Ja så kan man sammanfatta min ”tränings”helg. Det känns inte som träning när jag är ute och njuter av naturen och lyssnar med ett extra öra mot mina nerver.
Jag och N skulle lämna bort lilla S för andra gången någonsin över natten. Vi ville inte göra något uppstyrt och avancerat. Vi är inga restaurangmänniskor och gillar inte stan. Vi vill vara i naturen, äta gott, slappa och somna tidigt.
Roslagsleden ville vi båda springa (jag) och cykla (han) på. Och så övernatta.
Hur det nu var slutade det med att vi fick bo hemma hos Lisa Lantto i deras mysiga fina villa då de var borta just då. Men hur smidigt?
Jag började lite sent (tänkte sticka 05.00) men behövde sova efter all SOMAträning dagarna innan. Tassade iväg mot starten på Roslagsleden som är i Danderyd och hade en mil i benen innan jag vek in i skogen. Sen sprang jag första etappen som är 15 km. Vacker roslagsnatur. Tog en kaffe på mysiga kursgården Såstaholm och vid det laget hade nerverna ledsnat ur på terrängen och jag tog asfaltsvägen sista milen till mina svärisar. Då kändes det bättre och det är så otroligt frustrerande att jag kan tassa 35 km med en kopp kaffe i magen och lite Japp, russin och saft längs vägen och inte känna mig direkt påverkad. Hoppade i vattnet och käkade lite och sen var jag pigg igen. Men nerverna klarar inte mer just då. Nehepp.
På vägen dit mötte jag N på MTB och langade över kartan till honom. Mös lite med lilla S och lämnade henne sen i goda händer och tog bilen till Åkersberga för att leta upp N någonstans ute på en grusväg då han cyklat på leden han med.
God indisk middag, stora koppar te, choklad, popcorn och soffhäng, prat om framtiden och en god natts sömn. Det behöver inte vara så knepigt att ha det mysigt!
Idag var det dags för N att testa sin våtdräkt jag köpt till honom i födelsedagspresent. Vi fick SÅ BRA service från triatleten.se som levererade dräkten väldigt snabbt. Stort tack- annars hade vi inte kunnat testa den idag! Jag har bara simmat i min dräkt två gånger och den strular lite. När N testat färdigt tog jag hans dräkt istället. som kanske var lite stor men så skön på. Och nu lossnade simningen. Jag kanske inte simmade så fort. Kanske inte så långt men som jag njöt. Jag bara gled fram och tillbaka på en sträcka på kanske 100 meter nära stranden. Det kändes effortless, det kändes lätt, det kändes som huvudet var på rätt ställe och Sofie Lanttos ord ”lyssna på fiskarna, titta på fiskarna” funkade. Jag hade kunnat simma hela dagen om jag inte fick in massa vatten i öronen och blev yr. Såg någon mig ragla upp ur vattnet halkandes på stenar så..ja jag bjuder på den!
En mysig helg till ända och imorgon drar en galen vecka igång. Den är galen för att jag har varit så ledig. Jag har inte börjat småpeta i något alls utan bara varit ledig (nästan) hela sommaren med familjen. Det gör att det är lite att rodda med nu men allt som ligger framför mig har jag lagt där och jag ser fram emot det.
Hoppas du också njutit av naturen och kroppens kraft i helgen!

Det blev till och med en sån här stund. Utan barn. Med bästman.

Perfekt för sim. Perfekt för swimrun. Kanske perfekt för att genomföra en egen Ironman? To be continued.

Inget skav i mina Falkeshorts och linne. Sprang i Skora Tempo som funkar i terräng när det är torrt.