Race report – Ursvik Ultra 45 kilometer


Den 1:a april klockan 15.00 var det äntligen dags för årets första lopp. Jag var som vanligt väldigt nervös innan vi anlänt till startområdet och fått alla grejer på plats. Ursvik Ultra går på Ursviks motionsområdes så kallade extrembana och är 15 kilometer lång och har ungefär 330 höjdmeter. Man kan välja att springa 15 kilometer, 45 kilometer eller 75 kilometer, det vill säga ett, tre eller fem varv. I år startade loppet klockan 15 på eftermiddagen istället för klockan 12 på natten som det gjort tidigare år. Nytt för i år var också att alla klasser startade samtidigt.

Väl på plats vid starten ställde jag min plastlåda med energi, pannlampa och annat användbart som jag ville ha tillgång till i varvningsområdet. Jag hade inför loppet lagt upp en plan och portionerat ut energi efter den. Under det första varvet skulle jag ha med mig 250 ml vatten och en energigel, på andra varvet skulle byta ut vattnet mot Coca Cola och under det sista varvet skulle jag mixa Coca Cola och smågodis samt ta med pannlampan ut så att jag inte riskerade att få springa sista delen av sista varvet i mörker. En riktig hälsokost! Utöver detta hade jag några bars och en extra enegigel. Innan start träffade jag flera stycken från långpasset tillsammans med Fortsätt Adventure Team. Det är alltid en riktigt bra stämning på Ursvik Ultra och det är ett välarrangerat lopp av Stockholm multisport.

Vi radade upp oss på startlinjen och starten gick. Det är alltid svårt när flera olika klasser startar samtidigt, det är lätt att dras med och springa för fort första delen av loppet. Man vet helt enkelt inte vilka som springer 15, 45 eller 75 kilometer. Fösta kilometerna av loppet var också den som gick snabbast. Under första varvet sprang jag på med en bra känsla och njöt av att vara ute i naturen. Underlaget var bra men lite halt och lerigt på vissa partier. Jag sprang i de flesta backarna och småpratade med några löpare. Jag hade som mål att försöka hålla en snitt tid på 5 minuter och 30 sekunder per kilometer. Jag höll ett något högre tempo än det men jag kände att jag verkligen ville testa att pressa mig under loppet. Ska man gå in i väggen så är det smidigt att göra det på ett lopp med varvbana då man relativt snabbt är tillbaka i varvningsområdet. Jag klockade första varvet på 1 timme och 20 minuter. Jag stannade inte ens i varvningsområdet utan jag bara sprang till min plastlåda och bytte ut vattnet mot Coca Cola. Jag ångrade i efterhand att jag inte hade kvar även det resterande vattnet då vädret sprack upp och solen började lysa vilket gjorde att jag kände att jag var alldeles för varm. Jag fick ta av mig min jacka, stoppa den i ryggsäcken och sedan springa i den tunnare långärmade tröjan som jag hade på mig under. På andra varvet hade jag också en bra känsla men jag sprang mycket själv och hittade ingen att hålla rygg på. Med första varvets löpning färskt i minnet kunde jag undvika de mest leriga ställena för att inte halka omkull och jag längtade efter att komma tillbaka till varvningsområdet för att jag var så törstig! De sista fem kilometrarna, km 25-30, kändes riktigt långa. Väl i varvningsområdet kom jag in på 2 timmar och 50 minuter vilket innebar att varv två hade tagit 1 timme och 30 minuter, dvs 10 minuter långsammare än första varvet. Jag tog en ny flaska med Coca kola, en påse smågodis och pannlampan. Jag hade som mål att kunna avsluta loppet innan solen hade hunnit gå ner. För att klara det fick varv tre inte ta mer tid än varv två. Jag åt två bitar av mitt godis och sprang ut på sista varvet.

I början hade jag följe av en man som hade sprungit CCC två gånger, UTMB en gång och skulle springa sitt andra UTMB i år. Jag blev förstås ivrig och frågade ut honom om alla tipps han hade inför CCC och första delen av sista varvet bara försvann. Sedan gav jag mig av med 8 kilometer kvar mot mål. När det var fem kilometer kvar började jag att bli riktigt kissnödig. Då när jag letade efter en lämplig plats att sätta mig på fick jag syn på en tjej bakom mig. Eftersom att jag sprang ganska snabbt antog jag att hon också tävlade i 45 kilometersklassen Nej, tänkte jag. Jag tänker inte släppa förbi någon. Andraplatsen ska jag bara ha eller i alla fall inte ge bort. Där började min 5 kilometers långa spurt i mål. De sista fem kilometrarna är riktigt kuperade men jag sprang så snabbt som jag förmådde upp för backar och kastade mig ut för nedförsbackar och avståndet växte. När jag såg målområdet så blev jag så otroligt glad, jag hade klarat det! Jag kände hur krampen i benen smög sig på de sista hundra meterna in till mål och jag hade inte klarat att spring mycket längre i det tempot. Jag sprang över mållinjen nöjd med min prestation och att jag hade gett det mesta av det jag hade den dagen. Jag kom i mål innan solen hade hunnit gå ner och min sluttid blev 4 timmar 20 minuter och 43 sekunder, ungefär 40 minuter snabbare än förra året. 3:an kom in på 4 timmar och 33 minuter och vinnare av 45 kilometersklassen kom in på imponerande 4 timmar och två minuter. Väl i mål drack jag lite vatten och passade på att fylla på energinivåerna med mat från snacksbordet. Riktigt fint snacksbord.

Ursvik Ultra är ett jobbigt lopp som kräver sin löpare. Banan är ganska skoningslös om man springer för snabbt. Det finns inte många ställen på banan som ger tillfälle för återhämtning. Årets första lopp och årets först pallplats! Stort tack Stockholm Multisport för ett mycket bra och trevligt arrangemang och självklart till alla löpare och den härliga stämning som alltid råder under Ursvik Ultra. Jag kommer tillbaka!

Julinumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Extra tidning, Smart Mat, 31 somriga recept
  • Alla fixar milen
  • 10 grymma sportbehåar i stor test
  • Tänk dig snabb
  • Luta rätt, kuta lätt
  • Soma Move, Rörlig & stark nu
  • Träna som en sprinter

 

Prenumerera

Långpass på Söder


Helgens långpass på 30 kilometer gick runt de tre öarna Kungsholmen, Långholmen och Södermalm. 30 kilometer är ganska långt och ett perfekt tillfälle att passa på att se sig om i sitt närområde genom att springa en annan runda än den man brukar springa. För mig är det viktigt att få komma ut och uppleva nya rundor och platser. Oftast ser jag ingen mening med att springa samma runda två gånger på raken under ett pass bara för att samla kilometer, som att exempelvis springa Kungsholmen runt två gånger. Det finns så många fina platser att se och varje löprunda har sin charm.

En stor drivkraft i min löpning är att ständigt upptäcka nya platser, som ASICS kampanjen säger It’s a big world – go run it.

Backintervaller i skidbacke


I veckan var det dags för 10×60 sekunders backintervaller i ett tempo något snabbare än milfart. Som den ingenjör jag är räknade jag ut lite snabbt att jag skulle behöva en backe som var runt 230 meter lång. Man tager vad man haver tänkte jag och gav mig iväg till den längsta backen i närheten som jag känner till, en gammal skidhoppsbacke.

Efter att ha släpat mig upp till backen via en skogsstig var jag på plats och redo för dagens pass och väl på plats såg jag att backen kanske lite väl brant men ändå tillräckligt lång, vilket var det viktigaste.  Backintervaller är något som jag tycker ju väldigt mycket om men jag måste medge att backen var väldigt jobbig och jag fick kämpa hårt för att behålla löptekniken. Backintervaller ger så mycket, både styrka och löpteknik – det är helt klar värt allt slit!

Det var absolut inte sista gången jag sprang upp och ned för den backen, jag tror att vi ska bli bästa vänner.

Årets första dopp


I helgen var jag hemma på Västkusten, det är verkligen härligt att bara umgås med familjen en helg när man bor långt hemifrån. Jag ser alltid fram emot att få komma ut och njuta av naturen och omgivningen när jag är hemma, det är något speciellt med att springa längs med kustlinjen och det glittrande havet. Som tur är har jag en morbror som är lika löptokig som jag, vilket innebar sällskap på veckans långpass. Vi har vart ganska jämna tidsmässigt de gånger som vi har sprungit Stockholm Marathon, det är alltid diskussioner om vilken tid man sikar på och taktik inför loppet. Tur att jag har någon i släkten som jag kan tävla lite med!

Vi gav oss iväg tidigt på söndagsmorgonen och sprang söder ut längs landsvägarna från Varberg, förbi gårdar och hus i strålande solsken. Det är helt fantastiskt att kunna springa och få uppleva världen på det viset, fötterna tar dig till platser där du inte har vart förut och antagligen aldrig heller skulle ha fått tillfälle att besöka om det inte hade vart för löpningen. Det blev en löprunda på 140 minuter i behagligt 5:33 min/km tempo. När löprundan började närma sig slutet så kom vi på den fantastiska idén att avsluta löprundan med ett dopp i havet, årets första dopp. De andra besökarna på stranden måste nog trott att vi var lite smått galna.


Vilken frihetskänsla – kallt men underbart och bra för återhämtningen har jag hört!

Yasso 800’s – Intervaller när dom är som värst


Under förra veckan sprang jag det hittills klart jobbigaste passet under hela vår träningsperiod, Yasso800’s. Det är ett pass som innebär att man springer tio stycken 800 meters intervaller med 400 meters joggvila mellan intervallerna. Det sägs ju att snabba 800 meters intervaller kan vara en av de jobbigaste distanserna som finns och under detta passet skulle man springa distansen tio gånger. Det är lite konstigt att jag kan tycka att det är jobbigare att gå ut och springa tio stycken 800 meters intervaller snabbt än att springa tre mil i kuperad terräng. Jag var även lite nervös och spänd inför passet eftersom att Yasso 800’s också är ett test för att förutspå den tid som du skulle kunna springa ett marathon på, genom att räkna ut den genomsnittliga tiden i minuter och sekunder för de tio intervallerna. Då jag aldrig har kört ett sådant pass tidigare var jag osäker på exakt hur hårt jag skulle pressa mig för att orka med alla tio intervaller.

Efter 3 kilometers uppvärmning till Kristinebergs IP var det dags för testet. Den första intervallen var ganska jobbig och de nio återstående intervallerna kändes då nästan omöjliga, men intervallerna gick bara bättre och bättre ju fler jag gjorde. Efter att jag hade klarat av de fem första intervallerna och började jag känna hopp om att detta pass skulle nog mot allt förmodan gå att genomföra. Passet gav en massa energi efteråt när jag hade klarat av alla intervaller men under passet var det stundtals väldigt jobbigt. Genomsnittstiden på mina intervaller blev 3 minuter och 12 sekunder vilket enligt testet skulle motsvara ett marathon på 3 timmar och 12 minuter. Det skulle innebära en förbättring av mitt PB med 32 minuter! Det ska bli så spännande och se vilken tid jag kan göra på Stockholm Marathon. Efter det passet kan jag inte annat än att vara lite stolt över mig själv!

Motivation


Vad som ger någon motivation kan vara väldigt olika saker från person till person. Enlig Nationalencyklopedin definieras motivation på följande sätt:

”motivation (av motiv), psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål.”

Min bästa tipps för att hitta motivationen att komma ut på den där planerade rundan när man inte alls kanske har lust till det eller om man tycker att man inte har tid hittar ni i listan nedan:

  1. Det blir inte roligare än vad man gör det, inställningen är allt. Ser du fram emot att få gå ut och springa och du visualiserar att det kommer att bli en härlig löprunda med vänner eller ett tillfälle att få lite egentid kommer löprundan att kännas kul.
  2. Ta på dig kläder och skor som du känner dig riktigt fin och snabb i. Huvudsaken är att du tar på dig något som du känner att du trivs i och samtidigt är bekvämt att springa i.
  3. Anmäl dig till ett lopp. När man har ett lopp att springa måste man komma ut och springa för att förbereda sig för det loppet. Jag brukar ibland tänka att om jag inte ger mig ut nu och har det lite jobbigt idag så kommer det att bli väldigt jobbigt under loppet.
  4. Boka in löpning med en vän eller med några kollegor och gör det till en kul grej och en del av veckan.
  5. Gör det till ett äventyr och se skogen eller staden som din lekplats. Spring en helt annan väg och se vad du hittar. Jag brukar ibland springa lite vilse med flit bara för att utforska nya områden.
  6. Spring till eller ifrån jobbet. Det är ganska härligt att kunna springa förbi alla bilköer på morgonen eller springa hem i en magisk skymning om kvällen.
  7. Tänk tillbaka på första gången du var ute och sprang och hur långt du har kommit sedan dess. Det är viktigt att komma ihåg att träning ger resultat.