Blogg

Det här med skor


Igår invigde jag mina Inov-8 X-talon 190. Inov-8 är märket. X-talon är deras terrängsko med redigt grov sula och 190 står för 190 gram i vikt ( i UK 8 tror jag). Jag älskade dem men rakt av kan jag inte bara rekommendera dem helt generellt. Lite funderande får det allt bli.

Egentligen är det lite konstigt att fråga någon vars fötter du inte vet hur de ser ut om ”skon är bra?”.

En del fötter är breda/smala, har höga/låga fotvalv. För att inte tala om olika långa tår, fotknölar och annat som ser olika ut.

Jag passar bra i adidas men Asics sitter inte bra. Saucony funkar inte heller. Salomon sådär. Inov-8 underbart!

Jag tillhör de som tror att vi är skapta för att röra på oss länge och kroppen har potentialen att absorbera att vi sätter i fötterna om och om igen tusen och åter tusen gånger om. Chris McDougal är rätt övertygad han med.

Jag tror dock inte vi bara kan säga ” eureka” och sticka ut från kontoret medan surdegen jäser utan skor och springa mil efter mil utan problem men jag tror potentialen finns där. Det hör väl till att man blir tillfrågad om man ”springer i barfotaskor” och ni som läst bloggen ser att jag har Vibram. De har jag för att träna styrka och kortare löppass i absolut. Men jag springer inte långpass i dem. Jag tycker de är sköna att springa i i skog och terräng och asfalt går bra också men har hellre en lättare löpsko på. Jag har vant mig under en längre tid att göra det och springer inte med hälisättning.

Det finns de som bara använder barfotaskor. Härligt om de undviker skador och har vant sin kropp och sitt steg. Ännu härligare om vi alla respekterar att vi tycker olika.

Jag har skrivit det tidigare att jag tycker alla som springer ska pröva att springa barfota en liten bit för att känna hur de sätter i foten. Du blir varse snabbt. Har du ett par asics Gel Kayano så kan du komma undan med att slamma i hälen med låg frekvens (här steg / minut) för det är så mycket stötdämpning i skon. Det kan du inte när du springer barfota. Du kommer direkt att behöva trippa fram för att inte få ont i fotsulan.

Vi har 26 av ca 206, alltså 13% av alla ben i fötterna i ett rutsystem som möjliggör stor rörlighet. Den försvinner i en sko och framförallt i en uppbyggd sko. Moder natur hade nog tänkt att vi skulle använda foten mer när hon satte så många ben, så fint pusslat nere i våra fossingar.

När man sätter i foten ”bra” så funkar hela stötdämpningssystemet i foten, vidare upp i benet hur bra som helst. När jag tränade kampsport så ledde vi vid fall ut energin ur kroppen via en arm som man slog i mattan. Lite så jobbar foten upp i benet och vidare om den får göra det på rätt sätt.

Jag vill ha skor som gör att jag känner underlaget och kan jobba med att löpsteget ska bli så smidigt och tassande som möjligt. Jag vill känna terrängen och jag vill att skon ska tvinga mig att ha ett bra steg hela passet. Jag är skadefri och har aldrig haft förslitningsskador av något slag från min löpning och därför går det bra att springa i tunnare skor.

Gillar du adizero-serien så gillar du nog Inov-8. Jag älskar mina adizero XT, de är betydligt hårdare än dessa nya. Springer jag lite längre (> maradistans) så hjälper XTn foten att vara stabil men för kortare pass kommer jag köra på X-talon. Jag kommer definitivt skaffa asfaltsmotsatsen ”f-lite” till våren. Eller tidigare med broddar på. På prisjakt kan du leta bästa priset på Inov-8 i Sverige! Jag köpte mina på Outnorth och är jättenöjd med deras service!

20121124-125143.jpg
20121124-125152.jpg

20121124-125204.jpg Skrotmos tyckte de var stora och klumpiga

Nr 2 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Så blir du bäst!
  • Ett grönt löpsteg. De nya hållbara löparskorna är här
  • Så tränar du för maran!
  • Ta’t lugnt! Lätta veckor gör skillnad
  • Sittsjukan. Du påverkas – även om du tränar
  • 5 genvägar till bättre prestation
Bli prenumerant

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Såhär lyckas du


I varje ögonblick. I varje möte. Varje intervju. Varje pitch. Varje fika. Vid sälj. Vid köp. Varje gång du gör något. Gör det bäst.

bild: etsy.com

 

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Fredagsflow


20121123-141432.jpg

Vaknar. Lillan sussar gott bredvid och jag ligger som ett streck mot väggen.Det är ljust..varför är det ljust..GAH! Klockan har inte ringt!

Upp och snabbrationalisering sker i skallen. På med gröt på spisen, på med kläder på yrvaken Skrotmos som går på Ur och Skurdagis och behöver rejäla doningar. Borst borst änglahår och i med två små klämmor. Hon är så söt så jag måste pussa och krama lite men får höra att jag kan få låna ett gosedjur om jag måste pussa så mycket. Jaha.

Medan hon äter sin gröt och åsiktsmaskinerar om vad vi ska göra på fredagsmys gör jag lunchlåda, äter en SmartCarbmacka och väljer bort kaffe som tar för lång tid just nu.

För mig att bli klar tar 5 minuter och ser säkert ut därefter. 90% av alla jobbdagar har jag inbakad fläta. 0% av alla dagar har jag någon produkt i håret och jag har bara puder och mascara i nyllet oavsett om det är fest eller jobb. Min syster har köpt något smink i små lådor men jag förstår inte hur de ska användas.

Packa väskan med dator, träningskläder, nya skorna- jippi! Borsta stora och små tänder och på med galonisar och galonvantar. Ut genom dörren, ned i källaren, ut på baksidan och tack och lov att dagis är 500 meter från huset. Puss kram, grindpuss och gríndkram och mot jobbet med P1 morgon i öronen och ett finger scrollar DN.se, Twitter och Svd.se

In på jobbet. Svarar på 5 mail och skickar 3. STOR kaffe. Macka. Ägg. Möte. Solen skiner rätt i nyllet.

Omklädningsrum. AHA det är här hälften av mina träningskläder bor. Hej hej. På med träningsgrejer. Varmt idag. På med nya skorna. Ut i solen. Alldeles för fort i 2 kilometer men det är så roligt. Mina sprillans nya Inov-8 X-talon 190 sitter som gjutna på fötterna om än kanske liiite stora. Men de kommer vara lagom efter 10 mil resonerar jag.

Flyger mentalt fram och sicksackar bland hundägare som jag skulle vilja prata vett med. Längs med Rålis. Upp vid Fridhemsplan. Ned till vattnet igen. Tillbaks. Tittar i spegeln. Rufsig och rödrosig och tänker att det här är nog ändå mitt bästa jag. In i duschen. Lunchekot på P1. Banan.

Snabblunch medan jag svarar på mail. Kaffemaskinen funkar inte. I-LANDSKATASTROF. Går på jakt i huset och hittar bryggkaffe- WIN! Rapportskrivning. Kollar Facebook där en vän skriver att om vi köper massage till varann i julklapp så spar vi tonvis med Co2 utsläpp och jag har varje jul ångest å alla andras julstress. Snälla måste vi? Vill heja personligen på alla som springer i helgen. Vill hinna jobba ikapp så jag ligger före men accepterar att jag ligger efter efter efter och ändå så jäkla före eftersom jag lägger räls för 2013 års framfart.

Stämmer av med Mentor att de fått min anmälan och att jag är anmäld till Renee Manne och Partners Coachutbildning i april via jobbet.

Går igenom allt jag ”måste” göra. Vet att står det bara någonstans så kommer jag att göra det, i rätt ordning. Är jätteupptagen hela helgen. Upptagen med att absolut inte göra något annat än att umgås kravlöst med Risiskruttis, träffa vänner och familj och allt som har med något annat än det får snällt vänta för tid- det kommer det ny precis hela tiden.

TREVLIG HELG!

20121123-141410.jpg
20121123-141437.jpg


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Mot optimal hälsa


För mig är att vara frisk inte avsaknad av sjukdom. Att vara frisk är att ha energi hela dagen och sova gott på natten. Att orka med att vara 100% på jobbet och orka med att kånka en trött och kramig 3-åring upp för backen från dagis. Både vilja och orka leka och svara på triljarder med frågor om allt från var morfar är i himlen till vad poliser gör. Kunna låta kroppen få visa vad den går för nu när jag inte måste ut och plocka bär och jaga för att få hem mat till mig och mitt barn.

Se frisk ut. Ha en glad mage invärtes snarare än ett rutmönster utvärtes. Stark rygg. Smidig kropp. Snygga naglar och fin frisyr däremot bryr jag mig inte om.

Precis som min älskade Iphone så är jag 100% laddad på morgonen men vid kvart i tio på kvällen är det hög risk att både jag och telefonen slocknar av urladdat batteri. Men då har vi kört med full prestanda hela dagen. Så vill jag leva. Så lever jag. Det funkar för att jag tar hand om mig. Fysiskt och mentalt.

Jag har ett långt inlägg i pipen (man får inte säga så jag vet men jag är född 79, den ironiska generationen) om vad jag tycker om ”elitwannabies” ”elitmotionärer” upplevd utanförskap på jobbet där chefen hetsar och kickoffen är ett crossfitpass. Det kommer.

För mig är perspektivet glasklart. Det finns inga måsten i min träning. Det finns en strävan efter att nå en känsla där jag samarbetat fysiskt och mentalt och sprängt en gräns som tidigare upplevdes som max. Och sen spränga den igen. Kanske genom att springa längre, kanske genom ett triathlon och kanske genom att springa fortare? (hemska tanke).

Jag tror jag behöver röra mig mycket för att kompensera för mitt stillasittande jobb, jag njuter av att vara utomhus och träningen ska vara njutning och inte plåga. Därav få inomhuspass. Punkt. Period.

Det finns en otroligt hög medvetenhet om att kunna gå till en naprapat och få behandling för att man har lite småproblem i någon led någonstans för att man på fritiden tar sig tid att ränna runt i tunna skor i skogen- det är ett så fett ilandsproblem så ister framstår som smalmat.

Det finns också en glasklarhet i att om det går att kombinera det här självförverkligandet med att inspirera andra att göra något för att må bättre, så vill jag göra det.

Med det sagt så kan jag berätta att jag tog ett steg närmre optimal hälsa imorse när jag lite hux flux hamnade hos goa norska Heidi på Access Rehab. Jag fick hjälp med att komma i kontakt med några muskler som inte alls varit med och jobbat- multifiderna. Nu fick de vakna till liv genom ett pass i RedCord och jag fick en hemläxa som Heidi ska följa upp nästa vecka.
Alltid ständig förbättring. Kommer vara perfekt när jag är 100. Du med?

20121122-152430.jpg

20121122-152437.jpg
In och gilla Access Rehab på Facebook så ger de pengar till Cancerfonden. De sparar mustascher men som ni ser behöver speciellt Martin till vänster lite hjälp på traven!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Fullt ös makalös


20121121-222512.jpg

Nästan vid ytan med rufsigt hår och småpanik i blick
Har så mycket jag vill skriva till er om men just nu ska allt tydligen vara klart och på G samtidigt så jag jonglerar med händer och fötter och i hjärtat är det ändå en oas av tid för Lillan.
Fortsätt kommentera förra inlägget!
Tog en minut att läsa en blogg och där stod precis det som gäller här med. Jag kommer att svara på fina mail och frågor!
Istället för ”springa” så skriver jag ”sova”. Men först rullar jag fötterna på den här:

20121121-222505.jpg
Sov gott!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Den provocerande "elitmotionären"


Insidan i dagens DN kan vi läsa ännu en artikel där träning och hälsotrenden (det ordet hatar jag för övrigt) kopplas ihop med hets och lätt fanatism och som något som kan upplevas som ”odrägligt”. Inte att bara röra på sig lite lagom- det är förstås ok i janteSverige. Men de som tränar väldigt mycket, är med på flera lopp och loggar sin träning i sociala medier. De framställs det kunna vara problem med.

Anna Iwarsson är före detta GS på Friskis & Svettis och skriver på en bok om framtidens ledarskap. Hon menar att det finns en ny grupp, de såkallade ”elitmotionärerna”.

Hon menar att förut fanns det fyra tydliga grupper: elit, livsstil, skulle vilja och inaktiva. Elitmotionärerna hamnar alltså mellan elit och livsstil.

Dessa är enligt artikeln mellan 30-50 år och verkar tyckas vara lite ”elit-wannabes’ med PT och Crossfit som vanliga ord i sin vokabulär. De sätter sin träning på CV’t och (tolkar jag) deras köpkraft gör att försäljninge av avancerad träningsutrustning ökar.

” De inspirerar, söker och får mycket bekräftelse och har också blivit symboler för den växande hälsotrenden. Nu kommer den naturliga motreaktionen, upplevelsen av hälsohets i samhället. För elitmotionären, som bygger sin image som tränande atlet, kan ju upplevas som rent odräglig av delar av sin omgivning.”

säger Anna.

Jag funderar. Undrar. Hur är det egentligen?Hur påverkas de inaktiva och andra  om de uppfattar att det är hälsohets på jobbet och dessutom i samhället? Vilka problem kan uppstå? Vilka problem finns redan nu?

Det har redan på flera håll pratats om utanförskap och integritetsfrågor.

Vad tror ni?


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in