bedömer vi att potentialen i den här mer ambivalenta målgruppen är stor. Det kan bidra till att dubblera antalet deltagare inom de närmsta åren, säger Peter Viklund.
David höll långt in i loppet fart för att putsa Mustafa Mohameds svenska rekord, men slutade med en försmädlig tangering av det personliga rekordet. Mikael Ekvall fick efter en tuff satsning bryta loppet.
I filmen ”Groundhog Day” från 1993 vaknar Bill Murray upp i samma dag, om och om igen. Det låter obehagligt likt David Nilssons upplevelse från dagens maraton i Valencia. För nästan exakt ett år sedan sprang David 2:10:09 runt Valencias gator när han förbättrade det svenska rekordet för första gången sedan 1983. Idag öppnade Högbylöparen loppets första halva nästan 30 sekunder snabbare, men slutresultatet blev detsamma, 2:10:09.
Efter 40 löpta kilometer (2:03:16) fanns det fortfarande goda möjligheter att bli första svensk under 2:10. David orkade dock inte öka farten och fick retfullt se klockan passera drömgränsen innan han korsade mållinjen som 31:a man i det ohyggligt starka startfältet. Tiden visar dock att David har etablerat en stabil nivå på världstider, vilket kommer öppna möjligheter för mer starter i snabba maror.
Mikael Ekvall låg länge med samma grupp som David, men tappade efter halvmaran passerats. Efter 30 km fick han kliva av. -Det var ingen höjdare idag. Jag valde tyvärr fel grupp och det gick för fort. Jag gick in i väggen helt enkelt.
Etiopien fick se sig slagna av Kenya i toppstriden. Loppets favorit Birhanu Legese blev trea bakom Evans Chebet och Lauwrence Cherono (2:03:00 resp. 2:03:04). Snabbaste europé blev Ayad Lamdassem på nytt spanskt rekord, 2:06:35.
Dagens prestation hittar vi dock på den halva distansen. Aldrig tidigare i historien har någon sprungit ett halvmaraton under 58 minuter. Idag gjorde 4 män det.
Kibiwott Kandie sets a pending World Athletics record at the Valencia Half-Marathon (organizer photo from RRW)
Snabbast vara Kibiwott Kandie från Kenya på sanslösa 57:32, en förbättring av världsrekordet med 29 sekunder! 5 km passerades på 13:37 och 10 km på 27:24. Kandie fick revansch på ugandiska världsmästaren Jacob Kiplimo som sprang på 57:37 som tvåa. Loppet levde in på målrakan, där Kandie tillslut kunde avgöra med en mäktig spurt. Även kenyanerna Rhonex Kipruto, 57:49, och Alexander Mutiso, 57:59, underskred 58 minuter. För sitt världsrekord belönades Kandie med en bonus på €100 000. KOLLA UPPLOPPET PÅ RW´s INSTAGRAM
Damernas halvmaraton vanns av världsrekordhållaren på 1500m, Genzebe Dibaba. 65:18 gör etiopiskan till den snabbaste debutanten på sträckan genom tiderna!
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in