Det har gått 11 dagar sen förlossningen. Lillspark äter konstant men har fattat det här med natten och sover längre perioder då. Jag vaknar utvilad och mår helt fantastiskt.
Kroppen har förstås genomgått något som sätter sina spår men jag behövde inte ett enda stygn och det som brukar pågå cirka 4-6 veckor efter förlossningen har i stort sett slutat.
Idag gick GAX 100 miles på Österlen. Ett lopp jag hade planerat att springa och göra fin tid på. Nu följde jag mina ultravänners kämpande och min ultrasjäl längtar efter att få kriga i regn och mörker. Var riktigt imponerad av all kämparglöd- grattis alla som var med!
Men jag har inte bråttom. Jag passar på att lägga en riktigt fin grund. Jag ska inte ”tilbaka”. Jag ska framåt. Jag ska bli ännu starkare, snabbare, hårdare och mer uthållig än jag var innan. Jag hade ju bara precis börjat!
Rent viktmässigt så har jag gått upp 13 kilo ungefär. Jag har inte brytt mig om vågen tidigare men man vägs ju under graviditeten så nu vet jag att jag rultade på mig cirka 3 kilo efter BRR och sen 10 kilo under graviditeten. Jag har ungefär 6 av de kilona kvar nu och sen ytterligare två till ”race vikt” som ju inte alls är brådis.
Rent konditionsmässigt är det förstås katastrofalt just nu. Men det är inget att göra åt.Det är som det ska vara när man inte kan och vill ta sig inomhus. Bara röra på sig så mycket det går utan att jag för den del springer. Jag kan inte simma just nu. Har ingen cykel el kan dra iväg någonstans eftersom jag ammar ungefär var 60e minut i snitt.
Styrkemässigt är jag i ganska bra form- är bra grundstark och kan röja med min 5-åring som väger cirka 22 kilo. Bålen är stark och jag ”är på den” varje dag på olika sätt.
Veckan har bestått av en timmes lätt träning av olika slag. Först promenader med vagnen och lite styrka.
I fredags och idag har jag dock stuckit ut själv (dock hållt mig högst 5 minuter från huset och tankat bebisen full först). För att träna upp löpmusklerna och träna in att röra sig utan en tyngd i magen så kör jag löpskolning: Hälkickar och indiansteg. Full aktivering av bålen och försöker börja från början med rätt rörelsemönster. Jag har haft en vänsterfot som pekat utåt och den försöker jag styra om nu från höften.
Sen kör jag ”backintervaller”: 5 gånger uppför med flås och så går jag ned. Nedför är värst för en rasslig nyförlöst kropp.
Nästa vecka kommer jag köra kondition varannan dag och styrka varannan dag och öka på lite tyngd.
Vägen framåt är väldigt lång. Jag kommer som sagt inte anmäla mig till något lopp förrän jag känner mig stark, vill inte ha någon press. Den här resan får ta den tid det tar. Nästa år vill jag göra något riktigt #badass det är det enda jag vet just nu. I år födde jag barn. Det är ju ändå bland det mest #badass man kan få göra.
Riktigt väldämpade Hokas på.