Bergsgeten
Löpning kan innebära så mycket mer än att bara träna. För mig är det ofta en del av en upplevelse. Som de där mysiga turerna längs med oupptäckta skogsstigar eller som i somras när jag var i Chamonix och sprang i bergen runt Mont Blanc.
När man springer trail eller i bergen blir det alltid någonting extra. Jag vet inte vad det är med höga berg som fachinerar människor så mycket. Kanske utmaningen att ta sig till toppen lockar? Eller är det känslan av att befinna sig väldigt högt upp och att kunna blicka ut över världen? Jag vet inte riktigt själv vad som får mig att längta efter berg. Det är bara mäktigt på något vis.
Att få springa i Alperna var ett äventyr jag aldrig kommer glömma. Storslagen natur att bara rusa fram igenom, här behövs inga energi bars. Allt man behöver är att se ut över bergen så får man den boost man behöver. Trixiga stigar blir som en lekpark, stenar och rötter blir till hjälpmedel som gör det lättare att studsa fram. Ungefär som en bergsget.
Jag längtar redan efter nästa utmaning…