Hälsa på arbetsplatsen- en förmiddag du inte vill missa!


Åh så roligt att få berätta om detta!

Jag och min poddkompanjon Boel Stier kommer tillsammans med Allt för Hälsanmässan arrangera en workshop i ”Hälsa som verktyg för lönsamhet”.

Jag har varit på många seminarier med olika infallsvinkar på hälsa och tagit med mig både bra och sämre saker.

Här vill vi fokusera på hälsa som en del av ledarskap och medarbetarskap. Inte ägna tid åt att diskutera friskvårdssatsningar- även om de är viktiga förstås. Men de får inte så stor effekt på hälsan på arbetsplatsen om ledarskapet brister.

Det ska vara interaktivt. Alla gäster kommer dit med egna frågeställningar och utmaningar och ofta kan vi hämta inspiration och ”russin i kakan” av andra. Vår otroligt proffsiga och kunniga panel kommer få dela med sig av sina kunskaper och tips både på scen och vid borden.

Vi kommer också låta våra gäster hjälpa oss sätta agendan- vilka frågor är viktigast för din arbetsplats? Följ vår Facebooksida och/eller LinkedIn för att få den möjligheten.

Lite praktisk info:

När: 25 november

Var: Stockholmsmässan i Älvsjö- samma dag som Allt för Hälsanmässan startar

Tid: Frukost från 8.00, vi kör 9.00-11.30 och efteråt kan du välja att luncha med mig och Boel och andra som vill diskutera vidare

Pris: early bird-pris 695 kr till och med 17 oktober sen 795 kr inklusive frukost. I priset ingår entré till mässan!

Läs mer här och jag hoppas verkligen att många av er kommer för det här kommer bli en givande förmiddag!

Julinumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Extra tidning, Smart Mat, 31 somriga recept
  • Alla fixar milen
  • 10 grymma sportbehåar i stor test
  • Tänk dig snabb
  • Luta rätt, kuta lätt
  • Soma Move, Rörlig & stark nu
  • Träna som en sprinter

 

Prenumerera


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Vardagspepp- mise en place din vecka


Inom kockvärlden pratar man om mise en place. Ni vet när de hackar upp saker och lägger i skålar, lägger fram verktyg, slevar, tar fram ingredienser. 

Så när det är dags att laga maten så är det bara att köra.

Well. Det finns lite, eller mycket att hämta av det inför sin egen avsmakningsmeny i fem delar som veckan är för att det inte ska bli en riktig SOPPA!

Man måste förbereda sig för att det inte ska bli knas. För annars står man där utan underkläder på jobbet och med en morot till lunch och ingen cykelhjälm. Jo så har det varit för mig iallafall.

Jag vet inte vad du brukar glömma men här är några saker jag brukar få tänka till runt:

1) Vad har jag för mat / meillis att äta på jobbet? Vad måste jag handla och ta med?

2) Om jag pendlar- har jag hjälm? Lampor nu kanske? Är däcken pumpade? Sadelskydd? Något om det regnar? Näsdukar ska man alltid ha med iallafall. Fasen vad man snorar när man cyklar. 

3) Handduk och neccessärgrejer på jobbet? Vad behöver jag ta med?

4)Träningskläder? Med till jobbet eller lägga fram?

5) Vad ska vi äta till middag? Kan vi förbereda något? 

Och så lite föräldratips till oss med små personer med stora viljor:

1) Välj kläder ihop dagen innan – ”Den här eller den här”?

2) Soppa o pankis är smart att planera in de dagarna då man vet att marginalen mellan nyckel i dörren och mat-ska-stå-på-bordet är kort. Pannkakor är sk**bra mat- variera ingredienserna och ta något annat än fullsockersylt så blir det så bra så.

3) Under vagnen till dagis: En varm tröja till dig, en vattenflaska och lite frukt om du springer dit så klarar du dig tills ni kommer hem.

4) Lägg gröt-i-blöt (jag vägrar hålla på med de här engelska uttrycken) över natten- bara att slå på kastrullen på morgonen. 

5) Ha en lapp vid dörren med sånt ni brukar glömma- tex nyckel till om någon annan ska hämta på skola/dagis. Gympakläder. Något till dagis. Man är inte mer än mänsklig. Skriv med fin färg så ser det så bra ut så.

Lycka till!

Att vara hållbar och säga nej.


Jag ser det så ofta omkring mig. Förmyckandet. Det är för mycket. Folk tar på sig för mycket. Hunungsfällan. Det är så roligt. I den branschen jag rör mig in och ut ur så handlar mycket av ens verksamhet om att vara en populär person. Man blir eftertraktad för sina egenskaper, får förfrågningar om att vara med på än det ena, än det andra och det stryker egot medhårs.

Man vill inte missa något. Eller att någon annan tar den där platsen. Att man missar något som inte kommer tillbaka.

Eftersom man är tillfrågad som person så tänker man också att man sviker om man avbokar. Snöbollen med åtaganden rullar på och man tänker att det går inte att avboka en klass, en föreläsning, en träff med någon, en middag, ett uppdrag.

Jag älskar också att spåna på bra ideér. Och åhmajgadd vad mycket bra ideér det finns. Och härliga människor man vill göra saker med. Det känns tråkigt ibland att inte ens börja dra i trådarna men tänk så många goda intentioner som sen bara rinner ut i sanden. I bästa fall hade man bara roligt under tiden det påbörjades något som inte blev något.

Men i många fall är det förenat med ångest och en känsla av att inte hinna med men inte veta när det är läge att säga att det går inte.

Jag tycker det är aptråkigt att säga nej till roliga grejer men jag har börjat lära mig att säga nej till det mesta. Ja till ett fåtal saker men nej till det mesta. Det svider ofta, vissa gånger känns det extra surt men när man börjar titta på vad man istället får- ja då blir det lättare.
Den senaste veckan, då min egen agenda har svällt, har jag tackat nej till saker som att arrangera en löparresa utomlands, föreläsa och som vanligt typ alla events jag blir bjuden på. Alla typer av ”förutsättningslösa möten” där något ska presenteras.

Har man en plan för vad man vill göra, vad man prioriterar och mycket att göra. Då är det några frågor man kan ställa sig innan man tackar ja till något:

1) Kan jag ta in det just nu?

2) Har jag tid att agera på det långsiktigt?

3) Ingår det i min plan?

4) Är det något, om jag måste välja, som jag prioriterar högre?

5) Vad kan jag göra med den här tiden istället?

Och det är frågor man ska ställa sig innan man tackar ja, tycker jag.

Som möten till exempel, man kan säkert stuva in mötet i sitt schema men har man tid att agera på det som ska göras efteråt?

Det är svårt. Jag träffar många som sitter fast i att det inte går att säga nej nu. Inte till det här. Jag ska bara…

Man känner sig som en svikare. Man tror att ingen annan kan göra det istället (pssst det är det alltid någon som kan). Eller att folk ska bli så besvikna. Men folk förstår. Om man förklarar. Om det är något folk förstår så är det att jag måste backa nu för det är för mycket. För de flesta vet precis vad du pratar om. Du kanske föregår med gott exempel. Inspirerar någon annan att vårda sin agenda.

Fördelar med att säga nej

1) Du spar din energi till det du verkligen vill göra. Givet att du tänkt igenom vad det är

2) Du visar att du vårdar både din tid och din hållbarhet. Att din tid är värdefull. Att du bara gör det du kan ge full uppmärksamhet. Så när du engagerar dig i något så vet både du och de du gör det med att du faktiskt kan vara där. Både fysiskt och mentalt. Det är också något att nämna när du tackar nej: Det här vill jag göra när jag kan ge det full uppmärksamhet. Det kan jag inte nu.

3) Vill de ha dig eller är det meant to be så kommer chansen igen. Tro mig.

4 ) Det betyder ju mer ja till något annat. Tänk inte på nej-et för länge. Tänk på vad det frigjorde tid till.

5) Det blir lättare och lättare. Det kräver lite övning. Testa!

Ta hand om dig!

Foto: Katarina Jansson

I höst ska jag…


När semestern var slut var jag utvilad, laddad och nöjd. Men.. ändå gnagde något. Vi hade inte varit i fjällen. Jag har inte surfat på jättelänge och vi hade inte varit iväg på någon bröllopsresa, inte ens något bokat. Jätte.I-lands.Problem.


Då får man ordna det. Och jag har slitit och gnetat med saker jobbmässigt som helt plötsligt släpper. Får göra saker. Får igenom saker. VAVAVOOM.

Och vips så är hösten full med både äventyr och vavavoom-jobb.

Jag ska

1) Åka på bröllopsresa med världens bästa man. Vi ska dessutom surfa och som jag längtat.

2) Jag ska till fjällen! Jag ska få fjällvandra. Tälta. Känna den där vinden som inte känns så någon annanstans. Gå där pappa gått men jag faktiskt bara ridit förbi. Lägga stenar på rösen och få sparka av mina kängor utanför en tältöppning. Vänta på att vattnet ska koka på stormköket. Umgås med tre fantastiska tjejer.

3) Jag ska få utbilda i det jag brinner för på jobbet- hållbar hälsa. Jag är kursansvarig för en kurs i hälsofrämjande ledarskap. Något jag förstås föreläst om, men nu får utbilda i. Nyp mig.

4) Jag ska fortsätta vara helt ledig på helgerna och hämta tidigt på skola och dagis. . Den här veckan har varit jättetuff och det är helt ok. Så är det ibland. Jag har prioriterat rätt men har haft saker att tänka på och stora grejer som ramlat rätt.

5) Jag ska träna andra saker än löpning. Alltså jag yogar och SOMA:r lite varje dag och tränar lite styrka men som återhämtning från Black River run om 8 dagar (inte att jag räknar eller så….) tänkte jag se om jag kan få på ett par handskar igen och boxas lite, gå på något organiserat yogapass, klättra..lite sånt. Träna något som jag inte gjort på länge och ladda om. Jag vill ju vara ute i naturen helst.

6) Fortsätta göra det jag gör. Jag älskar min vardag. Jag älskar att lämna på skola och dagis, springa el cykla till jobbet. Äta matlåda jag lagat. Älskar mina arbetsuppgifter. Älskar att hämta och laga middag. Vara hemma på kvällarna. Älskar när det blir lite pirrigt och utmanande, behöva kliva upp framför många ansikten och leverera. Utmana, ifrågasätta men framförallt stötta och försöka se behov. 

Jag är väldigt tacksam, laddad och inspirerad just nu och nästa vecka blir både just utmanande och inspirerande med föreläsning, kurs, jobb och så springa 100 miles i Västerås på lördagen.

Så…nu ska jag vara helt ledig i Värmland och ladda det här kärnkraftverket med riktigt fin energi!

Trevlig #utonjut-helg på er!

Ultraträning i en hektisk vardag -del 2 Utrustningstips för långpass i terräng


I lördags hade jag en ganska smooth ride trots att jag sprang lite fel.

Det berodde på

1) Bra utrustning

2) Positivt tänkande

3) Bra planering

Långpasset kan ju vara ett äventyr i sig men ofta springer man det ju för att förbereda sig för ett lopp. Just det passet, av de man springer i veckan, ska efterlikna loppet och då kan det vara bra att testa sin energiplan några gånger närmare loppet under ett långt pass.

Ska man vara ute i terräng där man inte har civlisation runt hörnet, men ändå nära, så behöver man ju inte vara kittad för vildmark men lite saker gör resan både tryggare och smidigare!

Här är vad jag hade i min älskade gamla Inov-8 ultravest i lördags när jag sprang 65 kilometer, mestadels trail.

1) Toapapper och våtservetter. Ja. Bra att ha helt enkelt

2) Plåster och linda Om något skulle hända- det händer att folk vurpar rejält i skogen och slår sig illa! Linda funkar att stoppa både blödning och linda en stukning med.

3) Visselpipa Låter högt om något hänt. Tar ingen plats.

4) Vätskeblåsa för 2 l Men det är sällan jag har i 2 l, det fanns vatten regelbundet längs leden så det gick bra ändå. Har man med sig sportdryck kan man ha det pulvret separat och sen bara hälla i. Vill man ha riktigt kallt kan man stoppa i en isglass :). Generellt brukar det funka at dricka 1-2 dl per kvart men det beror på så mycket olika faktorer hur mycket man behöver så det går jag inte in i detalj på nu men faktorer som:

1) hur varmt det är

2) vad du dricker

3) hur mycket du druckit innan

4) hur långt du ska springa och när du får vatten nästa gång

5) hur mycket salt du fått och får i dig.

5) BCAA kapslar. Ok- inte nödvändigt. Men lite extra protein regelbundet under ett långt pass har viss forskningsstöd och än mer anekdotalt stöd. ”Skyddar musklerna” kan man säga. Och det vill man ju. Men alltid viktigast att äta tillräckligt med protein över dygnet. Kroppen reder ut det där. Kapslar föredrar jag för BCAA smakar skit och jag gillar inte mer sötning än som redan finns.

Det finns BCAA i den sportdryck från Umara som jag dricker så behöver inte extra egentligen men oftast har jag inte sportdryck med mig.

6) Energi- som du tycker om. Det spelar inte roll vad som är bra om du inte får i dig det. Jag gjorde förut mycket egna bollar och försökte äta nötter och annat jox men nu går jag på kärnan direkt- socker!. Glukos och fruktos. Det är i slutändan det man vill ha. Till hjärnan (glukos)  och toppa upp den fettförbränning som förstås rullar som bas. Jag har bars från Umara och sen har jag olika sorters godis. 100 g godis innehåller cirka 80 g kolhydrater. En näve godis är runt 50-60 gram godis så kanske 40-50 g kolhydrater.

7) Överdrag efter väder. Är det på det kallare halvåret kan det vara bra med mössa, vantar och varmt överdrag. På sommaren kanske en buff för att värma huvudet och en tunn regnjacka. Det är dumt att bli kall efteråt. Jag har en supersmidig regnjacka från Falke (flera saker på rea på Boozt!)

8) Solskydd Sportglas från X-Kross finns i flera bra glas och fina bågar. Skyddar även mot flygfän i ögat (!!). Jag har en skärm därifrån också jag gärna använder.

9) Nå och nås. Telefon. Har du en iphone eller dylikt har du också tillgång till musik och kanske en podd. Jo man kan lyssna på naturen men har man en vätskesäck som dunsar så kanske man tröttnar på det efter ett tag och det går bra med en lur i ena örat. Du kan larma om något händer, skicka din platsposition så folk vet var du är (kanske var du ska hämtas? :)).

10) Karta. Eventuellt. Det kanske behövs. Det kanske bara är roligt.

Hoppas det är fler som fortsätter #utonjut nu när en helt underbar löparårstid är i antågande med färgglada stigar!

Livet- lättare att tackla i löparskor


Liten svacka. Lite för mycket. Lämna och hämta flera dagar denna vecka. SVINMYCKET att göra på jobbet. Jakten på minuter, känslan av att vara inklämd och klockan går.

Lunch ute på terrasen? Nej tack, hinner inte. Lunch får ta max 15 minuter för att jag ska hinna jobba 6,5 timmar och sen få komplettera på kvällen ändå för att få ihop det denna vecka.Tick tack tick tack.

Inte vilja hämta för sent, senast 15.30 för att hinna till skolan liten stund innan 16.00 så vi kan ta 15.59-bussen och hinna gå och handla blöjor och ändå vara hemma innan

17 då jag måste börja med maten så det inte blir för sent och de blir för hungriga. Maten som jag började förbereda klockan 06.30 imorse då jag redan varit uppe i 30 minuter eftersom lillan vaknar då. Varje dag. Tur vi är morgonpigga och går upp innan sju även om vi har barnvakt.

En två-åring som har ALLA åsikter i hela världen. Jag som har världens ”lättaste” 7-åring som aldrig haft ett utbrott i hela sitt liv känner mig som en rookiemamma. Hur gör man med en person som ”vill inte” titt som tätt och vrålar när hon inte får som hon vill? Mina öron! Samtidigt för det allra mesta bara är så lätt att ha och göra med. Glad och positiv och kramig.

Imorse gick jag med stora tjejen till skolan och jag hade inte träningskläder på mig eftersom jag skulle hålla en workshop direkt på morgonen. Jag hade fina byxor, linne, kavaj och fina handväskan. Kroppen fattade ju inte det. Den är van att träna på morgonen och började svettas bara vi började gå. Försökte gå lugnt och fascinerades över vad folk hade på sig: vantar, jackor.. som att det var vinter! Jag hade gärna haft shorts och linne!

Sen blev det således tunnelbana och det var trångt och bara obekvämt.

Jag har för ovanlighetens skull sovit lite för lite. Lillan vaknar och har åsikter även på natten. Typ i sömnen men vi vaknar. Så jag är inte mina vanliga 200 %.

Jobbet var dock fantastiskt. Jobbar med en grym chefsgrupp som verkligen passar som ledare. Som bryr sig. Som är engagerade.

Jag slet på med min att-göra-lista, mailar till mig själv det jag inte hinner. Har en lång lista att göra ikväll och längtar så till att slippa släcka de bränder jag måste släcka just nu och faktiskt ha datorfria kvällar utan jobb. Men just nu ”måste-vill” jag. Har deadlines. Har sen luft i kalendern.

Klockan 14.40 måste jag byta om. Jag tar på mig mina träningskläder, mina löparskor och mitt FlipBelt runt midjan. Däri får jag plats med två telefoner och nycklarna hem.

Så tassar jag iväg och jag är så seg. Men att tassa från jobbet till dagis, lämna dagen bakom mig gör att pulsen går ned fast den går upp. Olika puls.

Framme vid dagis 15.30 och får en jättestor kram av en liten tjej. Eftersom jag lämnat jobbkläderna på jobbet är det bara att ned på knä i sandlådan- gör inget!

I med lillan i  vagnen, vill inte sitta i vagnen, vill gå. Bli buren. Upp för backen, ned för backen, leta på skolgården. In på bussen. Hindra att vagnen välter och barn river bussen. In på affären, försöka komma ihåg vad vi ska ha, låta dem köra varsin vagn utan att trasha butiken eller krocka med andra.

Lasta kassar och blöjor på vagnen, baxa hem alltihop och båda två.

Laga mat, avstyra utbrott, mata, prata, svara på frågor ” är inte kannibal en sorts fest på gatan mamma?” Sanera köket. Kramas och pussas.

Klockan 20.00 sover båda och vi pustar ut.

Ibland känner jag mig som en helt värdelös mamma. Ibland som en supermamma. Det är lättare i träningskläder. Man måste vara snäll mot sig själv. Man gör sitt bästa. Tiden känns aldrig tillräcklig ändå. Det gäller att fylla den som finns med rätt saker. Och rätt människor.

De här två alltså…Lillspark och Skrotmos