Bolinderoktetten, söndagsmelankolin och mysteriet med livet

Lisa, Rubin och Sirpa

Den där bussen jag satt på! Den gick ingenstans! Fick hoppa av och springa sista tre kilometrarna till Planet Fitness där utbildningen hölls idag.

Under den praktiska delen fick vi gå igenom löpteknik utomhus. Det är verkligen en sak att genomföra själv och en annan att lära ut.
Personligen är jag väldigt trygg i instruktörsrollen, men så har jag lett pass till och från i 13 (!!) år nu. Det jag vill bli säker och bättre på är hur man kommunicerar med en spretig grupp angående typ intervallträning. Bra positionering under tex stegringslopp, flytlopp etc.
Få mer kunskap om hur man planerar ett årsuplägg etc men det var inte steg 1 fokus på utan kommer i nivå två.

Vi hade en jättebra session med Rubin där vi fick gå igenom ett helt pass med alla dess delar och viktiga coachingpunkter.
Sen gick vi igenom löpskolning och löpstyrka men mer fokus på att göra själv kanske än pedagogisk utlärning.

Sen var det dags för maxpulstest. Av de 30 härliga människor som gick kursen så var vi 10 som ville testa på. Vi joggade ut till Hagaparken där efterdyningarna av Topploppet syntes. Några stegringslopp och sen satte vi av längs en ca 300 meter lång backe.

Jag har väldigt låg puls- sk bradycardi. Min vilopuls är ca 36 slag och sitter jag ned under en dag på jobbet ligger pulsen runt 50-60 slag.
Det är en lång väg upp till 180-190 slag när man står vid starten med en puls på 80 efter uppvärmning.
På första rundan landade jag på 171 i slag och det brände överallt av syra.
Andra varvet kom jag upp i 176. Nu var jag heeeeelt slut. De som inte körde testet peppade längs sidan- helt fantastiskt!
Tredje vändan vek sig nästan benen och jag kom bara upp i 173.
Så klar! Men vilken känsla! Jag kan gå på max. Det är en stark mäktig känsla. Helt utan "flimmer" som jag fick förut. Bara kraft som sprutar ur kroppen och helt rimligt tar slut.

Sen jogg tillbaka och så gick vi igenom rörlighet med bästa Sirpa.
En toppendag och definitivt värdefull men hade jag inte instruerat tidigare och sprungit själv, läst och testat såpass mycket som jag har så behövs det definitivt mycket mycket mer för att hantera den varierande utmaning som det är att leda löpklasser.
Running Sweden har en helt fantastisk syn på löpning och förmedlar kunskap väl. Jag kan verkligen både rekommendera att träna med dem och om du vill ta det ett steg vidare- gå kursen. Den passar ypperligt för dig som "bara" vill utvecklas själv.
Det är upp till deltagarna på kursen att vara ödmjuka inför att det bygger på ett konstant lärande, nyfikenhet och ödmjukhet att bli en bra coach.

Själv jobbar jag med mina initialer: ASF. Alltid Ständig Förbättring.
Jag har fått lite mer kött på benen men mer än något ger ett lärande en större yta och respekt för det man inte behärskar.
Jag delar gärna min glädje, entusiasm och det kunnande jag har. Och fortsätter lära mig.

Nu ni! Nu ska jag och Maddebus prata Tjejmarathon 2013. Get ready killar och tjejer för 2013 års GODaste lopp!

Efter maxpulstestet

Om ni har svårt för personer som är väldigt positiva så kanske min blogg blir lite för mycket just nu. Men ni vet att jag då och då har riktiga skittdagar och då skriver jag om dem med. Men idag blir det nog positivt igen.

Ibland funderar jag på vilket fantastiskt nätverk jag har. För det första har jag en fantastisk familj. Liten. Men fantastisk.

Sen har jag otroliga vänner. Vissa har jag inte spenderat många timmar med- men vet att jag kan höra av mig till om det knasar.

Sen har jag ett professionellt nätverk både på jobbet och utanför. Genom mitt tränande, instruerande, bloggande så har jag lärt känna en massa duktiga, kloka proffsiga människor som jag inte är rädd att ta hjälp av.

Ju mer man får, desto mer vill man ge själv och alla som testat vet att jag mer än gärna hjälper med den kunskap jag har.

Igår tog jag proffs hjälp av Access Rehab. Jag har inte varit där sen slutet på juli då jag fick en helt otrolig behandling av David Felhendler.

Igår ”testade” jag Björn Sverre som är relativt ny på Access men har gedigen erfarenhet. Han har bl a jobbat med Karolina Clyft.

Det tog väl ungefär 2 minuter för honom att konstatera att jag är sned. Inte andas hela vägen ned i magen. Axlarna går liksom inte att slappna av. Sätet är tight. I övrigt är jag rörlig och det går inte att behandla allt på en gång.

Den känsla av att framsida lår tröttnar fort har sin enkla förklaring i att eftersom jag är så rörlig i lägre delen av ryggen så faller den lätt bak i svank och det blir lite extra kamp mot gravitationen att lyfta fram benet! Aha!
Nu behövs det en liten teknikförändring men det lär ta lite tid.
Efter 10 nålar i mina skinkor som lämnade mig väldigt kallsvettig men gör så otroligt gott efteråt, knak och brak av nacken , som ändrade tonen på min tinnitus, och stora knak av bröstryggen var jag som på moln.
Vi diskuterade att jag ska fortsätta gå hos Björn men även hos magikern David Felhendler som kan hjälpa mig lite mer den mjuka vägen.
Min styrka men samtidigt akilleshäl är att jag är ”igång” på alla motorer och system hela tiden. Och kroppen blir spänd, och låst. Ska man hålla hela livet måste man varva ned ibland. Så enkelt. Så svårt!

Idag är det den praktiska delen av kursen. Inklusive maxpulstest.

Och för nytillkomna läsare- jag har aldrig gjort ett sånt för det funkade inte när jag tills för 10 månader sen hade ett enkelt men ändå väldigt livspåverkande arytmifel i hjärtat som heter AVNRT.
Sen jag fick det åtgärdat kan jag också göra ryckiga rörelser hur ofta jag vill. Burpees, tabata, sprints, sånt som inte funkade förut för då började hjärtat skena alltsomoftast och jag blev matt, snurrig och fick lägga mig ned.

Det finns flera sätt att beräkna maxpuls som kanske inte ger den exakta siffran men en bra fingervisning. Men bara så ni vet att man inte måste pressa sig till max. Samtidigt har man olika maxpulser för olika idrotter.
Kan skriva mer om detta senare! För nu ska jag hoppa av en trasig buss och springa!
Ha en fin dag nu!

Alltså den här veckan. Hur rolig som helst. Hektisk! Maxad! Men rolig. Inspirerande.

Jag lyfter blicken och vet att jag ska vara ledig tre veckor över jul, vill åka mer skidor än förra året och definitivt umgås mer med fina människor så bokar in mig på Blogger Ski Camp i Ramundberget. För strax under tretusen så får man åka hyrbil,låna allsorts skidor, bo fint, äta gott torsdag- fredag. Jag bokade direkt! Åh så underbart!

Jag är katastrof utför. När jag bodde i Åre såg jag ut över Stjärnbacken från
mitt kontor men var inte ofta där på alpina skidor. Jag knatade upp på hudar och halkade nedför ibland men min utförsåkning genomförs mer med modigt hjärta än med bra teknik.

Sen har jag bokat in mig på en sprint. Kungsholmen Runt. 21 km stavas b l o d s m a k för mig. Men jag skulle vilja springa på 1.40 och det är målet för nästa år.

Idag fick jag också ett erbjudande jag måste fundera på. Frestande!

Och så är jag på Löpcoachutbildning. Första delen är teori och hålls av världens bästa PT-lärare Pernilla på PT-School.

Det spelar ingen roll att vi sitter i en fullsatt lokal där syret tar slut fort- hon är grym! Bäst! Och så är hon min granne!
Träffade massa folk i löpar och triathlonvärlden och har helt enkelt haft en helt fantastisk dag! En till!
Öppnade ett kuvert från jobbet och började nästan böla av glädje.

När människor är lyckliga brukar de beskriva att de känner meningsfullhet, har bra relationer, ett jobb där de är uppskattade. Känner att de utvecklas. Är trygga. Förverkligar sig själva.
Just just nu- känner jag precis allt det.
Så har det inte alltid varit. Så kommer det inte alltid vara. Jag är livrädd att något ska hända.
Så jag njuter verkligen just just nu.

Ikväll ska jag mysa på soffan med min fina tjockis .

För imorgon är det den praktiska delen av kursen inklusive maxpulstest. Ha en fin kväll!

Maffiga pass kräver maffiga namn.

Passet som skulle blivit av i tisdags blev tusingar. Jag hann helt enkelt inte läsa in mig på vad jag skulle göra för att genomföra det!

Men på ämnet höja mjölksyratröskeln så får ni här ett pass som man successivt ändrar under 10 veckor fram till ett 5 km lopp. Det funkar nog bra för andra distanser också. Galet jobbigt liksom. Jag hittade det hos RunningTimes Magazine och har tolkat min egen version. Varsågoda att testa!

Värm upp 8-10 min, avsluta gärna med stegringslopp.
Sen 3 sets av:
2 km intervaller på din 5 km/fart. Kan vara svårt att veta men säg att du tar din milfart och plockar av 10-20 sek.
Efter varje 2 km joggar du 2 min och sen springer du 200 m i en fart som är ca 30 sek snabbare än 5 km farten. Så har jag tolkat det. Så ska jag försöka köra det.

Tex:
Jag skulle försöka springa 2 km i 4:50 fart. Jogga 2 minuter sen springa 200 m i 4.20 fart. Sen 4 min setvila. Upprepa 3 gånger!

Ju närmare loppet så kortas den långa intervallen ned och den kortare blir längre, såhär:
Vecka 10-6 2 km. och 200 m
6-4 1600 m. och 300 m
V 4-2 1200 m. och 400 m
Och vecka 2-0 före loppet 800 m. och 400 m.
Successivt ska farten bli snabbare med en ökning på både 2 km intervallen och 200 m intervallen med ca 5 sekunders ökning per ptre veckor.

Låter det meckigt? Ja det tycket jag med. Men ska testa.

Inte idag. Idag har jag jobbat så det ryker ur öronen. För imorgon är jag på löpcoachutbildning på PT-school och Running Sweden. Ska bli otroligt roligt och hoppas det är bra fokus på att lära ut.

Hoppas ni har en fin kväll !

Just nu händer det så otroligt mycket. På den privata fronten. På jobbfronten. På Tjejmarafronten är dags att planera och sätta pilen för nästa år. På hemmafronten har jag gett upp. Inga hyllor. Ingen fungerande tv. Men mat på bordet och nybäddade sängar! Basta!

Såhär kan en helt vanlig vardag se ut.

Vaknar av att Lillan smäller upp sin dörr kl 06.15. Förhandlar mig till 30 minuter slummer innan det är dags för Bolibompa. Vi älskar fåret Shaun. Jag tänker att jag ska ta hand om den där högen kläder och mäta upp de där hyllorna och gardinstången ikväll så lägger fram måttstocken.

Letar upp kläder till henne, till mig, kokar gröt. Rafsar ihop allt vi ska ha med oss. Utflyktsväska med matsäck. Min lunch. Träningskläder. Dator.

Ramlar ut genom dörren och går ”tokiga vägen” till dagis. Ned för en berghäll som gärna är hal. Trampar smällbär. Vi har aldrig bråttom. Jag kanske har det, egentligen men resonerar som så att hon inte har det och vi har aldrig fajtats på morgonen så det funkar.

Efter puss och kram och kram igen och vink vid grinden så slår jag på P1 morgon. Läser DN.se, kollar Twitter. Läser någon blogg eller något jag lagt i mappen ”att läsa”. Jag går långsamt men är ändå svettig och snorig och rufsig när jag ramlar ut i Stockholmsmorgonen på St Eriksplan.

Idag ska jag på kundbesök hos en fin kund. Sen möte. Sen tillbaks. Vi åker ofta taxi för att spara tid och för att man kan ta jobbsamtal eller ha korta möten samtidigt men det känns oekonomiskt idag. Lassar över alla grejer i en dataväska och kvitterar ut en Kronan- lånecykel som vi har. Trampar iväg och är hos kunden kl 09.00 prick efter att ha förberett mig lite genom att läsa revisionsinstruktioner på 7/11 över en stor kaffe.

Får en kram och sätter igång att jobba. Det är roligt. Projektet jag granskar är fantastiskt men fokus är inte så mycket på att gå djupt i det narrativa utan på att se till att siffrorna hänger ihop och att pengarna gått dit de ska.

Cyklar tillbaks till kontoret och känner mig lite citychic med min trenchcoat på cykeln fast snubblar sen när jag stannar och är snorig igen. Vid ett rödljus får jag via mail veta att de 20 funktionärsjackor jag beställt är fast i Tyskland. Svär alla svordomar på alla språk jag kan. Hittar på plan B.

Har möte med Malin Eldh och Thabo Motsieloa och ett gäng från oss internt angående vårt framträdande på Folk i Rörelse nästa torsdag. Det står inte där än men jag ska också prata. Jag har strutsat lite men ok då, så är det och det ska bli jättekul och känns inte hälften så nervöst nu när jag träffat Thabo och vi diskuterade igenom allt. Ska bli superkul faktiskt!

Kastar i mig en god sallad och kastar mig på cykeln igen. Tillbaks till kund. Redde ut missförstånd. Kommunikation är det viktigaste och svåraste som finns. Jobbar klart och sade tack för mig, rapport kommer. Lovade leverera en önskelista inför förvaltningsrevisionen. Skrev upp det på handen.

Trampade tillbaks till kontoret. Planerade in en lunch med en framtidsstrateg. Var lite tvär mot en leverantör. Försökte hitta ett mötesrum för att kunna briefa ca 15 funktionärer för Lidingöloppshelgen och vårt engagemang på Grönsta. Hann inte prata med Enervit. Lokaliserade 110 t-shirts som varit på vift i det stora huset jag jobbar i. Löpartröjor till våra löpare. Phu. Svarar på ett revisionsrelaterat mail. Noterar att jag ska kolla schemat för löptränarutbildningen i helgen. Att Lillan ska ha fodrade galonvantar och nya vinterstövlar. Vad vore livet utan post-it?

Saknade byxor och sockor till träningen. Gick på jakt till vårt omklädningsrum där halva min garderob verkar vara. Fann: tights. Inga strumpor. Triathlonkänsla med bara fötter.

Var hjälpcoach i lätta joggruppen som leddes av världens bästa hallänning. Hade träningsvärk ungefär precis överallt och fuskade som bara den på alla övningar som inte var jogg.

Var sen så hungrig så jag hallicunerade men höll mig tills jag kom hem. Lillan hämtas av farfar och äter på Grand Hotel och liknande gastronomiska äventyr. Jag: inte lika glamoröst. Stekte kikärter med bacon och purjolök. Åt med keso och två stora mackor ståendes vid diskbänken.

Lillan kom hem. Sa att jag såg mätt ut om magen, var en nakenfis och att man inte fick ha plast i skogen. Men jag fick en väldigt stor kram och en puss. Sen var jag tvungen att hitta på tre sagor. Böcker är bortrationaliserade och jag är så trött i skallen men brukar kunna hitta på något. Idag: tre björnar. Sen måste jag sjunga på engelska och är rätt nöjd med min översättning av ”Byssan Lull”.

När hon sen nattar sig själv till sömns skriver jag en ny postit för imorgon. Jobbar en timme. Funderar på att kasta ut tvn som bara stänger av sig själv hela tiden. Jag kör en tvätt. Städar och torkar (det är galet rent hemma hos mig, jämt!).

Sen är det dags att sova. Det ligger fortfarande en tvätthög på soffan som växer och vad fasen ligger det en måttstock på matbordet för?

Det får bli morgondagens sak att ta i tu med. Tänker på allt jag gjort idag. Tänker att det var bra jobbat. GÅr in i böckernas värld en stund innan jag somnar.

Sådär! Så roligt har jag! Imorgon är en till rolig dag! Sov så gott!