Roligt roligare roligast på Löpcoachutbildning


20120921-164839.jpg

Alltså den här veckan. Hur rolig som helst. Hektisk! Maxad! Men rolig. Inspirerande.

Jag lyfter blicken och vet att jag ska vara ledig tre veckor över jul, vill åka mer skidor än förra året och definitivt umgås mer med fina människor så bokar in mig på Blogger Ski Camp i Ramundberget. För strax under tretusen så får man åka hyrbil,låna allsorts skidor, bo fint, äta gott torsdag- fredag. Jag bokade direkt! Åh så underbart!

Jag är katastrof utför. När jag bodde i Åre såg jag ut över Stjärnbacken från
mitt kontor men var inte ofta där på alpina skidor. Jag knatade upp på hudar och halkade nedför ibland men min utförsåkning genomförs mer med modigt hjärta än med bra teknik.

Sen har jag bokat in mig på en sprint. Kungsholmen Runt. 21 km stavas b l o d s m a k för mig. Men jag skulle vilja springa på 1.40 och det är målet för nästa år.

Idag fick jag också ett erbjudande jag måste fundera på. Frestande!

Och så är jag på Löpcoachutbildning. Första delen är teori och hålls av världens bästa PT-lärare Pernilla på PT-School.

Det spelar ingen roll att vi sitter i en fullsatt lokal där syret tar slut fort- hon är grym! Bäst! Och så är hon min granne!
Träffade massa folk i löpar och triathlonvärlden och har helt enkelt haft en helt fantastisk dag! En till!
Öppnade ett kuvert från jobbet och började nästan böla av glädje.

När människor är lyckliga brukar de beskriva att de känner meningsfullhet, har bra relationer, ett jobb där de är uppskattade. Känner att de utvecklas. Är trygga. Förverkligar sig själva.
Just just nu- känner jag precis allt det.
Så har det inte alltid varit. Så kommer det inte alltid vara. Jag är livrädd att något ska hända.
Så jag njuter verkligen just just nu.

Ikväll ska jag mysa på soffan med min fina tjockis .

För imorgon är det den praktiska delen av kursen inklusive maxpulstest. Ha en fin kväll!

20120921-164851.jpg

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Laktattröskelpushande intervaller


Maffiga pass kräver maffiga namn.

Passet som skulle blivit av i tisdags blev tusingar. Jag hann helt enkelt inte läsa in mig på vad jag skulle göra för att genomföra det!

Men på ämnet höja mjölksyratröskeln så får ni här ett pass som man successivt ändrar under 10 veckor fram till ett 5 km lopp. Det funkar nog bra för andra distanser också. Galet jobbigt liksom. Jag hittade det hos RunningTimes Magazine och har tolkat min egen version. Varsågoda att testa!

Värm upp 8-10 min, avsluta gärna med stegringslopp.
Sen 3 sets av:
2 km intervaller på din 5 km/fart. Kan vara svårt att veta men säg att du tar din milfart och plockar av 10-20 sek.
Efter varje 2 km joggar du 2 min och sen springer du 200 m i en fart som är ca 30 sek snabbare än 5 km farten. Så har jag tolkat det. Så ska jag försöka köra det.

Tex:
Jag skulle försöka springa 2 km i 4:50 fart. Jogga 2 minuter sen springa 200 m i 4.20 fart. Sen 4 min setvila. Upprepa 3 gånger!

Ju närmare loppet så kortas den långa intervallen ned och den kortare blir längre, såhär:
Vecka 10-6 2 km. och 200 m
6-4 1600 m. och 300 m
V 4-2 1200 m. och 400 m
Och vecka 2-0 före loppet 800 m. och 400 m.
Successivt ska farten bli snabbare med en ökning på både 2 km intervallen och 200 m intervallen med ca 5 sekunders ökning per ptre veckor.

Låter det meckigt? Ja det tycket jag med. Men ska testa.

Inte idag. Idag har jag jobbat så det ryker ur öronen. För imorgon är jag på löpcoachutbildning på PT-school och Running Sweden. Ska bli otroligt roligt och hoppas det är bra fokus på att lära ut.

Hoppas ni har en fin kväll !

Välkommen till min vardag


20120919-220516.jpg

Just nu händer det så otroligt mycket. På den privata fronten. På jobbfronten. På Tjejmarafronten är dags att planera och sätta pilen för nästa år. På hemmafronten har jag gett upp. Inga hyllor. Ingen fungerande tv. Men mat på bordet och nybäddade sängar! Basta!

Såhär kan en helt vanlig vardag se ut.

Vaknar av att Lillan smäller upp sin dörr kl 06.15. Förhandlar mig till 30 minuter slummer innan det är dags för Bolibompa. Vi älskar fåret Shaun. Jag tänker att jag ska ta hand om den där högen kläder och mäta upp de där hyllorna och gardinstången ikväll så lägger fram måttstocken.

Letar upp kläder till henne, till mig, kokar gröt. Rafsar ihop allt vi ska ha med oss. Utflyktsväska med matsäck. Min lunch. Träningskläder. Dator.

Ramlar ut genom dörren och går ”tokiga vägen” till dagis. Ned för en berghäll som gärna är hal. Trampar smällbär. Vi har aldrig bråttom. Jag kanske har det, egentligen men resonerar som så att hon inte har det och vi har aldrig fajtats på morgonen så det funkar.

Efter puss och kram och kram igen och vink vid grinden så slår jag på P1 morgon. Läser DN.se, kollar Twitter. Läser någon blogg eller något jag lagt i mappen ”att läsa”. Jag går långsamt men är ändå svettig och snorig och rufsig när jag ramlar ut i Stockholmsmorgonen på St Eriksplan.

Idag ska jag på kundbesök hos en fin kund. Sen möte. Sen tillbaks. Vi åker ofta taxi för att spara tid och för att man kan ta jobbsamtal eller ha korta möten samtidigt men det känns oekonomiskt idag. Lassar över alla grejer i en dataväska och kvitterar ut en Kronan- lånecykel som vi har. Trampar iväg och är hos kunden kl 09.00 prick efter att ha förberett mig lite genom att läsa revisionsinstruktioner på 7/11 över en stor kaffe.

Får en kram och sätter igång att jobba. Det är roligt. Projektet jag granskar är fantastiskt men fokus är inte så mycket på att gå djupt i det narrativa utan på att se till att siffrorna hänger ihop och att pengarna gått dit de ska.

Cyklar tillbaks till kontoret och känner mig lite citychic med min trenchcoat på cykeln fast snubblar sen när jag stannar och är snorig igen. Vid ett rödljus får jag via mail veta att de 20 funktionärsjackor jag beställt är fast i Tyskland. Svär alla svordomar på alla språk jag kan. Hittar på plan B.

Har möte med Malin Eldh och Thabo Motsieloa och ett gäng från oss internt angående vårt framträdande på Folk i Rörelse nästa torsdag. Det står inte där än men jag ska också prata. Jag har strutsat lite men ok då, så är det och det ska bli jättekul och känns inte hälften så nervöst nu när jag träffat Thabo och vi diskuterade igenom allt. Ska bli superkul faktiskt!

Kastar i mig en god sallad och kastar mig på cykeln igen. Tillbaks till kund. Redde ut missförstånd. Kommunikation är det viktigaste och svåraste som finns. Jobbar klart och sade tack för mig, rapport kommer. Lovade leverera en önskelista inför förvaltningsrevisionen. Skrev upp det på handen.

Trampade tillbaks till kontoret. Planerade in en lunch med en framtidsstrateg. Var lite tvär mot en leverantör. Försökte hitta ett mötesrum för att kunna briefa ca 15 funktionärer för Lidingöloppshelgen och vårt engagemang på Grönsta. Hann inte prata med Enervit. Lokaliserade 110 t-shirts som varit på vift i det stora huset jag jobbar i. Löpartröjor till våra löpare. Phu. Svarar på ett revisionsrelaterat mail. Noterar att jag ska kolla schemat för löptränarutbildningen i helgen. Att Lillan ska ha fodrade galonvantar och nya vinterstövlar. Vad vore livet utan post-it?

Saknade byxor och sockor till träningen. Gick på jakt till vårt omklädningsrum där halva min garderob verkar vara. Fann: tights. Inga strumpor. Triathlonkänsla med bara fötter.

Var hjälpcoach i lätta joggruppen som leddes av världens bästa hallänning. Hade träningsvärk ungefär precis överallt och fuskade som bara den på alla övningar som inte var jogg.

Var sen så hungrig så jag hallicunerade men höll mig tills jag kom hem. Lillan hämtas av farfar och äter på Grand Hotel och liknande gastronomiska äventyr. Jag: inte lika glamoröst. Stekte kikärter med bacon och purjolök. Åt med keso och två stora mackor ståendes vid diskbänken.

Lillan kom hem. Sa att jag såg mätt ut om magen, var en nakenfis och att man inte fick ha plast i skogen. Men jag fick en väldigt stor kram och en puss. Sen var jag tvungen att hitta på tre sagor. Böcker är bortrationaliserade och jag är så trött i skallen men brukar kunna hitta på något. Idag: tre björnar. Sen måste jag sjunga på engelska och är rätt nöjd med min översättning av ”Byssan Lull”.

När hon sen nattar sig själv till sömns skriver jag en ny postit för imorgon. Jobbar en timme. Funderar på att kasta ut tvn som bara stänger av sig själv hela tiden. Jag kör en tvätt. Städar och torkar (det är galet rent hemma hos mig, jämt!).

Sen är det dags att sova. Det ligger fortfarande en tvätthög på soffan som växer och vad fasen ligger det en måttstock på matbordet för?

Det får bli morgondagens sak att ta i tu med. Tänker på allt jag gjort idag. Tänker att det var bra jobbat. GÅr in i böckernas värld en stund innan jag somnar.

Sådär! Så roligt har jag! Imorgon är en till rolig dag! Sov så gott!

20120919-220526.jpg
20120919-220551.jpg

Att göra sig rik och springa tusingar


Jag gillar siffror. Jag gillar ordning och reda och jag har ett helt exceldokument som är min privatekonomi. Den har till huvudsakligt syfte att hjälpa mig räkna ut hur mycket jag behöver jobba för att få mina fasta kostnader och mina rörliga, som ofta hänger ihop med min jakt på upplevelser, att gå ihop.

Jag älskar mitt jobb! Har jag sagt det? :). Det fantastiska med att ha 4,5 år på universitet med studier i både ekonomi, journalistik och miljöteknik är att det är lättare att få sitt drömjobb. Baksidan är att jag har svettigt höga studielån eftersom 3 år bedrevs studierna utomlands. Men så värt varenda krona. Upplevelser ni vet.

Men jag vill inte jobba heltid. Jag är bäst på jobbet när det fyller 80% av en av någon okänd instiftad norm om 40 timmar per vecka på årsbasis. Min drömsituation är att jobba ca 90% under höst, vinter vår och sen ha  7-8 veckors semester antingen ihop på sommaren eller någon vecka höst och vår. Jag är nästan där.

Jag har en liten ekonomi. Jag har inte jobbat heltid sen innan Tigerfisen föddes. Får jag löneförhöjning- går jag ned i tid motsvarande ökning. Jag är inte ute efter mer pengar. Jag är ute efter upplevelser. Tid med min dotter. Livskvalitet.

Jag är nöjd med mina val. Det är inga uppoffringar. I mitt liv ryms inte fina märkeshandväskor även om jag älskar dem. Men igår tog jag ut segern i förskott och köpte den där begagnade märkesväskan jag dreglat över. Och det känns banne mig riktigt bra! Hittills har jag släpat allt i en Salomonrygga men nu blir det lite mer kontorsfröken.

Och jag kan behålla väskan. Och kanske få lite SATC känsla där på väg från dagis till jobbet. Kanske. Och viktigast av allt- jag kan gå ned lite mer i tid.

När jag springer hem från jobbet så är det inte så mycket SATC. Det är mer ”Run Forrest run”. Idag kunde jag inte riktigt sluta på jobbet, Det är ju som sagt väldigt roligt. Hade 2 timmar till föräldramötet runt brasan på Ur&Skur dagiset. Rationaliserade bort att duscha. Sen middag. Jobbade lite till. Bytte om snabbt.

Tusingar på schemat. Känner mig seg och slö och grodhoppen från igår kvackade i låren. Uppvärmning 1,5 km i 5:20. Det är kuperat hem. Sprang längs vattnet.

Första tusingen: 4:54. Lite mer uppvärmd.

Andra: 4:40.Ingen fara alls. Men första backen avklarad kändes.

Tredje: 4:35 Räknade ut att jag nog skulle hinna 3 till. Jodå.

Fjärde: 4:40

Femte: 4:42

Sjätte med de sista 200 metrarna i den där jäkla backen upp från dagis: 4:31.

No sweat? Jo massa svett. Det är förfasen sommarvärme! Men inte så trött. Kändes bra. Herregud. Kom på värsta iden- springa tusingar med 1 min gåvila emellan tills man inte klarar dem på under 5 minuter, eller 5:30 eller vad man sätter för benchmark. Jag satte 5 för det är min tröskelfart. Slitigt? Ja! Bra pass! Ja! Men hanns inte med idag.

In på Ica. Raidade brödhyllan på tunnbröd. Chevre. Frysta hallon. Hem. Klockan 18.10.

Klockan 18.30 satt jag med två enorma mackor, nyduschad på ett liggunderlag runt brasan i gummistövlar och yllemössa med de andra föräldrarna. Tre stora bitar butterkaka och en stor kopp te till efterrätt.

En sån jäkla bra dag va!? 🙂

Hoppas ni också hade en fantastisk tisdag. Jag laddar för ett jätteintressant möte inför det mest nervösa jag gjort detta år. Häng med!

Skogarderoben


20120917-215445.jpg

Idag hade jag en sån där ovanlig dag- en VAB’dag. Som nog egentligen inte behövt bli en VABdag men stämmer gärna i bäcken. Att sen vederbörande var lika pigg som vanligt och det nattliga illamåendet förmodligen bara berodde på slarv med maten igår – ja det gör inget. Förutom att man inser att man inte får slarva med just maten då. Men det gjorde inget att vara hemma.

Jag hann jobba undan massor och också lägga en fråga på Twitter om hur många träningsskor folk har och hur många de tror de behöver.

Jag blir inte förvånad över att man har mycket skor. Jag förstår det, det finns massa snygga skor och det är nog kul att matcha outfits om man har sinne för det. Och det är säkert många som har bra koll på sina skor- när de passar till vad.

Däremot att man anser sig behöva många par skor. Det förstår jag inte riktigt.

Jag är inte så brydd med skor. Jag är ju inte så brydd med kläder och utseende heller så det är nog rätt logiskt. Det är nog därför jag gillar Trimtex så mycket. Det är saker som gör sitt jobb men kommer aldrig promotas för de är snygga. De är rätt snygga men absolut inga modekläder och då trivs jag bäst. De funkar när som och är otroligt sköna och gör det de ska vare sig det är att vara kompression eller skydda mot regn.

Jag diskriminerar inga märken och det finns lite av varje i garderoben men jag bryr mig helt enkelt inte så mycket. Och det avspeglar nog min skogarderob också.

Jag tycker jag behöver ett par bra skor för terräng. Jag skulle gärna springa hela tiden i mina älskade bästabästa adizero XT men jag får för mig att jag sliter den där superba sulan om jag har dem på asfalt också.

Så jag har ett par asfaltsskor: adizero Boston. De funkar ju även ypperligt på typ Lidingöloppet där det är terräng light. Men de är så gamla och slitna så de gått sönder så jag skaffade ett par nya asfaltskor: Brooks Pure. Jag älskade dem ända fram tills jag sprang nästan 7 mil i dem och fick en skum smärta i hålfoten. Den gick över när jag tog av dem. Så nu får de vara till kortare pass- max 4 mil. Haha. Jag vet. Paradigmskifte ultrastyle. Sorry.

Sen vill jag undvika stukningar och gillar att träna styrka i sk barfotaskor. Vilken oxymoron. Man har skor på sig. Tunna skor då. Tåskor- ”fötterskor” som Lillan säger. Jag har två par. Lite extravagant men bytte till mig ett par av Annelie när jag skulle uppgradera mina trailskor. Ett par Speed och ett par (tror jag) Bikila. De använder jag för kortare pass och för löpskolning.

Jag tycker inte jag behöver fler. Jag vill gärna ha fler fina men, ja, jag ids som inte riktigt. Nu kan jag dock tänka att jag behöver ett par riktigt bra lånspringarskor för asfalt. Och ett par att växla XT’na med när jag sen springer TEC 16 mil.

Och det tänker jag att jag ska hinna innan mars. Så skogarderoben är komplett just nu.

Dubbar? frågar ni. Ja under vintern köper jag såna där från Biltema för en hundring och sätter på asfaltsskorna. Så löser det sig så bra så.

Man lägger sitt krut där man tror det brinner bäst liksom.

Idag har jag tränat lite styrka i parken med två mammor på vår lilla återvändsgränd. Lillan var med också och lade pinnar och barr på oss när vi gjorde plankan. Lite armhävningar, grodhopp, svingar, burpees, rodd, planka. Lite prat om barn, jämställdhet, döden och livet. En bra fin kväll. En bra dag.

Imorgon är en till.

Veckans träning och nya tag


20120916-212457.jpg

Fina Annelie och hennes entourage lyckades verkligen med allt idag- inklusive vädret.

Lillan har också varit så fantastisk och fick springa genom målet och få sin första medalj. I bajenfärger förstås!

När vi väl kom hem var det bara en sak på näthinnan: springa. Jag och världens bästa skor, adizero XT och backarna i Ursvik.

Jag var egentligen seg som få men visste att det bara var att tugga på. Det är som sagt kuperat hela vägen dit och hela Ursvik är ett paradis för höjdmeter.

Jag har hittat en sväng som gör att jag landar på exakt 10 km tur och retur. Det var ungefär vad jag hade tid med. Mina träningspass är inte så mycket x km utan ”hur mycket hinner jag på den tid jag har”. Har jag mycket tid passar jag på att träna långt men det är sällan.

Nåväl. Lillan och hjälten fick roa sig själva och jag sprang iväg.

Planen idag var att värma upp kort och sen springa alla backar och sen jogga bort flåset, öka igen och springa nästa backe med bra teknik. Det gick bra. Det kändes rätt ok. Jag brydde mig inte om Garmin, bara om känsla. Min bästa kompis. Inte klockan.

Jag springer till Ursvik, tar 5an, viker av in på sista delen av Extremespåret och springer sen hem. Det blir 9 backar totalt. Det känns. Idag var det mycket som skulle ut och jag mådde nästan illa när jag kom tillbaks.
Helnöjd. Inte med illamåendet. Med insatsen. Bra Annie.

Sammanställer veckan som gått. Det ska ju vara en lätt vecka förstås efter nästan 7 mil i lördags.

Men den här kursen och att försöka jobba på kvällarna har gjort att jag inte hunnit nästan något annat än ett kort styrkepass och några korta morgonjoggar.

Nästa vecka går jag Running Sweden och PT-Schools löptränarutbildning fredag och lördag. Det är ett maxpulstest på lördagen och det har jag faktiskt aldrig gjort. Det var liksom inte så intressant förut innan hjärtfixet men nu är det det.

Under veckan tänkte jag försöka få in:

1 styrkepass med fokus på bål

1 pass med så många tusingar jag hinner- troligen tisdag kväll

1 fartlek pass med avslutande benstyrka och löpteknik

1 kenyan på söndag morgon ca 17 km kanske

Det är ett jäkla pussel. Den här veckan är det en massa möten, kursen, vanliga saker att fixa ( köpa min första egna tv till exempel) och gärna hinna träffa en fin vän också.

It’s all on! Som vanligt! Häng med!

20120916-212638.jpg