Licensierad CrossNature Instruktör.


Vågar man säga att man varit på kurs? Att man klarat ett prov? Att man är glad och stolt eller ska man börja med att ursäkta sig att ” Nej det förstår jag väl att en kurs inte är något. Jag kan inte kalla mig någonting. Det finns så mycket utbildningar nu och vem som helst kan kalla sig vad som helst”.

För som Madde skrev- Damned if you do (utbildar dig) och damned if you don’t. Och det finns säkert en massa dåliga kurser som inte lever upp till det som de säljer in. Det finns certifieringar i navelpill och mest diskuterat- säkert dåliga PT-utbildningar men det kan också vara så att de som går utbildningarna inte förstår att kurser ofta är stomme och verktygslåda och du måste öva på att använda dem för att bli bra och det kommer nya verktyg, nya rön, nya trender. Ja det där tänker jag inte skriva om nu.

Naturen dock. Består. Kroppen och hur den rör sig. Hur lederna sitter. Består. Rörelseglädje och det fantastiska i att vara utomhus oavsett väder- det slutar aldrig fascinera mig.

Och vet ni vad?! Jag har läst ungefär 5 år på universitet. Har en civilekonomsexamen med fördjupning inom miljöekonomi, miljöteknik, biologi och kust- och marinstudier. Läst litteratur. Journalistik. Studier jag bedrivit i England, Australien och Sverige (där begreppet ”omtenta” finns vilket inte finns i England. Cry baby system vi har här alltså men det är en annan fråga).

Jag har utbildat mig inom träning och hälsa till och från i 13 satans år nu och tycker jag har rätt bra koll på vad en bra utbildning är. Så jag tänker förbehålla mig rätten att säga att JA. Jag har varit på kurs och jag har fått ett diplom och en certifiering som jag tycker är bra! Jag har gjort ett prov och jag har lärt mig massa nytt som gör att jag har ett verktyg till i instruktörsverktygslådan. Jag har lärt mig att leda säkra och effektiva pass i utomhusmiljö där vi jobbar med vår egen och andras kroppstyngd med massa nya fiffiga övningar. Gärna en pinne som verktyg. Gärna med skratt och djeflaranamma.

CrossNature handlar om att bli starkare och snabbare av och i naturen. Inga bildäck och västar. Att hantera snö, is, regn och en spretig grupp är instruktörens utmaning. Belöningen- det fantastiska i att vara ute. Åh vad jag har njutit de här två dagarna ute vid Ålsten.

Certifieringen ges genom Naturlig Träning och Hälsa AB och licensavtalet jag kommer skriva på ger mig rätten och möjligheten att använda namnet och logotypen förutsatt att kriterierna efterlevs för hur man leder passen.

Allt vi gjort på kursen andas det jag tror på: Glädjen i att vara utomhus, att jobba i naturen, med naturen, på dens och dina egna villkor. Att man blir gladare av att vara ute och träningen lättare är funktionell.

Jag ser fram emot att köra detta med mina kollegor och när jag har det lite lugnare så kommer jag självklart!!! att köra med er som vill också.

Tack Anna! Tack Mie och Patrik för två fantastiska dagar. Jag har haft en enormt tuff vecka fram till torsdags men jag känner mig så utvilad nu.

Naturen gör sånt. Lite barr innanför kragen och en kotte under rumpan så är man sig själv igen!

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Sportglasögon för alla tillfällen


Innan TEC fick jag mina X-Kross glasögon och jag har verkligen slitit dem med hälsan. De sitter så otroligt bra och jag älskar speciellt ljuset i ”running” linsen. Idag var den perfekt på kursen så jag slapp kisa hela dagen men ändå ha ett normalt ljus i ögonen och eftersom de sitter så bra så kan man både hoppa, stå på händer och skutta i skogen utan att de rör på sig.

Första priset på TEC var just ett par glasögon från X-Kross. Men jag hade ju redan ett par! Vem bättre lämpad att få dem än världens bästa pojkvän?

Nicke tränar både löpning och mountainbike och valde bågen Matt Black med en lins som heter Bike Brown Mirror.

Det bästa med dem är att det bara är att byta lins när man byter sport- eller byter väder. Superfiffigt för ombytliga personer som jag och Nicke som nu har både löpning på asfalt, i skog och en hel den cykling framöver.

Här berättar Johan Stegfors mer om konceptet med X-Kross.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Framtiden är utomhus


20130425-122021.jpg

Jag gillar inte att träna inne. Gillar inte att vara inne för mycket över huvudtaget. Man jobbar ju oftast inne så säger sig självt: Fritid bör vara utomhus!
Gymet har sin plats självklart, tycker jag med! Jag tränar gärna mina prehabövningar framför spegel och något grispass med tunga vikter då och då. Men det är inte den största glädjen kommer för mig.
Lillan verkar inte vara annorlunda: Ute hela dagen på dagis och vill sen gärna vara ute mer och kan vi inte äta middag ute mamma?

Jag gillar inte att säga att det är kallt. Att det är dåligt väder. Nej, jag är nog en sån där jobbig överhurtig sak som klär sig efter vädret.

Det tar emot att gå inomhus om det inte är så som igår att jag ska träffa Andreas.

Fick hem något reklamblad från något gym: ”Möt våren på gymet”. But no thanks.

Idag börjar jag en tvådagarsutbildning för CrossNature
Temat är att träningen kan ske varsomhelst, närsomhelst, med bara naturen och eventuellt en kompis som redskap. Använda naturen som den ser ut där vi är. Ut från gym med speglar och dunka dunka. Ut bland barr och lera.
Inget nytt under solen men jag vill få en större övningsbank och nya idéer. Koppla ihop det med löpcoachingen, terrängteknik men främst av allt kunna köra med kollegorna!
Tror många fler skulle vilja träna styrka ute om de fick eller tog chansen!
Nya idéer alltså. Och klättra i träd :).

20130425-121941.jpg
20130425-122011.jpg


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Mina favoritbilder från TEC


Jag fotade ju av naturliga skäl inte så mycket på TEC. Men tack o lov- det gjorde andra.

Jag har norpat bilder av MarathonMia, X-Kross, och Rönnlunds Foto. Därtill tog N några också med sin Iphone. Vassego:

Jag vid min fina peppskylt som jag fick se 16 gånger!!! Tack Annika och Sara! Ser ni var min Iphone förvaras? Jag har fickorna fulla med grejer och är helt stissig av energi här- tror det är inne på 5e milen.

Min idol Barbro Nilsson. Som kom tvåa. Barbro är 30 år äldre än mig och eoner mer erfaren och är en enorm inspiration. Innan start gav jag henne en stor kram och jag tror inte riktigt hon tycker att vi känner varann så bra! Sorry Barbro!  Foto: x-Kross

Några minuter innan start. Fokus. Foto: MarathonMia

Maria, Sandra och jag. Sandra vann 50 miles och tävlar i ultralandslaget. Gissningsvis det närmsta jag kommer vara henne på en tävling någonsin! Maria var min nattasupport och fick tampas med den sömnigaste Annie någonsin. Foto: Mia

Gladaste tjejen i spåret? Såhär kändes det 12 mil av 16 och målet är att 15 av 16 ska kännas såhär. Se överrotationen i vänster arm..för att vänster fot och höft inte jobbar så bra. Jag jobbar på det nu. Foto: X-Kross

Vissa blir starstruck av Lisa Nordén. Jag blir starstruck när den här tjejen till vänster ger mig en kram- det är Anna Grundahl som vann förra året, har svenskt rekord på 24 timmars och till höger står min andra wingman- tillika ybersnabb Ultralandslagare Maria som drev mig med mental piska ut ur depån varje varv. Sista varvet var Maria som precis som andra Maria supportat från start, tvungen att åka. ”Du vet vad du ska göra” sa hon och jag minns att jag tänkte ”nä vadå” men förstod att hon menade ”spring”!. Foto: Mia

Johan Steene. Som vann herrklassen och dansade genom skogen i 16 mil GRYMT inspirerande. Vill också. GRATTIS Johan! foto: Mia

Johan kanske vann loppet men den här killen vinner mitt hjärta dag ut och dag in. Hela helgen var han min högra hand och även mina ben efter loppet när mina fötter var för trasiga. Kärlek kärlek kärlek.Foto: Mia

Min ultrakompis Peter äter gott! Peter sprang 12-timmars i Skövde på en halvliter grädde och några ahlgrens bilar. Legend! Foto: Mia förstås!

Såhär såg varvningen ut. 16 gånger. Många ivriga fötter har trampat där. Foto: Mia fortfarande vaken @ work.

Fina glada Ellen! Vi är #hotultramamanolimits ihop! 🙂 Foto: Mia

Daniel! Vad ska jag säga- legendarisk peppare i alla medier och på riktigt. GRATTIS Daniel till sub 24. Tack för allt pepp! Foto: Mia

Jag klarade det! Med mitt lyckonummer på benet. Se så svullna mina händer och ansikte är. Väl värt. Men vi har saker att jobba på. Den här #hotultramamanolimits har massor att ge på 100 miles.

Det här mina vänner var bara början på en lååååång ultrakärlekshistoria.

TACK igen till alla och GRATTIS till alla löpare!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Test av Resorb Sport och det här med vätska


20130424-152037.jpg

Innan TEC så blev jag varse att Resorb Sport lanserats.

Jag hörde av mig till Nestlé som är leverantör i Sverige och frågade om jag kunde få prova dessa till loppet? Det fick jag direkt och det är jag väldigt tacksam för. Tack så mycket!

Vanliga Resorb innehåller natrium, kalium, glukos och sackarin (sötningsmedel).

Resorb Sport innehåller därtill magnesium står det men inte magnesium som så utan magnesiumOXID som inte tillgodogörs lika bra i kroppen som vanligt magnesium. Billigare- kolla bara på din närmaste hälsokost. Magnesiumoxid- billigt. Magnesium- Dyrt.

Därtill så finns det enligt den källa jag helst går till på nätet, NCBI, inga kopplingar till att kramp har att göra med låga saltnivåer.

Sen är det diskussionen om vad man egentligen behöver? Åh det är så förvirrande och jag har alltid lyckats bra men på TEC blev det inte bra.

Under ultralopp vid låga temperaturer är det mer än möjligt för en motionär att få i sig rätt stora mängder vätska. Jag var enormt törstig under TEC men kissade väldigt mycket och fick ett enormt sug efter salt efter cirka 10 mil. Jag var ENORMT svullen redan när jag gick i mål- jag ser ursäkta mig men fördjävlig ut på de flesta bilder efter 12 mil och det är för att jag samlat för mycket vätska.

Har ingen direkt koll heller tyvärr på hur mycket Resorb jag tog- men cirka 3 portioner på hela loppet. Därtill salta saker, bordssalt- tror jag råkade få saltsticks av Maria ovanpå alltihop så ja- för mkt salt och då sväller man.

Jag kan varmt rekommendera att läsa grabbarna på Träningsläras artikelserie om vätska vid träning så slipper jag bli för teknisk här på bloggen.

Med Resorb Sport skulle jag säga- ta den istället för den vanliga Resorben absolut. Även utanför sportandet. Men tro inte att du fått ett fullvärdigt magnesiumpreparat då det är oxidvarianten.

Jag hörde om någon som fått magen ihopkörd av det och jag var lite lustig i magen också men det kan ju bro på tusen och en sak när det ska springas riktigt långt för första gången.

Blev någon klokare? Inte jag.

20130424-151326.jpg
Resorb Sport

20130424-151441.jpg
Vanlig Resorb


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Häng med på ett långpass som passar alla


TJejmarathon är så mycket mer om ett lopp den 29e juni. Det är ett ställningstagande för att hjälpa de som har det sämre att hjälpa sig själva genom vår insamling hos Hungerprojektet.

Jag och Madde jobbar även hela vägen fram med att hjälpa till med träningen för de som vill. Många tar sig an 53 km för första gången och våra träningsprogram syftar till att bygga upp långsiktigt och gradvis.

Därtill arrangerar vi gemensamma långpass då och då med distanser som är anpassade till träningsprogrammens läge.

Självklart är alla välkomna och jag har verkligen försökt tänka till så alla ska kunna följa med. Sist hade jag hjälp av Peter med att lägga en loop som passerade T-banestationer och nu kommer vi testa att lägga loopar för att samla ihop gruppen.

Den 5e maj kl 10.00 utgår vi från World Class Vasastan och tar oss mot Ulriksdalsslott. Du är varmt välkommen att följa med. Läs mer här


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in