Magic SUNday-löpning, skidor och sol

Miljakten fortsätter. Och det är inte en jakt på enbart mil utan en jakt på pass som hjälper inför TEC. De är antingen endera eller en kombination av:
1) Långa 2) Med låga glykogenlager 3) På trötta ben
Det är inte lätt. Det är så himla svårt att få till mängden för jag vägrar backa på spontanitet och vill inte be om barnvakt titt som tätt och för långa stunder eller missa att umgås med familj och vänner jag bara träffar ibland. Så när jag saktade ned för att stretcha imorse så skickade jag en tacksam tanke till N som passat vildbasen en stund för det passet.
Sen- fick jag faktiskt en halvtimme till i Ursvik! Medan Lillan och N gick Knattespåret (som vi gick igår också ja…)och efter att hon åkt sina cirka 300 meter som hon tycker är lagom, så tog jag ett kort stakpass bara för att jag kunde och för att det är något av det mest fantastiska underbara jag vet att få vara därute på ”Långspåret” som snirklar runt Ursviksområdets kuperade åsar. Ingen valla. Inget fäste. Full fart. Ser redan på axlar och rygg att kroppen gillar det här. Jagblir helt lyrisk av att åka längd. Inte ett dugg intresserad av att någonsin igen åka ett lopp men gärna åka mycket mer nästa vinter.
Sen grillade vi korv, åkte pulka, busade i solen och jag sköt alla tankar om allt trassel och alla listor på jobbet och hela nästa pusselvecka bestämt åt sidan. SJAS!
Jag tar tjuren vid hornen fyra dagar i veckan. Tre surfar jag på min egen våg och inget får störa.
Nu är jag laddad för måndag och har bestämt att inget får krypa under ytan på mig.
Tack för era fina kommentarer. Therese- jag hör dig! Det kommer ett inlägg om just det där med att hitta glädjen.
Nu ska jag hitta kudden!
Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. .