Eftersvett


 

Ensam hemma. Med barnen. Revelj 0600.

Barnen i givakt. Inte.

Milly på pottan. Bravo. Milly kiss i pottan. Bravo. Milly kiss på mattan. Inte bravo.

– Vad @%&###@, varför hälla  ut kisset ur pottan?

Inget svar. Blöja på. Gå till dagis. Halvvägs:

– Idag ska vi ha badbyxor, sa Max.

Tillbaka till lägenheten. Gå till dagis. Klockade in 0730. Årsrekord.

Snabbt till gymmet. Lång stege, 3×5 km.  4.30 fart, 4.16 fart, 4.00 fart.

Än är det sprattel i gubben. Sjöblöta gubben.

En snabb sväng förbi Mocco, för en snabbkaffe. Där mötte man inte Lassie. Men väl en Malin.

Vad  vi pratade om? Börjar på L.

Malin hade haft ont i foten. Men en sjukgymnast på Bosön hade vridit till foten, och sen var det bara att springa.

–  Första löppasset på flera månader i morse, sa Malin. Sprang på hälarna. Kände mig som en riktig motionär. Men underbart att kunna springa igen.

Och Claes, om du läser, Malin har haft samma grej i hälen som du.

– Bara lägga sig på operationsbordet, sa Malin som opererat två gånger. Det blir bättre då.

Och tack för kaffet. Och cykel till kontoret. Och 26 C, och sjöblöt igen.

Man kan tro det blivit sommar.

Julinumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Extra tidning, Smart Mat, 31 somriga recept
  • Alla fixar milen
  • 10 grymma sportbehåar i stor test
  • Tänk dig snabb
  • Luta rätt, kuta lätt
  • Soma Move, Rörlig & stark nu
  • Träna som en sprinter

 

Prenumerera

Antal kommentarer: 1

Kenneth Gysing

Jag vet, hemskt, men liten logistikgrej. Dagisnära gym, Kunde naturligtvis byta om på gymmet och springa ut, men tänker att gyjmpersonalen kanske blir ledsen då ….



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lunchgrill


 

På kontoret igen. Stämplade ut en sväng vid lunch.

Karlbergskanalen, Fredhäll (on top of the World) med utsikt över Lilla Essingen, Stora Essingen, Mälaren, sen upp över Västerbron, mera Mälaren, högsta höjdaren, sen trappan ner till Söder Mälärstrand, Slussen, Stadshuset, Norr Mälarstrand.

Varmt. Väldigt varmt. Aningens ont i huvudet. Blev ett par glas vin hemma vid poolen igår. Sommarnattens leende, gick inte bara att gå och lägga sig. En eftersläckning efter fem timmar vid Eriksdalsbadet under dagen. 30 talet unga män i fullt krig med vattengevär i mellanbassängen var en upplevelse nära kokpunkten. Fick hjälpa till att ladda om. Ingen ville leka lugna lekar.

Poolen (klassisk Ömalm):

 

På kontoret igen. Årets eftersvettning.

Det tar sig, som mordbrännaren sa.

O hoj


 

Har tänkt tanken länge. Idag blev det av, efter tre timmars häng vid minipoolen på Kampementsbadet. Små barn badar tills de blir blå. Det tar ganska lång tid. Sedan går det på två sekunder. Plötsligt börjar tänderna skallra, och då är det inte kul längre.

Innan dess såg jag i alla fall en massa cyklister som drog ner från Filmhuset och ner mot Frihamnen. Det rullade på fint. Satt där vid bassängen och trampade med, utan pedaler. Tänkte, kanske att man blivit mogen för det igen. Och det skulle bli lite tid över på eftermiddagen.

Väl hemma tog jag fram cykelpumpen. Har inte suttit på racern sedan Järnmannen i Kalmar 2009. Nyservad och fin våren 2010. Men sen blev det inte mer. Cykeln har stått och samlat damm och sett lite ledsen ut. Ungefär som en hund som husse inte vill rasta.

Pumpade upp, och tog bort pumpen från ramen. Har förstått att man inte får ha pump på ramen. Då hamnar man en dag i helvetet, på nivå fem, där man får laga punkteringar i all evighet.

För att göra en lång historia kort, det blev sex varv runt Djurgården. Efter första tre km, där jag tyckte att benen kändes konstiga, det fanns liksom inga cykelmuskler under huden, drog en kille i shorts och sandaler förbi på en vanlig herrhoj. Jag behövde naturligtvis inte vara tankeläsare för att förstå vad som rörde sig i mannens huvud. Jag skulle förmodligen ha tänkt likadant.

Det gick ju inte an. Växlade ner, och gjorde burnout. Förbi efter hundra meter. Hjärtat klämtade dubbellslag.  Bye bye bekvämlighetszon. Sedan bara att fortsätta, med yrvakna lår. Blev sex varv runt Djurgården, och 62 km, snitta 27,3, var eeeenorm motvind här och där, men  i ärlighets namn, eeeenorm medvind här och där, fick bromsa för bussen förbi Etnografiska museet. Kändes stort.

Ett träningspass gör naturligtvis ingen cyklist. Har i alla fall fått fina ränder på armar och lår. En bra början.

Som en ledsen cykel:

Nu nalkas


 

Ljuva sommartid. Rakt in i rapset i går.  Lätta linnet och solglasögon, med solglasögon blir Djurgården så mycket grönare, himlen så mycket blåare och gräset så mycket grönare. Ut runt åtta innan värmen började dallra, in i skogen bakom Kaknäs och förbi Djurkyrkogården (spring aldrig där på natten) och ut mot KSSS och Kruttornet och vidare mot Sjötullstugan och så över gångbron och till vänster ut mot Blockhusudden och det var bara att lyfta på armarna så torkade milda sommarbrisar från Saltsjön ut armhålorna och sen neråt mot Waldemarsudde och hej alla syréner och svängen upp mot Rosendals trädgårdar och tillbaks igen mot Djurgårdsbrunnskanalen och över gångbron igen och tillbaka och sen till höger vid Djurgårdsbrunnsbron och bort mot Frihamnen och mera höger och hej TV 4 och Värtavägen upp och sen ner mot Lill-Jansskogen och hallå Teknis och hoppsan Valhallavägen och plötsligt Karlavägen och till vänster och spurt i en dryg kilometer mot fontänen vid Karlaplan som riktmärke.

Se det var en riktig löparmorgon i drygt 96 minuter. Wow!! Livet kan inte bli så mycket bättre, om ni frågar mig.

Och sen 4:an med tutti famiglia till Långholmsbadet. Där var det trångt som i starten till maran.

Stockholm, Stolta Stad.

Och såg ni Ulf Wickbom i Godkväll,som sprang och pratade löpning någonstans i Småland. Klok man, Ulf. Och vilka löpvägar, även utanför tullarna Snålvattnet började rinna till.

Mänsklig gemenskap på Långholmsbadet:

 

Mästarnas mästare


 

I TV soffan i går kväll.

– Vad lika du och Stenmark är, sa sambon.

– Jaa, fast han var nog lite bättre än på mig på skidor, svarade jag ödmjukt.

– Det var inte det jag menade, sa sambon. Ni är lika spetiga i kroppen båda två.

– Jag är väl inte spetig, sa jag, spände en biceps.

   Det blev knappt en tennisboll. Var den inte en grapefrukt nyss?  Läskigt.

Lunchen idag. Snabbt iväg till Eriksdalsbadet, för ett simpass. För att bygga upp överkroppen. I omklädningsrummet, två pojkar med stora ögon.

– Stenmark?

– Va, sa jag.

– Är du Stenmark?

Nu började man bli van.

– Nä, sa jag, men jag simmar snabbare än honom.

Det var en gissning. Kan inte ha blivit många simlektioner uppe i Tärnaby. Nästan vid Nordpolen.

– Du är jättelik honom i alla fall, sa killarna.

Simningen gick uselt. I banan bredvid gled en höggravid kvinna förbi som en säl. Hon såg inte ut att ta i alls. Själv frustade jag som en valross på land.  Simning är en obegriplig sport. Kanske inte simmar snabbare än Stenis i alla fall.

På väg tillbaka till kontoret, såg Aftonbladets braskande  löpsedel:

SÅ FÅR DU STENMARKS SUPERKROPP!

Aftonbladet behövs, om sanningen ska fram. Vi är nog rätt lika varandra i alla fall, jag  och Stenis.

Snabbsimmare:

Förlöpare


En-sista-minuten-koll. En morgonlöpning utåt Djurgårdsbrunnsbron. Som inte varit löpbar på flera månader.

Är bron  klar? JA, bron är klar!!

Stilig, snyggt renoverad. Slät asfalt. Bra grepp.

Skriver detta med stela fingrar. Mycket sval vind idag. Vad är det som händer? Vart tog växthuseffekten vägen ? De gånger jag sprungit  Stockholm under senare år har det varit … minst … 29 C.

Det  här blir en formidabelt vältempererad mara. Lär bli ett och annat PB

Men glöm ändå icke äta:

Man svettas mer än man tror, även när det är svalt. Då är det aldrig fel med en Suolakurkku!

Lycka till alla!! 15 min kvar till start. Helikoptrarna hörs hovra över Valhallavägen!!!