Jämtlandstriangeln Unplugged -storyn

Nu äter jag stor middag. Allt har gått bra, en helt magisk dag i soliga fjäll. Otroligt glad och lycklig men mina ben var tunga heeeela vägen.
Efter 4 (!!!) mil hittade jag rätt på löpsteget. Så dags!
Men vilken dag ! Vad underbart det var.

Nu ska jag lyssna på Upploppet på P1 och höra hur jag lät :)! Ha en fin kväll !

Soliga hälsningar från Storulvån!

Såhär blir det alltid. Jag är i grunden trygg och vet min kapacitet, min form, att jag duger. Att jag alltid genomför med ett stort leende för varför annars liksom? Jag vet att jag nuförtiden kan lita på magkänslan när jag tar beslut och att springa jubileumsmaran, ta ut mig på ett oförberett triathlon, springa 4,7 mil över 1700 (?) stigmeter och sen maxa på Axa ( höhö) en vecka senare gör jag därför att oavsett tidsmål så är detäventyr och upplevelse jag knarkar på. Jag står för alla mina prestationer oavsett de är bra eller dåliga. Jag gör alltid mitt bästa. Att göra mitt bästa imorgon och på jub. maran handlar om att: Njuta max men inte gå på max.

Men det pirrar ändå i maggropen. Till er som tror att Annie är en genomgående tuff maskin kan jag avslöja att jag är lite orolig att den förhållandevis lilla grupp som springer imorgon ( ca 45) är värsta eliten och alla kommer få vänta i mål på mig. Typ så.
När jag blir lite nervös så börjar jag tänka långsiktigt. Tänka på hur himla bra jag ska träna sen. För det här året lägger jag en stor fet grund med distanslöpning och långa lopp. Skaffar de prylar jag behöver – jag har lagt alla nöjespengar jag har på cykel, skor, våtdräkt, Garmin osv. Inte en mojito på hela sommaren. Inte en utekväll. Massa utetid istället.
Men nu är nu. Nu är här.

Det är 9 mil till Storulvån att köra tidigt imorgon bitti. Blir gröt här och macka och kaffe medan jag kör. En banan innan start.
Försöker sen få i mig ca 150 kcal från Perpeteum i timmen genom tabletter. Till det vatten med Resorb i vätskesäcken. Två bars med lite protein och lite väl utvalt lösgodis och russin. Det är ingen panik om energin tryter imorgon. På den här kroppen finns det ett trevligt semesterlager av fett att knapra av.

Väderutsikterna ändrar sig men verkar växlande med ca 8 grader under dagen utan hänsyn till vind. Har köpt små vantar på järnhandeln idag för 20 kr ( att jämföra med de liknande för 200 kr på Lundhags). Buff med ylle i som håller värmen även när det är blött. Kör trekvartstights och har faktiskt regnbrallor med om jag skulle vara ute länge och börja frysa.

Planen? Ja det är bara att pinna på i den fart som känns bra för tillfället, visst är det härligt? Annat blir det på Axa så jag passar på och njuter!

Jag vet inte om de accepterar grottmänniskor i bastun på Storulvån men för att vara på den säkra sidan så har jag epilerat benen också.

Idag var vi i Järpen och handlade. Russinskrammel fick en cocosboll och jag undrar vad som var i den för hon har varit helt sjövild sen dess. Hon blir kvar här med mormor imorgon.
Vi var inne på några loppisar och visst är det så att ingen loppis är komplett utan en sån här:

I övrigt tycker jag inte det gör något om alla börjar äta LCHF för då blir det mer tunnbröd över till oss andra. Herrajomala vad gott det är! Man kan säga att jag laddat rätt bra idag.

Självklart blir det rapportering från imorgon. Hoppas att ni lyssnar på det här imorgon kväll där jag är med och berättar varför vi gjorde Tjejmaran. Ett lopp med fokus på utmaning, kraft och att hjälpa de som har det betydligt sämre än oss. Är så glad och stolt över de över 100 000 kr vi samlat in och speciellt eftersom det gnisslades och tisslades lite här och var både i öppna forum och bakom ryggen- jodå jag är inte dum i huvudet. Sen att det var flera som jag trodde vi skulle få draghjälp av som helt bangade, ja så småsint är jag väl att jag njuter liiiite av det nu när det gått så bra. Men titta bara vad vi gjorde. Holy. Frecken. Feck.
Vår kontakt på Panzisjukhuset är på semester men sen kommer pengarna föras över och göra skillnad. Tills dess sitter de frysta och det går att stötta med mer om man vill! Det är det som är det viktiga- att pengarna kommer dit de ska. Ringarna på vattnet är allas våra att surfa på!

Nu- friidrott på OS och ja varför inte en till tunnbrödmacka med smör?

Bild från Storulvån idag från Eric Ahlström, arrangör av Jämtlandstriangeln Unplugged

Idag har solen skinit hela dagen. Bara lite vind och det har verkligen varit S E M E S T E R. Jag gav mig ut på kvällen när mormor försökte natta Tokisen ( som för övrigt fortfarande är vaken, sitter och sjunger i sin säng med Tina Ahlins fantastiska sångbok och vägrar somna).
Jag skulle bara ta en lätt runda men kroppen svarar inte alls just nu så det kändes tungt. Känner mig seg som kola och eftersom jag inte loggar min träning så har jag svårt att se om jag tränat för mycket. Men jag tycker inte jag har det. Vilar alltid ordentligt och varvar träningen. Ingen kul känsla alls. Däremot är nerven på mycket bättre humör.
Vi har bara såsat runt hela dagen. Gick ned till den fantastiska stranden vid själva Ottsjön. Säkert 15 grader i vattnet och vi plaskade och kastade sten. Jag har lyckats utveckla mack-tekniken så jag fick till 7 studs på en och det är nog dagens prestation.

Däremot har jag hunnit fundera på vad jag ska ha med till helgens äventyr.
Förutom det jag behöver för att inte komma till middagen på Storulvån i kompressionsstrumpor, thailändska fiskarbyxor och Kronans tröja så behöver man packa smart för 4,7 mil på fjället utan support. Just nu säger Yr att det blir 3 grader och regn ute vid Sylmassivet så det vore ju schmutt att slippa frysa.
Jag kommer ha lager på lager för att snabbt kunna plocka av och på. Pannband i lätt ylle och skärm mot solen. Linne med inbyggd bh. Sleeves. Detta vill jag helst starta i. Sen har jag med: Underställ, en lager två ( som råkar vara Nike, inte direkt märket man tar med
på fjället annars 🙂 och min oslagbara Trimtexjacka förstås.
På benen: Trimtex kompressionstights, GoCoco kompressionsstrumpor, gaiters och … skor!
På ryggen nya Nathan vätskeryggan som sitter som gjuten men inte erbjuder så mycket packutrymme. 1a hjälpen i miniformat, visselpipa, kompass, karta.
I matväg: vatten i säcken men kommer dricka ur bäckarna. Tror inte det är lemmelår i år, vad jag hört.
En massa Perpeteum Solids som smakar godis och är komplett energi oavsett distans men man ledsnar på tuggandet tror jag. Russin och två bars. Hoppas kunna fylla på vid Sylarna och Blåhammaren också. Annars är det ju träningsrunda och inte så stort fokus på ultimat näringsintag utan att klara sig.

Jag kommer ha musik med. Att springa delar av en sträcka i mäktiga fjäll med rätt musik i öronen är en upplevelse. Precis som det är att höra vinden och bäckarna porla. Det blir nog en 7 timmar på fjället så jag hinner med båda.

Det är ungefär samma packning som jag kommer ha på Axa. Något mindre energi då eftersom det finns längs vägen på Axa och det loppet är känt för sin fantastiska matservice- foccacian vid Bottenvallen är helt fantastisk, hoppas den är med i år.

Angående visselpipan så kanske det känns lite överdrivet men skulle något hända så är den otroligt effektiv om rösten skulle tröttna. Den väger dessutom ingenting och kommunicerar snabbt att något har hänt på alla världens språk.

Har du något du måste ha med när du springer eller ska ut i naturen? Dela gärna med dig!
Nu ska jag googla surfresor.

Jag har äran att få testa Trimtexgrejer då och då. Men det är ett kritiskt testande, jag är inte sponsrad av dem
på något sätt och i den här bloggen kommer det inga retuscheringar eller betalade åsikter – det gissar jag att ni märkt vid det här laget!? Däremot älskar jag deras kläder och prylar.

För ett tag sen fick jag sk ”gaiters” alltså damasker från Trimtex och idag satte jag dem på prov. Jag premiärsprang även i mina adizero XT, den nya modellen som gör mellanfot eller framfotsisättning lättare genom mindre häl-tå drop. De är också lättare och sulan är lite mer ruggad. Under mittpartiet är det ett riktigt ”prickigt” parti vilket ska hjälpa fästet på hala rötter.
To the test alltså! Jag stack iväg på den lilla 5 km runda som startar nära vårt hus och går ned till Ottsjön och sen upp igen.
Eftersom det är gjort för vandrare så är det en del spång. När de är blöta så är det väldigt svårt, oavsett sula, att få fäste. Jag stod och valde mellan ett par Icebug med metalldubb och adizero XT’n på Runners Store och resonerade fram att det är så lite spång på så mycket annan terräng så hellre ta det piano över dem. Icebug sitter katastrof på mina fötter.
Skon satt i övrigt precis så bra som jag önskade och kändes helt klart smidigare än den förra. Tycker bara den ser ut som en tokig forbollssko…. Adidas skosnören är annars ett skämt – de känns alldeles för plastiga och jag tycker de släpper ofta.
8/10 i betyg på skon där avdrag är för galen färg och skosnören. Jag tänker annars att man minsann kunde strunta i att lägga så fina plankor som spång och låta de vara lite ruggiga så skulle man inte behöva metalldubb alls!

Angående damaskerna, gaitersen så sitter de på väldigt bra på vaden. Däremot saknar de den ”krok” som jag sett på tex inov-8’s gaiters som gör att den sitter fast tight runt ovansidan av skon. Jag fick inte in något skräp idag men gissar att det kan hända om gaitern far omkring.
7/10 i betyg med avdrag för avsaknad av fäste på skon. Jag gillar dem så jag kommer ha dem!

Det var riktigt härligt att springa här igen. Jag skulle som sagt bo här om det inte var så att man inte kan ta med sig Tigerfisen från sin pappa i Stockholm. Men när nu vår hyresgäst i andra delen av huset flyttar ut så skenar fantasin. Boendekostnaden halveras, lugnet dubblas och livskvalitén skjuter i höjden. Men allt måste kanske inte ske nu.

Annars hakade vi på när fåren skulle flyttas i byn idag.

Och annars har jag funderat på Jojje Borssén’s fantastiska resa till att kvalificera för Ironman Hawaii. Helt fantastiskt. Vilken resa. Vilken fight. Nu, när han nått fram så säger han att han inte orkar träna som han gjort tidigare. När han nu når målet så är han inte mindre lycklig men har slitit så hårt att han får ta det lite lugnare på Hawaii.

Det tänker jag på.

Jag tänker också på att jag måste inse att jag aldrig kan vara vän med alla, få alla att hålla med mig och vinna alla jag möters hjärtan. På lördag sänds Upploppet på P1 och där är jag med och pratar om Tjejmarathon. Jag vet att alla inte förstår och det är lätt att förkasta om man inte lyssnar – jag och Madde har mött det redan. Hon är nog lite tuffare än mig men jag känner mig så 100%-igt övertygad om att vi inte bara gjort något bra utan något fantastiskt (vilket är ett ord jag missbrukat före och efter loppet!). So bring it! Ska man röra om i grytor så kanske det måste ryka lite!
Integritet. Där har jag ett ord till för tatueringen på armen.
Se vad roligt jag hade imorse:

Efter 8 timmars bilkörning genom bland det vackraste Sverige har ( om ni frågar mig) så är vi så framme i ett av mina hemma- Ottsjö. Här bodde jag 2005-2007 och med ca 100 fastboende och med utsikt över Ottsjön och Ottfjället är det en av de vackraste mäktigaste ställena jag varit på, sydön på NZ och outback Australien inräknat.

Min lilla Tigerfis har ensam underhållit sig själv med böcker och sång bak i bilen utan ett enda gnäll. Fascinerande i en tid av dataspel och DVD-spelare.
Hann krama om en kompis jag inte sett på evigheter i Bollnäs också!

Hennes mormor är redan här och vi tampas med en tv som lagt ned. Man kan ju vara utan men det är ju för sjuttsingen OS!

Vi tog en liten promenad och nu ligger jag med min Bengerpolo, långjalingar och raggsockar på i min säng och ser det mäktiga Ottfjället som vanligt utanför fönstret.

Det blir inte plattare till den 11e för det och det vill jag inte.
Det bara ligger där, som det alltid gör vare sig jag får hjärtat krossat, får barn, flyttar, byter jobb. Så kan jag alltid tappa andan både när jag ser det och när jag ska upp på det.

Nu är det 3 dagar till Jämtlandstriangeln Unplugged. Jag ska ut och springa imorgon före frukost för jag längtar ut på stigarna här. Sen blir det ett kortare fartpass på torsdag kväll. Själva loppet ser jag som en lång tur på fjället. Med en vecka till det lopp jag vill ta i mest på så är det ingen ide att maxa.
Vad jag ska äta och ha med mig är i stort sett klart- återkommer med det upplägget.
Lite bilder från byn på vår promenad så hörs vi imorgon!

En liten lämmel också!