Kittad för fjälläventyr


Förena nytta med nöje. Sånt gillar jag.
Blev väckt klockan sju med mys och gos. När sen Lillan hämtades av pappa tog jag hand om räkningar och min budget. Har tydligen budgeterat för en surfresa i november. Se där.

Till Access Rehab där David Felhendler gjorde någon sorts magi på mig så alla larmsystem lugnade ned sig. Är man typ A så är man men det går att tona ned sig. Läxan är att göra allt lite långsammare. Tur att jag har tre veckors semester till ….
Sen hann jag träffa Coyntha och peppa ( skrämma?) henne inför Axa.
Vidare till Runners Store där jag lämnade min älskade cykel till Annelie. Bytte mina ”gamla” adizero XT mot ett par Vibram med Annelie.
Fick tillbaka mina för små Salomon SpeedCross som varit på lästning som inte gick. Kom därifrån med fantastiska NYA adizero XT.

20120730-224049.jpg
Vidare utan cykel mot Kungsgatan och sen lunch med Magnus.
Till Sumpan där jag hämtade ut paket från Enervit med Quadra som jag ska pröva och jämföra med Perpeteum.
Vidare till ”Ultrazebban” som driver RunnersGear och fick med mig hem ett Nathan vätskesystem och Perpeteum Solids.

20120730-224505.jpg

20120730-224511.jpg.

Nu blir det till att hålla i slantarna resten av augusti…..
Men är nöjd med inköpen. Ska jämföra Quadran med Perpeteum och avge rapport ! ”Solids” är tabletter som man tuggar och jag får se hur de funkar under långa lopp då det blir en del tuggande.
Väl hemma kastade jag på mig löpkläder och mina härliga Brooks Pure som jag inte använt sen Jubileumsmaran och tog en ”snabb 5a” runt sjöarna. Snabb jogg med fartökningar blev det för sen var det dags för Peace Lane Boot Camp och idag var vi 6 stycken mammor och ett engagerat barn som fungerade som vikt för sin mamma. Jag hade gjort två cirklar där den första var med fokus på stora muskelgrupper och vi körde 3 x 45 sek. Sen körde vi mördarcirkel för bålen med både dynamisk planka, sidoplanka, twists och ”cykling”. Härligt härligt!
Och sen har jag tittat på OS och packat och plockat för imorgon går Passaten norrut mot Ottsjö med den här lilla Risi-Skruttin.
Ha en fin kväll !

20120730-225304.jpg

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Söndagsfilosofisk


Idag åkte jag, Lillan och Hjälten till Tokholm. Jag avskyr att åka ifrån Solbacka men gillar att komma hem till vår lilla återvändsgata med de 5 husen och alla grannarna. Jag släppte i stort sett bara ut Tigerfisen ur bilen så hittade hon några av de andra kidsen och röjde runt.

Min lilla lägenhet. Alla väskor med alla grejer. Ätit middag med bästa grannen. Tvättar. Tar ur lite linnen och klänningar ur packningen och lägger dit tröjor och jeans (eller jimps som Risi-Skrutti kallar dem).

Imorgon har jag ett späckat schema: Ska äntligen träffa David Felhendler som är otroligt duktig på nervrelaterade problem. Jag måste få ett långsiktigt tänk för att få bukt med min enda riktiga skada. Bara genom det telefonsamtal jag och David hade där jag berättade om traumat jag var med om, om smärtorna och hur det beter sig så kände jag att han tog en ny approach. Kosta vad det kosta vill- jag är på väg att bli mitt bästa jag och att ständigt röra sig med smärta, om än ofarlig, sliter på både ork och koncentration.

Jag ska lämna cykeln till Anneli som ska ha den till Ironman Kalmar. Jag ska köpa nya terrängskor, hämta ut Perpeteum och en ny vätskeryggsäck. Hämta ut ett paket från Enervit, springa – för mina ben fick inte nog igår och är helt spattiga idag- och sen köra cirkelstyrka med granntjejerna.

Mitt bästa jag förresten. Det är lång väg dit. Det är ett fysiskt tänk förstås, med prestationer inom löpning och långa triathlon men det är också en känsla kopplat till det. Det är ett mål om att hitta rätt i livet så att jag gör det som jag gör bäst för att vara det här livet tillgodo. Man får navigera sig fram till detta. Ibland leder kursen en lite fel och man får sätta kompassen igen. Vägen dit är inte alltid rak. Det är ofta under sommaren som jag ställer in kompassen och så kör jag på i den riktningen ett år. Den har under flera unga år pekat helt åt helskotta men tittar jag tillbaka så var det bra små omvägar det där ändå. Mitt CV spretar- jag har en civilekonomsexamen men även många poäng inom biologi, miljöteknik, litteratur. Jag är utbildad PT, massör, hälsocoach. Jag har jobbat med företagsfriskvård, instruerat högt uppsatta chefer i ”the city” i London i boxercise och roddat stafettlag för London Triathlon. Varit med och arrangerat ”indoor rowing competitions” och vickat som PT på det exklusiva chefsgymmet på Morgan Stanley i samma stad. Jag jobbar som revisor och har varit ekonomichef men kan även byta om och rodda med events av alla de slag. Varit med
och anordnat världens första Tjejmarathon.

Jag har tränat gymnastik i 7 år, har grönt bälte i ju-jutsu, orange i den tuffa disciplinen Goschin-do och som jag saknar att träna. Jag har spelat fotboll och handboll. Ridit i flera år. Tränat boxning. Till det yoga, löpning och nu lite sim och cykel så smått.

Jag har gjort en massa saker men saknar känslan av att slutföra. Eller saknar jag den?

Nu tittar jag på kartan igen. Jag tycker jag varit inne i ett riktigt snårigt parti och det har varit massa att reda ut på det privata planet de senaste två åren men nu tycker jag det känns som det lugnat ner sig och det är stora lättsprungna fält framför mig där jag kan välja lite hur jag vill. Massa stigar som alla leder framåt.

Ser fram emot att få vistas i det landskap jag valde som mitt hemma när jag kom hem till Sverige- Jämtland. Sitta i huset och titta ut på Ottfjället när Tokfisen somnat och känna in vart det bär hän. Gå ned till Ottsjön och se harren vaka och känna fjällens mäktighet. Springa i dem. 3 veckor kvar av en så otroligt välbehövd 7 veckor lång semester.

Häng med!

20120729-222500.jpg

Gudomligt och mänskligt på 600 stigmeter


Årets överjävligaste träningspass är avverkat. Herrajomala idag fick jag ta till nästan all mental styrka jag har för att komma iväg till den där ensamma backen ute i Tjottahejti.
Jag är rätt seg i kroppen efter verandajobbet. Det ösregnade. Lillan, Hjälten, syster och hennas kille skulle fika ute i Lunedet efter vi besökt djurhagen där och jag skulle alltså stompa upp och ned i det här nedlagda liftspåret 10 gånger. Härligt, hur tänkte jag nu? Varför?
Jag fattar om någon som tränar professionellt måste följa ett hårt schema och de har också någon som följer deras träning, sponsorer, coacher osv.
Jag har bara en ide om att jag ska nå mitt mål. Men det är en liten chans att uppleva gudomlighet och den driften är stark nog att styra mig ut i den här backen.
En längtan efter att få vara del av något större än fiskbullar, asfalt, busstider och lönesamtal. Allt Winnerbäck sjunger om i Söndermarken, typ.
När jag besegrar Jante och bekvämligheten så når jag lite gudomlighet.
Regnet vräkte ned. Spåret var en rännil av vatten. Himlen en grå vägg och min rygg var som en sur knotig fjällbjörk efter alla underliga positioner jag intagit i oljefärgens tjänst.
10 x 600 meter backe = 900 stigmeter kändes ouppnåeligt. Jag försökte hitta mitt sätt att tänka som tagit mig genom tuffa pass förut men hamnade i det asketiska att bara ta en i taget. Vara här och nu. Inget annat gick. Väldigt avancerad mindfulness så skulle egentligen sälja det dyrt och ta med busslaster med stressade storstadsbor till backen och låta dem möta sitt inre barn och VO2 Max på samma gång. Halleluja.

Efter 4 vändor stod det en vattenflaska längst ned. Det var gudomligt och hade en förklaring i min ängel till Hjälte. Så lång är backen att han inte ens såg mig.
Efter 5 vändor i ultrarapid slutade det regna. På sjätte vändan bröt solen fram genom två mörka moln som glömt kroka i varann och skapade ett gudomligt ljus. Efter 8 vändor, 600 stigmeter på 4,6 km backe sa min rygg och mina lår nej. Nog med att jaga gudomlighet.
Att jag gav upp då är för att jag är mänsklig .
Våra goda sidor, de som imponerar och inspirerar andra. De som för oss framåt, de är det gudomliga i oss. När vi ger tappt, när vi gör fel, då är vi mänskliga.
Eller som Snoop Dogg säger i Starsky & Hutch:
To err is human. To forgive, is divine.. Jag både förlåter och hyllar min kropp idag.

20120728-194541.jpg
Backjävel.

Morgonsund och målarstund


Den här sommaren hade jag sett fram emot soliga mornar med kaffekopp ute på verandatrappen men det har inte blivit så många.
Inte så många morgonjoggar hellre även om jag tycker det är ett av de bästa sätten att starta dagen. Ska jag köra ett hårt pass på kvällen skulle jag gärna börja dagen med ”en 5a” för det sätter igång kroppen.
Jag hade tre äggvitor kvar sen mina kikärtsbiffar så fräste dem och tog en stor kopp kaffe först. Det var en sån där galet vacker morgon som vi har här. Benen var väldigt pigga och jag tänkte att jag tar min 6 km sväng och försöker ligga lite ”upp” i tempo utan att vara nära tröskel. 1 km uppvärmning, 4 med lite fart och 1 km nedjogg. Det är iallafall stor skillnad mot för några månader sen. Ca 30 sek snabbare tröskel, joggfart och mellanfart. Min maxfart har nog inte ökat så mycket. I ett annat liv kanske.

20120727-212129.jpg
Stannade och fotade men det är svårt att göra skönheten rättvisa.

20120727-212354.jpg
20120727-212431.jpg

20120727-212436.jpg
Resten av dagen har jag målat. Målat. Och målat. Och nu är det klart. Och det är så jäkla fint och jag är brun, vit med fantastiskt snygga axlar efter allt jobb. Nu är jag trött och det är riktigt gott med blåbärspaj.
Jag har haft tid att fundera, känna, lyssna på flera P1 dokumentär, ”Tendens”, och ”Kluvet Land” medan penseln rört sig meditativt längs spjälorna. Resultatet av det är att jag fortfarande drömmer om att bli djuphavsdykare, klurar på ett nytt projekt och ständigt förvånad över klyftorna i samhället och hur elaka, snåla och giriga människor det finns. Klurar på vad jag kan göra mer?
Ibland funderar jag på att tatuera in ”What’s your contribution?” på underarmen för att sporra och påminna mig om att vi är här för att berika vår värld och göra vad vi kan för att hjälpa de som har det sämre.

20120727-214526.jpg

Vegetariskt FTW


20120726-165041.jpg

Min faster är vegetarian, jag har varit det och är ett stort fan av vegetarisk mat. Att få till en riktigt god, mättande vegetarisk rätt känns alltid som en större seger än en med kött.

De här kikärtsbiffarna gjorde jag igår. Med quinoa, fetaost, rödlök, oliver och körsbärstomater till var det mumsmums efter en lång varm dag:

2 burkar avrunna kikärtor
3 äggulor
3 hackade vitlöksklyftor
1 msk tomatpure
1 tskspiskummin
1 dl ströbröd
Lite citronjuice
Lite färsk bladpersilja
Smaka av med örtsalt
Blanda alla ingredienser med en matberedare eller stavmixer. Forma till så många biffar du vill.
Vänd i mjöl ( jag använde rågsikt) och stek i smör några minuter på varje sida.
Servera med tillbehören ovan och gärna något svalt till som keso eller turkisk youghurt.

Idag råkade min hjälte införskaffa tre påsar sån här lakrits då jag glömt specificera vilken färg det var jag skulle ha (rosa!!!). Själv äter han inte godis alls ( men mycket rulltårta!).
Jag äter inte mycket godis. Nä det är faktiskt sant. Inte mycket ”köpessött” om det inte dyker upp franska chokladmaränger alltså för då kan det spåra ur rejält.
Men jag brukar tänka att det jag äter, det bryts ju ned med hjälp av näring jag har i kroppen. Så det jag äter ska tillföra något näringsrikt. Det funkar utmärkt att unna sig goda saker ändå- en snabbt fixad blåbärssmulpaj till exempel
med avsevärt mindre socker än receptet och lätt kesella till. Inga tillsatser, massa gott, mycket näring.
Men just idag alltså- lite lakrits…

Undrar ni hur det går med mitt verandaprojekt? Jo men jag har grundmålat två gånger och imorgon är det dags för sista lagret med primolin. Man kan säga att jag har fått färg både i kulör solbränna och matt vit…

Ha en fin kväll!

20120726-200127.jpg
20120726-200204.jpg

Göra saker man inte är bra på


En annan sak semestertiden är lämplig till tycker jag är att göra sånt man inte är bra på. Testa något nytt som kanske tar tid man inte känner att man har i vardagen.

Man blir, som känt är, bra på det man övar på och jag tillhör kategorin som utan att blinka raddar upp massa saker jag inte är bra på, just för att jag inte gör dem.
Vissa saker vill jag inte ens göra. Fatta hur en dator funkar till exempel. Bara att den ska funka.

Andra saker, som att träna tröskelpass och springa snabbdistans, det har jag ett intresse av att kunna men är inte bra på. För jag gör det inte och eftersom jag inte är bra på det så är det inte roligt.
Vissa saker man tror att man inte kan, för att man inte gör dem, visar det sig vips att man faktiskt kunde. Som exempel crawla. Det trodde jag inte att jag kunde men så var jag tvungen att fixa det och så kunde jag det. Kunde jag applicera den metoden på lite andra saker i livet så skulle det bli andra bullar.
Men hursomhelst, tillbaka till löpningens tortyrkammare- tröskelpass och snabbdistans.
Idag har jag bara målat. Grundmålat och det var en angenäm stund i solen det. Benen känns stumma och det bästa sättet att muntra upp dem brukar vara att springa lite. Vi skulle och bada vid Lunedet dit det är 7 km. Bra kort sträcka att se vad jag går för. Kort snabbdistans Anniestyle.
Uppvärmning ansåg jag mig ha avklarat med hjulningar och handstående i trädgården så off i went. Tror det blev något fel på Garmin för första kilometern gick på under 4 minuter. Det var förvisso nedför men ändå.
Andra gick på 4:46 tredje ( i lutning) 5:02, fjärde 4:47, femte 4:50, sjätte 5:16 ( fick korsa en väg). Sen joggade jag ned.
Ok detta var ett väldigt annars pass men det var ett steg mot att göra sånt jag inte är bra på för att bli bra på det.

20120725-202120.jpg
Svettigt, osminkat och oredigerat som vanligt.
Väl hemma efter ett fantastiskt dopp så gjorde jag kikärtsbiffar med goda tillbehör. Som vi åt ute i en ovanligt, för denna sommar, fin kväll.

20120725-202404.jpg
20120725-202410.jpg
20120725-202416.jpg

Tack för alla fina kommentarer jag får på bloggen förresten. Ni är världens bästa läsare och varje ord värmer, glädjer, berör och inspirerar! Ha en fin kväll!