Blogg

A day in the life of me


Dagarna nu alltså. Det är inte mycket soffhäng direkt och jag förstår inte var hösten tog vägen? Oktober? Hallå?

Idag var en semitypisk dag. Den började egentligen igårkväll med att vi lade oss så vi somnade runt 22.00. Bra dagar börjar så.

Bebis vaknar 2-4 gånger per natt och absolut- det känns. Men jag är en expert på att ”dvalamma”. Men har jag sovit mina 7 timmar så tassar jag ut 06.00 då N går upp och jag hinner få en runda innan han går till jobbet.

Jag älskar de här turerna. Längtar till dem. Har inga som helst problem att kliva upp och vara ute inom 10 minuter. Cirka 40 minuter tassande bara. Heligt. Ska utvecklas till långpass tids nog.

Kommer hem och stora tjejen är vaken och får kika på lite ”bompa” eller röjer i sitt rum. Lilla tjejen brukar vakna vid 7-7.30 och är en jollrande solstråle. Jag och storskrot äter frukost och pratar och lilla ligger på golvet. Jag plockar och städar lite.

VI försöker vara på dagis till 9.00 för samlingen. Sen går jag antingen hem och jobbar fram till lunch medan bebis sover men idag kom en av mina adepter hit och jag gick igenom övningar för henne ute i vår park. Solen strålade- vilken dag! Båda har bebisar och det är så lätt då- hon förstår mig och vice versa. S sov som en stock igenom.

Sen gick jag in med lilla S, mös lite med henne och gjorde lunch till en viss ultravän som sprungit 3 mil inatt medan vi andra sov. Sjunger massor medan jag lagar mat och S sjunger med ibland med sitt joller. Ibland bara stirrar hon på mig. Gjorde ”quinotto” med kikärtor, morot, lök, tomat, persilja och fetaost. Vi snackade om ditten och datten ett tag tills hon pep iväg och fick med en påse med barnkläder som jag lovat en rumänsk tiggerska jag träffade igår. Hon lyckades förklara att hon hade en bebis (pekade på min barnvagn) och en större, typ 3 år. Skickade med lite leksaker också.

När hon gått jobbade jag en halvtimme innan jag hämtade storskrot på dagis. Jag klurar på massa framtida saker och så är det en del annat på det privata planet- välja skola? FLytta hit en allmoge kökssoffa, osv. Väl hämtad lekte vi lite hemma, försöker alltid ha tid för stora tjejen efter dagis utan att annat stör.  igår lade vi pärlplattor och idag var det tågbana och jag lagade middag: spenatsoppa med pannkaka med mandelmjöl, havregryn och lite dinkelmjöl. Ofta vill hon hjälpa till, vill kläcka ägg och röra om. Hon dukar och håller på att lära sig tända ljusen. Jag sjunger mer och hon tyckte att ”mamma du borde vara med i Mello, de sjunger sådär mycket där”. Ah. Ok. Nog inte.

N kom hem och för mig är det viktigt att sitta tillsammans och äta men just den här kvällen valde jag att smita ut 30 minuter och köra styrka. Jag hade bara med mig min 8 kg kettlebell men öste på i vår lekpark så mycket jag kunde. Kom hem helt endorfinhög och plockade undan i köket medan de andra lekte tågbana. Duschade stora tjejen, duschade själv. Körde en tvätt och en disk och packade på något sätt samtidigt och hann amma två gånger. När båda barnen sov (yes! bebisen somnar nu före oss yes!) sitter jag vid datorn lite till just den här veckan för jag har flera träningsprogram och kostanalyser att göra. Det är jobbförbud fredag em- söndag em och därför gör jag så mycket jag kan nu. Jag dricker kopp efter kopp med grönt té och försöker låta bli skåpen precis bakom mig där jag har QuestBars som är min stora last just nu. Har en triljard grejer jag vill läsa om och massa saker på listan men gör enligt mina ”buckets” och försöker känna mig nöjd med det jag hunnit.

Klockan 21.30 cirka försöker vi lägga oss och jag har en helt galen trave med olika böcker som jag läser i. Allt från Simon och Ekarna till the art of low carbohydrate living. Men oavsett hur intressant så faller ögonlocken ihop. Eller så ligger vi och pratar. Vi kan prata och prata och prata och det tar aldrig slut. Det är kärlek.

Jag har inga problem som helst att somna. Är oftast pigg precis hela dagen och känner mig som en ostoppbar maskin. Jag hoppas det fortsätter så. Nu är det snart läggdags!


Nr 5 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Fem farthöjande pass du måste testa
  • Det händer vid överträning
  • Ätstörning? Symtom du ska ta på allvar
  • Artros i knät?
  • Nya sköna löparskor
  • 6 enkla sätt att testa formen
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Mjölk- mu eller bä?


Dagens snackis. Som tolkas både av pålästa och av de sombara vill att mjölk ska vara dåligt. Och de som inte vill det.

Jag säger ”hurra” bara för att jag är less på att i Sverige verkar råda konsensus att mjölk=starka ben. Medan det behövs en massa andra saker också. JA- kalcium är viktigt. JA det finns i mjölk. Och mycket av det. Men även i massa annat.

Sverige tillhör ett av de land som dricker mest mjölk. Och sloganen ”mjölk ger starka ben” har väl alla hört. Samtidigt är vi också världsledande på benskörhet. Skandinavien har flest frakturer och ”man vet inte varför”. Eller så är det väldigt många som inte vill att vi ska veta varför. På mjolk.se ger man förslaget att det var för att man konsumerat för lite kalcium och vitamin D. Och det finns många som tjänar pengar på att vi dricker mycket mjölk. Det ska vi ha klart för oss.

Det har gjorts lite studier på kopplingen och nu kommer en stor studie, en kohort studie med 110 000 deltagare varav 61 433 kvinnor och 45 339 män som fått fylla i matfrekvensformulär.

Tidigare studier på djur hade indikerat att galaktos ger förhöjda nivåer av oxidativ stress (som socker bland annat gör) och nu ville man se effekten på benskörhet och även nivåer av oxidativ stress hos män och kvinnor.

Studien fann att under de 20 år som kvinnor följdes var frakturer betydligt vanligare hos de som drack mycket mjölk. Man får dra försiktiga slutsatser av detta. Fler studier behövs eftersom det kan vara andra saker som spelar in. Det svåra med människor är att man skulle behöva kontrollera dem rätt rejält för att ”låsa in” de faktorer man vill undersöka.

En ökad risk för benskörhet kommer av flera orsaker, bland annat av minskade östrogennivåer då östrogen minskar nedbrytningen av benmassa. Något som förstås är mer relevant för kvinnor och speciellt efter menopausen.

Det jag tyckte var mer intressant var ännu ett stöd för att sockerarter ger ökade markörer för inflammation vilket också framkom i studien. Saker med socker i är bu i stora mängder. Alltså inte bara mjölk men det är ju en helig ko(pun very much intended) och nu har man den här studien i det mediala knäet idag så den hamnar i skottlinjen idag.  Mjölk innehåller som sagt galaktos, (liknar glukos men mindre söt) och det man sett bland möss såg man nu reflekterat bland de som drack mer mjölk. En kropp som utsätts för mycket oxidativ stress i kosten vare sig från mjölk eller ej får kämpa mot inflammationshöjande ämnen.

Mjölk kan man alltså skära ned på men gärna då också annat med saker som orsakar oxidativ stress. För benhälsan är det andra saker som ska till. Mejeriprodukter är ofta berikade med vitamin D. K2 är också viktig för skelettet men betydligt dyrare att tillsätta.

Jag fortsätter ha en liter ekologisk lättmjölk hemma bredvid vår havremjölk. VI dricker det inte till maten utan har det i kaffe, i äggstanning (men väldigt lite) och lite i pankisen. Jag avskyr mjölk och kräks upp det om jag försöker dricka det. Alltid varit så.

Blev någon klokare? Dricker ni mjölk? Ändrar ni ert beteende efter den här studien?


Antal kommentarer: 1

Ann-Sofie Forsmark

Jesper- ja det var ju det jag skrev. Att man måste titta vidare på detta. Jag stigmatiserar ingenting utan reflekterade bara över studien och tycker att det är bra om det rör om lite i ”mjölk=starka ben”grytan. Mjölk innehåller massa bra näring men som du skriver- den behövs inte som måltidsdryck egentligen.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Bloggen- så funkar det.


Spontant inlägg efter tre saker som hänt:

1) Sara skrev så klokt om det

2) En kommentar på bloggen

3) Ett möte idag jag initierade

Jag tänker helt ärligt, fast jag själv bloggar att det är lite fjortis över att blogga. Japp, yes. Sen vet jag flera riktiga businessproffs som bloggar och ser mig själv inte som fjortis. Inte de få jag följer- tvärtom. Men ordet är laddat med det för mig. Så är det bara. Sen är det inte så förstås. My bad.

Min blogg började som en liten dagbok för mig och några till. Sen växte den. Nu är den faktiskt stor. Den här bloggen. Utan att jag gjort något annat än att bara skriva det jag är intresserad av att formulera. Jag håller inte koll på statistik, jag ids inte men behöver jag presentera siffror går jag in och kikar någongång i månaden.

Jag skriver inte för att få läsare men vet vid det här laget vad som får folk att läsa. Jag skriver för att jag tror att jag kan bidra med något och för att jag fullkomligt ÄLSKAR de människor jag träffat via bloggen. De nätverk jag får vara del av och det senaste året- den business som det också genererar. Jag tänker inte prata om min ekonomi men låt oss säga att jag inte behöver få saker gratis. Jag har ett bra jobb med en bra lön och det räcker gott. Jag är inte ute efter gratisgrejer men gärna samarbeten med ge och ta- jag lyfter fram något jag gillar och får något tillbaka. Gammal hederlig barter.

Jag tackar ganska konsekvent nej till företag som vill annonsera på bloggen. Kollar inte ens vad det är för produkt oftast. Jag tackar ofta nej till event. Tackar nej till att prova saker och är extremt mån om att inte vara kopplad till något som jag inte kan stå för.

Jag tar därför oftast själv kontakt med företag jag gillar och produkter/tjänster jag är intresserad av och vill jobba med och kan tänka mig att representera. Som Clarion Hotel till exempel. För deras miljö-, do good- och servicetänk.

Som X-Kross, som Inov-8 och förstås mer uttalat och konstruktivt: Falke.

Jag vill verkligen poängtera att det är så mycket som inte får plats här. Som jag tackar nej till. För det viktigaste är att det här är min blogg och du som läsare ska veta att det jag förespråkar är sånt jag faktiskt själv vill använda.

Sen tycker jag som en parantes att det sköna med bloggen är att det bara är att skriva. Jag är urusel på bilder och önskar ibland att jag kunde göra lika fint som andra men- well, min blogg är om texten och funderingarna och photoshop kanske jag lär mig när jag går i pension. Vem vet? Jag skriver det jag känner för, skulle kunna skriva om kost varje dag och få ännu fler läsare troligen men då är det inte min blogg.

Jag är personlig, men inte för privat. Jag vill inte plocka ”gilla”poäng på mina söta barn, det känns inte ok. De syns ibland, men det här är, igen, min blogg och deras integritet respekterar och vårdar jag enormt.

Jag är jätteglad att du läser. Jag är jätteglad när du kommenterar, frågar, håller med eller emot. Jag är så glad för det här forumet. Det är #badass och det är ärligt.

Det är mitt ord. Det är också, tror jag, en av anledningarna till att ni är så många som läser. Jag hoppas du uppfattar mig som genuin. Jag hoppas du fortsätter läsa.

Tack!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Workout Åre växlar upp #vavavoom


Årets bästa event har blivit tre! Åh så bra, åh så kul för alla er som antingen får uppleva det igen eller för första gången.

Jag har varit med från början. Minns fortfarande den där snöpulsiga promenaden 2006 när Therese berättade om eventet de skapat med loggan som såg ut som Åreskutan med ett puslbeat i.

Nu är det inte bara Workout Åre i maj utan även Workout Åre Outdoor i september och Workout Åre på Stockholm Outdoor.

Missa nu inte detta! Läs mer på pressreleasen här.

Min födelsedag 2012. Jag och Magnus rekade för den första toppturen!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

De normaliserade makaronerna


Jag har gått och fnulat på ett inlägg. Inte inspirerat av Frida Boysens, men jag läste det nu innan jag postade detta och makaronerna är ett vedertaget begrepp känns det som. Det här kanske retar gallfeber på vissa. Uppfattas som kritik. För hur man än formulerar sig när det gäller kost så är det någon som tar det som ett påhopp. Jag berättar hur jag gör, vad jag tror på. Någon gör annorlunda och läser på något mystiskt sätt mellan raderna att det är en anklagelse om att de gör fel.

Det kanske inte görs rakt av fel. Men kanske görs lite val av slentrian. Av gammal vana. Val  som egentligen någon annan gjort åt en. Som man tror är rätt. För det är inte så lätt att hinna vara kostexpert och förälder alla dagar. Men vi bör tänka efter. Vem som väljer egentligen? Varför vi äter det vi äter. Serverar det vi serverar och tror att det är bra käk för oss och våra barn. Går in i mataffären och tro att det som är riktat till barn är för barn. Är bra för barn.

Nu hann Colting skriva det här inlägget. Och skriva det riktigt bra. Så jag behöver bara reflektera runt det.

Jag får också ofta höra att ”men man måste ju kunna äta vanlig mat” med innebörden att makaroner och falukorv är vanlig mat. Alltså bra mat. Alltså bra för barn.

Att då vägra servera makaroner och falukorv (hand upp, kommer aldrig hända här) blir då extremt. För skalan är så förskjuten. Det raffinerade vetet och sörjan med massproducerat kött, nitrit och annat är normen. Linsgrytan med råris- är lite extremt.

Att ge barnen söta drycker och kex när man är ute och leker. Är normen. Det är helt normaliserat att de ska äta massproducerade pannkakor med sylt som mest innehåller socker när man är ute och brunchar. Jag tycker det är fel. Min stora tjej är van att vi har frukt och ibland egna scones med. Att man alltid får lite grönsaker och riktig mat innan man får fika pankis. Eller att man kanske får en kanelbulle efter maten, men inte med saft också. Att vi inte äter godis men gärna bakar från grunden. Vi pratar inte om tjock eller smal. Pratar om vad maten består av, vad den kommer ifrån. Om vad som ger energi. Äter alltid gott. Det är helt ok att inte gilla varma grönsaker- då får man dem kalla istället. Helt ok att inte gilla blomkål och få morot och tomat och den där knapriga basen på broccolin istället.

Jag ser mig själv med andras ögon. Ser att det är extremt. Ser mig själv med min egen helikoptervy. Ser ett barn som mår bra, som har jämn energi. Som aldrig får utbrott eller sockerdippar. Som äter som en liten häst och aldrig varit magsjuk. Nästan aldrig varit förkyld.

Kommer inte köpa färdig barnmat och ge färdig gröt och välling till bebisen. Läs på innehållsförteckningen så förstår du varför.

Tycker det är lite jobbigt, lite asocialt att vara mamman som säger till barnet att ”nej du får inte” fast andra får runtom henne. Ger mig ibland. Bara för att inte sticka ut. Men vill egentligen inte. Och klart hon vill ha. Socker är ett av våra starkaste dragningskrafter. Överlevnadsteknik när det begav sig tusen år sen.

Nu har snabb, billig och ofta dåliga livsmedel letat sig in som en norm i var och varannan familjs kosthållning. Söta youghurtar med söta bilder på, vitt bröd, söta drycker, kex, raffinerade veteprodukter, mjölkpulver, maltodextrin och billiga oljor i välling och barngröt. Såg en mamma som gav sitt barn en MER på vägen till dagis häromdagen. HUR? kan man undrar jag? Hur kan man ha hamnat där? Det är 30 år mer skitsamma vad jag äter än vad det är vad min 5-åring äter och min 4-månaders kommer få i sig. De växer. Det de växer av, det det de äter, eller snarare absorberar. Viktigare än viktigast!

Föräldrar som inte får sova, barn som sover dåligt. Allergier, ADHD, vredesutbrott, klockan-4-dippen-efter-dagis, VABruari- VAB hela året. Magsjukor. Vi kanske kan göra något åt det bara genom kosten? Ponera! Jag kan bekräfta att i ett n=1 experiment så har jag haft exakt lika många dåliga sömnnätter som det är antal dagar jag ätit mycket socker. Det speglar sig direkt i bebisens sömn här.

Det måste ju vara ok, det är ju ok’at av Livsmedelsverket. Det har ju gått bra för mina barn att växa upp på välling. De äter inte sån där konstig mat. Man får inte vara för extrem.

Vem orkar gå emot strömmen? Fler och fler. Jag försöker. Jag gör det jag tror på. När vi äter bra och riktig mat sex av veckans sju dagar gör det inget när det blir lite av varje en lördag. Det är när bulken, normen, the staple diet består av sånt som forskningen visar inte gynnar vare sig hälsa, humör, energinivåer, sjukdomar eller allergier som vi har ett problem.

Och vi har ett problem.  Och kanske själva lösningen.

Disclaimer- jag säger alltså INTE att riktig mat gör att man slipper alla sjukdomar och dåligt humör. Jag säger bara att det kanske kan spela en roll. Speciellt kopplat till den här artikeln igen.


Antal kommentarer: 2

Ann-Sofie Forsmark

Simon- jag håller till viss del med dig. Det var därför jag lyfte fram att vi pratar om mat hemma som ”gott” och ”energi så man orkar”. Om man väljer att försöka äta riktigt bra mat så gör det ju som sagt inget om det slinker ned något annat ibland och då blir det inget absolut tvångsaktigt. jag vill dock påstå att det absolut spelar roll vad man äter och när- men spelar också roll hur man mår när man äter den!
Tack alla!


Ann-Sofie Forsmark

Mdotter- ja vi äter ibland korv- med hög kötthalt gärna lamm! Youghurt utan socker som är eko finns också och förstås ibland pasta- ekologisk men inte ofta.
Det är svårt- men man får hitta sin väg igenom djungeln :).
Ulrika- tack!
Ingmarie- det förstår jag. Men det finns en växande ny norm hoppas jag!
Jonas- tack! Ja jag är ju inte RW direkt men glad att jag får blogga hos dem :).
Malin- du är inte ensam- googla gärna på #foodforeverydaychampions så hittar du snabba recept. Jag vägrar stå länge i köket så jag hör dig absolut!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

#Måndagspeppen Undan är undan


Sa min faster. Så säger man i Värmland. Så måste man tänka ibland när det bara är för mycket. Det är ju ofta det. Man hinner inte. Och man tittar på det man ska göra och det är bara för mycket.


Som löven på landet. 7 stora ekar. Flera björkar. En enorm lind. En asp. Och lite annat. Man krattar. Lägger sig och sover. Hör vinden vina. Vaknar tittar ut. Typ ogjort. Mer löv.

Men unna är unna. Det man gjort är gjort. Man ska se det. Oftare. Se det man gjort och vila lite i det. Det gick ju. Då går resten också.

Bit by bit.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*