Ready to run- mer än att snöra skorna



Hej rehab igen! Hej hej hopp. Det gick så bra tänkte jag men under ytan började min nervproblematik komma tillbaka. Något i vänstersidan funkar inte och bästa Elin konstaterade vid en kik på min rumpa igår att ”typ halva vänster skinka är borta”. Ja då är det inte så konstigt att det suras när jag springer goddamit. Men nu vet jag vad jag ska göra och jag får ladda om. Var anmäld till 80 km i Västerås i slutet av september men nu blir det inget sånt. Bara rehab.

So.

Det var inte det som det här inlägget skulle handla om utan en stilla (nåja) tanke runt just det här att vi oftast kanske bara springer en timme per dygn och det förstås är jättemycket som spelar roll som sker när vi inte springer. Förr i tiden var vi kanske mer redo att springa. Vi var i rörelse mest hela tiden så att gå från det läget till att springa var inte så stor förändring. Dessutom sov vi mer och kanske bättre också.Och vi har kanske inte så mycket tid utöver den där stunden vi faktiskt springer att lägga på löpningen men det finns flera saker vi kan göra, och en del vi kanske ändå gör, som stöttar att vara redo för att springa.

Här är några saker att tänka på:

Sömnen

Ja den kommer jag alltid dragandes med. Men att ha sovit ordentligt förbättrar din förmåga att motivera dig. Det minskar risken att bli förkyld när du tar i hårt. Det gör också att du får bättre reaktionsförmåga och minskar alltså risken för skador. Att ha sovit ordenligt är det absolut viktigaste du kan göra för att vara redo att springa. Så är det bara. Ta hand om sömnen!

Smörjda gångjärn

Kanske har du varit på kontoret och varit stilla hela dagen. Suttit med böjda ben, haft skor på dig, kanske klackskor!? Varit lite framåtlutad, framåtroterad. Att sen bara sticka ut och springa när det varit den rådande positionen flera timmar, ja då är kanske kroppen inte redo. Över tid kan du bli kort i höftböjarna, kort i vaderna, ha fötter som inte vet vad det är att möta underlag och en bröstrygg som hänger framåt.

Visst kan man värma upp. Men ska man säg springa på kvällen så kan det vara en ide att kanske vara lite barfota under dagen, rulla fotleder, sträcka ut höftböjarna och bröstryggen. Helt enkelt göra lite mikrouppvärmning då och då för att vara lite prepp på vad som komma skall. Enkla korta sekvenser.

Rätt käk och vätska

Verkligen inget knepigt. Men ska du springa hårt behöver du ha ätit kolhydrater för att ha tillgång till din bästa växellåda. Så är det bara. Ska du över huvud taget anstränga dig kan det var skönt att inte känna dig svimfärdig medelst. Att ha lagom med vätska i kroppen och lagom med käk helt enkelt. För det man ska göra.

Energi till det som för dig framåt

Benen? Nej jag menar hjärnan faktiskt. Om du bara ska ut och njutkuta så kräver inte det kanske så mycket mentalt grit. Men om du tänker utmana dig hårt, smaka mjölksyra i öronen, ja då är faktiskt din hjärnkapacitet en faktor att ta hänsyn till. Har du haft en tuff dag på jobbet och fattat massa beslut så kanske hjärnan är trött och då finns det inte lika mycket kraft att pusha sig till vad det nu är man ska försöka göra. Inget att straffa sig för. Bara inse att de dagarna får man kanske ta det lite eller helt lugnare. För jobbet kommer ju före ett intervallpass.

Rätt grejer

Här finns det mycket pengar att tjäna på att få dig att tro att du behöver både det ena och det andra. Och efter ett tag kanske du behöver det ena och det andra för att du vant dig vid det. Men det bästa och enklaste är ju att inte behöva så mycket. Att typ kunna springa i vilka kläder som helst. Utan en laddad klocka, utan speciella strumpor och grejer. Bomull går alldeles fantastiskt bra oavsett vad ett stort klädmärke påstår. Jag har sprungit till och från i 20 år nu. Sprungit till och från jobbet. I plus 30 och i minus 15 grader. 16 mil och allt därunder. Om det är något jag vill skicka med så är det att det spelar väldigt lite roll vad du har på dig under ett pass på runt en timme bara det inte skaver. Fötterna mår bra av att vänja sig vid att få jobba. De älskar att jobba, de är skapta för det. Bygg in en vana att ha skor som låter fötterna jobba som de är.  Är du tjej behöver du troligtvis en bh av något slag men utöver det torde inte något vara ett måste. Så vad gäller kläder och grejer tror jag man kan förenkla mycket om man kan känna sig ready to run med så få grejer som möjligt.

På bilden kände jag mig springfärdig. I Åre i helgen. Move placidly out there!

Novembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Sov dig snabb
  • Lär av eliten
  • Vässa steget
  • Smart mat
  • Bygg dig stark och skadefri?
  • Möt Markus Torgeby
  • Pocket, ”Löparens Hjärta” på köpet

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Springer genom hela Sverige – för Panzisjukhuset



Just i detta nu sover han hoppas jag. Men imorgon snörar han skorna igen och fortsätter sin löptur genom hela Sverige. Från Treriksröset till Smygehuk. Över 200 mil. Till förmån för Panzisjukhuset och arbetet där. Hur bra är det inte?

Daniel Roxvret är min löparhjälte just nu! Han beskriver äventyret väldigt bra på sin hemsida, du kan se om han passerar nära där du bor här.

Jag fick ställa några frågor till honom:

Hur känns det nu?

Det känns superbra! Men just denna dagen har jag känt mig om starkast på så påverkar ju såklart, hade varit lite annat svåra dag 3. Man kan väl säga att människokroppen är rätt fantastisk!


Vad är du överraskad över?

Att det hittills har gått så bra trots väldigt dålig träning inför.


Vad är roligast?

Att känna sig stark! Att se donationer trilla in och att läsa alla kommentarer som peppar mig!


Vad är jobbigast?
Känna skavanker och vara rädd att det blir någon stor skada, få tankar av att det inte kommer gå bra.


Vad äter du?
Frukost – Macka. Lunch – Mackor + tilltugg. Kvällsmat – Ris/makaroner med kyckling + tilltugg. I rörelse 8st flaskor med maltodextrin/fruktos.

Hur mår kroppen?
Bra! Pirrar lite i fotsulorna såhär på kvällskvisten precis som alla dagar, fötterna önskar nog att jag var klar snart


Hur känns det mentalt- har du bra tips när man får en dipp?
Viktigaste när man har en dipp är att första varför man får den, ofta behöver man bara få i sig mer energi eller så kanske man är kall och behöver mer kläder. Men det gäller ju att komma ihåg att dippar kommer, men man kommer också ur dom, något som tyvärr inte alltid är lätt att komma ihåg när man är i en svacka. Bästa är att ha folk runt omkring en som påminner en om saker man inte själv förstår.

Ja vad ska man säga- löparkepsen av! Jag kommer förstås fortsätta uppdatera hur det går för Roxen men jag hoppas du vill följa och framförallt stötta hans insamling. Här är länken igen. Heja dig Roxen!

#foodsforeverydaychamps Klimatsmart mat del 1: Köttklok



Om det inte framgått redan så brinner jag enormt för klimatfrågor. Jag började redan som 10-åring och har läst både miljöekonomi, miljöteknik, miljömanagement, miljövetenskap men jag är LÅNGT ifrån duktig på det här ska jag vara ärlig med. Men intresset finns och jag har ju dessutom en god kunskap om kost. Det har du också, vi är alla ganska bra på det faktiskt men vi gör lätt tokiga tankevurpor, upplever att vi inte har tid att förbereda och göra goda val och jag vill gärna att vi delar tips och ideer till varandra. Köttproduktionen står för cirka 15 % av världens totala utsläpp av växthusgaser och vi i väst äter en stor del av dessa. Vår köttkonsumtion har dessutom ökat rejält (33 % mellan 1980 till 2010) även om det har dippat lite senaste åren. Det kan också vara mer hållbart att äta ”snabbväxande” kött men det går ju på tvärsen med omsorg om djuren. (Källa Jordbruksverket).

I år vet vi att många svenska bönder tvingas slakta djur så vi får tillgång till en högre andel svenskt kött och är det något man i ett första steg kan göra för att ta hand om både sin och djurens hälsa så är det ju att bara äta svenskt kött. Och då kan vi ju behöva bli lite jobbiga konsumenter och fråga var köttet kommer ifrån på restauranger och liknande. Men det är att vara jobbig på ett bra sätt!

Så äta klimatsmart och gör man ju förstås på flera olika sätt. En del är ju:

1) Vad vi äter

2) Vilka vi handlar från och hur vi handlar det

3) Hur mycket vi slänger

Så jag tänkte ge mig på detta i två kanske tre blogginlägg och vill gärna ha tips och tankar däremellan.

Ibland tycker jag också det blir så tokigt när någon vill göra en förändring och så kommer någon annan och slår undan benen genom att säga ”ja men X är mycket bättre än ditt Y”. Alla förändringar till det bättre är att hurra för och har man levt på falukorv kanske man inte ställer sig och panerar o bankar på en rotselleri som byte men kanske kan lägga till något och minska mängden korv. Ja ni hajar.

En annan del är också det här med mättande protein. Ibland ser jag recept som låter jättegoda men näringsinnehållet blir vips lågt på protein som några av oss vet att vi behöver för att bli mätta. Då kan vi tappa några entusiaster bara på att de inte känner att de blir mätta. Tex pasta med någon röra med soltorkade tomater och grönsaker. Gott! Men lägg till bönor så ökar chansen att du blir mätt även en timme efter maten!

Så det här inlägget tänkte jag skulle handla om att minska köttet. Inte helt ta bort det för jag tror man tappar folk på vägen om man blir för radikal. Men säg att man minskar sina köttinköp med 50 %, kanske 70 % till o med? Det gör stor skillnad. Säg att man till familjen köpt 2 kg köttfärs, två måltider korv/chark och en biff i veckan och halverar det? Stor skillnad.

Nästa inlägg blir tips på en klimatsmartare veckomeny. Med mättande protein, goda, enkla rätter som blir bra matlådor. Tredje avsnittet blir tips på att minska svinnet så då tänker jag ta hjälp av Emilia som är expert!

5 klimatsmarta, goda, enkla, plånbokssmarta byten (med uppskattad samma tillagningstid)

1) Stekt eller ugnsbakad falukorv eller korv

— > Leta snabbmat i ”vegetarisk”sektionen i mataffären. Änglamarks Falafel är jättegod, Anamma har både biffar och bollar. Det finns andra märken också. Testa något nytt, du kommer hitta något du gillar och det här bytet gör enorm skillnad för både hälsa och klimat. Just charkprodukter ska vi undvika om vi kan.

2) Rör inte min tacos med köttfärs!

> Köp hälften av köttet du brukar och lägg i svarta bönor, mosa dem gärna litegrann. Belugalinser (svarta som natten) kan du koka också och blanda ned i färsen och krydda som vanligt. Supergott. Lovar. Tänk att du lagar äkta sydamerikansk style.

>> Byt helt mot sojafärs eller byt en del (tex 500 g köttfärs och 500 g sojafärs).  

Men soja då? Det är väl inte bra? Problemet med soja är mångfacetterat jag vet, men om du kontrollerar vad sojan kommer ifrån ( Anammas färs tex kommer bland annat från Serbien, inte regnskogsmark i Brasilien) och inte trycker i dig det varje dag är det betydligt bättre än billig köttfärs, ffa importerad. När soja odlas på stora arealer för att bli mat till köttdjur blir ju det en belastning. Men det är endast en liten del i nuläget som blir livsmedel. Ja jag tycker soja är svårt att uttala sig om även när jag läst runt men det är en bra proteinprofil men transporterna till Sverige blir förstås en utmaning. Kom gärna med inspel här om du vet mer!

3) Jag älskar min röda biff!

> Se till att det är svenskt kött och gör den till ett tillbehör istället för huvudrätt. Lägg till en bönsalsa, en bönsallad/linssallad osv. Räkna 50 g per person istället för 100 gram eller hur du brukar räkna.

4) Hamburgare är så gott!

> Köp hälften av den färs du tänkt och mosa i fetaost, bönor, ägg osv. 50/50 helt enkelt

>> Det finns HUR goda vegetariska burgare som helst. Lovar! Kikärtsbiffar, halloumiburgare, rödbetsburgare. Byt ut köttet helt eller gör några köttbiffar och några vegobiffar. De tar lite längre tid

5) Köttfärs o spagetti då?

> Igen, minska andelen färs ha i en burk blandade bönor, kidneybönor, svarta bönor osv. En till burk krossade tomater, tärnad squash, palsternacka, rotseller, rivna morötter- låt fantasin flöda! Utmana kidsen att pröva det nya och kalla det superkraftmat.

>> Byt mot quornfärs eller sojafärs. En skvätt rödvin eller balsamvinäger ger god smak. Använd ev en köttfond för att hålla i köttsmaken om den är dig kär.

Hur gör jag? Vi äter inte kött och chark som grundregel. Alltså vi handlar inte hem kött eller charkprodukter men bjuds det på det så äter vi det hos vänner. Ibland hamnar vi på MAX Hamburgare och jag äter alltid deras supergoda vegetariska hamburgare men kidsen gillar inte dem. Vi äter en del soja- yes, vi använder den färsen och ibland ”sojabollar” istället för köttbullar. Jag brukar tänka att en gång i månaden, typ efter mens, så äter jag kanske 1-200 gram svenskt KRAV-märkt rött kött bara för att åtgärda järndroppet (nej jag fattar att det inte helt kompenserar men det blir enkelt att komma ihåg) . Jag kan LÄNGTA efter en riktigt god kryddad korv och ibland äter jag det men då gärna lammkorv och det kanske är 1-2 ggr per månad. Vill inte äta utländskt kött och undviker att äta kött från bufféer där man inte vet vad det kommer ifrån.

Tips att läsa:

Köttguiden från WWF

Icas tips för klimatsmart mat

Jordbruksverkets fakta om hållbar köttkonsumtion

Löpning- när resan är målet #bohemianrunning



En av de vanligaste frågor en löpare får är vad man tränar för. Vad är målet? Man lägger upp mål själv. Man siktar på att genomföra pass, tävlingar. Man längtar tills en intervall är över. Man betar av, bockar av, siktar på. Distanser. Tider.

Kanske får det räcka. Kanske är det bra så.

Men för många av oss är löpningen något större. Det är så stort så det är en del av livet.

Och vad vet vi om livet? Att det började. Att det slutar. Men inte när. När det gäller livet är resan målet. Att det pågår, det är det bästa. Är det enda.

Att vi upplever det just där där vi är. Är fullt härvarande i det. Glad och tacksam att få vara det.

Om löpningen får handla lite mer om att springa. Att vara i det. Bara springa, en fot framför den andra. Att bara göra det får bli lite större, vara lite mer centralt. Räcker i sig. Att hur fort, hur långt, vad vi har på oss, hur vi ser ut, var vi springer, vad vi gjort innan och vad vi gör efter är lite mer skitsamma.

Att löpningen, resan, får vara målet.

Det tror jag mångas löpning skulle må bra av.

Packningstips för flerdagarsturer



Jag lovade återkomma med packningstips och jag tänker att det här skulle även kunna komma SJ till gagn om jag får ha storslagna tankar. För tänk om alla hade bara 5 liter mindre packning med sig på tågen till fjällen? Flera hundra liter mindre packning per tågvagn. Tänk er utrymmet som blir! Som jag skrev i förra inlägget får väl alla bära så mycket de vill men när man uppfattar att folk tycker det är tungt och man undrar om man verkligen behöver alla grejer man läser om eller ser, ja då tycker jag vi ska tipsa varandra till höger o vänster!

Jag är som sagt ingen expert alls men har varit ute en del genom åren och framförallt har jag sprungit med packning de senaste åren. Det här var första gången med tält och packning för flera dagar och jag är supernöjd med det jag fick med mig. Hade allt jag behövde och då var det ändå både varmt och kallt, regn och sol. Jag rörde mig långt (3,5 mil ca) varje dag, äter mycket och behöver mycket energi. Vad jag åt och tips på det kommer i separat inlägg!

Jag var alltså borta 4 dygn cirka. Reste med nattåg och vandrade tre dagar. Vandrar man längre behöver man förstås mer, men framförallt mat, kanske 1-2 par rena strumpor till och tröja att ha närmast kroppen. I övrigt ska allt funka flera dagar till. Jag hade en 30 liters ryggsäck och tror jag bar cirka 8 kilo från start. Jag behövde inte komplettera med något- unnade mig ett ägg och köpekaffe men hade med tillräckligt med både energi och kaffepulver för att klara mig själv. Till och med lite för mycket käk!

Att vandra/springa i // kläder för kvällen // förstärkning

* Bikini med bra stöd upptill- skölj upp varje kväll

* Shorts – räcker med ett par

* Keps (för solen!)

* Kompressionsstrumpor (rent par för ombyte dag 3)

* Tunn ylletshirt (en ren med som ombyte dag 3)

* Tunn hoodie för värme o vind

* Löparjacka mot regn o vind

* Regnjacka och regnbyxor

* Ylleunderställ

* Pannband o vantar

*”löparkängor” och sandaler (mest för hemresan!)

* 30 L löparrygga från Salomon med ett regnskydd från Silva

Jag behöver inte så mycket stöd upptill så bikini i sporttopstil funkade. Jag hade två par exta trosor och eftersom mina torkar fort sköljde jag upp bikinibyxorna på kvällen så de var torra (nåja) dagen efter. Om det är något jag prioiriterar så är det rent närmast kroppen!

På fötterna hade jag långa kompressionsstrumpor som blev skitiga som attan men det gör ju inget. Efter två dagar bytte jag till ett par andra så jag använde totalt två par strumpor. Jag använder Falke och har aldrig haft skav eller blåsor. Efter dessa 11 mil i blöt o gegga hade jag en liten blåsa under en tå- that’s it!

Att vandra/springa i hade jag ett par korta lättorkande shorts. Nu var det ganska varmt och jag är varm av mig. Man kan ju ha ett par längre men gärna tunna shorts så torkar de fort. Det är sällan man fryser om benen så jag använde mina regnbyxor som långbyxor när det behövdes. Jag vek upp dem när det var ”mellanvarmt” och drog ned dem när jag ville skydda mot regn och blåst. 

Upptill hade jag en tunn merinoullstshirt. Den hade jag i två dagar och hade kunnat skölja upp så den höll en dag till om jag kunnat torka i stugor/bra väder vid tältet. Jag tycker den kan hålla i tre dagar. Beroende på hur ditt svett luktar förstås men luftar man den och tvättar sig noga under armarna morgon och kväll håller den längre!

Som överdrag hade jag min älskade L.I.M hoodie från Haglöfs- tunn, väger nästan inget och skyddar bra mot vind. Över den hade jag när jag stannade och pausade en L.I.M Haglöfs löparjacka, supertunn! Köpte den precis innan avfärd på outleten i Avesta och den blir liten som en tennisboll så rymdes bra i en av ryggans framfack. Lager på lager funkar bra. Regn/vindtätt skapar värmelager. Ylle värmer. Jag använde regnjackan som jacka och hade jag behövt mer kläder under dagen kunde jag dra på mig ylleunderstället jag hade på kvällen när jag sov. 

Jag hade på mig regnbyxorna uppvikta som kvällskläder så behövde jag inte gå runt i långkalsonger :D.

Som förstärkning hade jag vantar och pannband om det skulle bli kallt. Så- worst case kunde jag ha: ylle t-shirt, ylleunderställ, tunn hoodie, löparjacka och regnjacka på mig.

På kvällarna sköljde jag som sagt upp det som var skitigt eller luktade (det gjorde inget tyckte jag men jag var ju själv haha!)

På fötterna hade jag ett par lätta vandrar”skor” från Haglöfs: Strive Mid GT. Min man har likadana och vi älskar dem! De håller för att både springa och vandra i och hade dem även när vi vandrade i steniga Ben Nevis i Skottland!

Det var kläderna det!

Sova/hygien

* Tält

* Liggunderlag

* Sovsäck

* Handduk

* Neccessär

* Liten snabbtorkande handduk

Enda missen var min sovsäck- vilket jag visste. En billig sak för sommar som väger 800 g. För kallt! Ska investera i en lättviktssäck senare. Mitt tält är ett ”krypin” från Jack Wolfskin som heter Gossamer och väger 1,7 kg. Lätt att sätta upp, jag sovsäck och alla grejer fick plats därinne. Jag hade ett fantastiskt upplåsbart liggunderlag som var som att sova i en vanlig säng- ”Nemo” heter det. Bevarade värmen bra upplevde jag, med tanke på hur kallt det var ute. 2 grader andra natten i tältet….

Så: Tält, sovsäck, liggunderlag och sova i ylleunderstället och till slut alla kläder jag hade.

Min neccessär var också enkel: Tandborste och tandkräm (reseformat). En fast liten tvålbit. En liten burk med sheasmör som jag smörjde fötterna med. En liten burk med ansiktskräm. Tungskrapa (klarar mig inte utan!!), extra tofs och hårspänne, Burts Bees läppbalsam med citrondoft- lyx att smörja in med under vandring, vägde 20 gram. Tandpetare. Öronproppar och ögonbindel- ett måste i sommarfjäll med tältduk som viner och sol som inte verkar gå ned.

Ingen hårborste och shampoo och sånt där alltså. Tycker man klarar sig upp till 10 dagar utan sånt. Saknade en liten trasa att torka av tältet med men hade kunnat riva sönder handduken!

Äta

* Termos

* Spork

* Kåsa

Jag skriver ett separat inlägg om energiplanering men jag hade med mig en spork, kåsa och en termos som bas för mat och dryck. Jag kokade ju vatten i stugor längs vägen men annars hade jag lagt till min gasolbehållare och det lilla köket plus gryta som nog tar upp en  – två liter med plats och det hade jag inte riktigt pga otymplig sovsäck och bok (!!) Det byter jag förstås vid nästa tur!

Säkerhet

* Visselpipa

* Leatherman multikniv

* Första hjälpen

* Mobiltelefon och powerbank

* Pannlampa

Liten risk att vandra på Kungsleden men ändå- ingen täckning och jag gick mycket ensam. Första hjälpen är lätt att köpa men du ska också veta hur grejerna ska användas. Visselpipa är bra om rösten tröttnar samt tydlig signal på att något är fel. Färgglad outfit hade jag genom min rosa regnjacka och röda rygga om jag skulle behöva synas. Kunskap, färg och visselpipa väger inget extra!

Övrigt

Jag hade med mig en bok, penna och papper och korsord. Bok var eg lite onödigt då jag har en bok på Letto på telefonen och den drar nästan inget batteri i flightmode men …well jag hade plats pga inget kök (rådande eldförbud ville jag inte tjafsa med). Penna och papper var viktigt då jag faktiskt konfererade för mig själv där på fjället i tre dagar och behövde skriva ned saker jag kom fram till. Jag blir också ofta obehagligt torr om fingrarna, sådär så jag blir galen så min lilla 10 g burk med typ försvarets Hudsalva el dylikt var bra! Solglasögon kan vara alternativ till kepsen.

Som sagt. Saknade inget. Hade kunnat skippa pannlampa och bok och ändå ha det gött. Somnade som en sten så läste kanske bara 10 sidor ändå :).

Tänk multifunktionella grejer. Tänk Situations, Skills, Stuff. Ju mer förberedd på situationer du möter och skills du har desto färre grejer behöver du!

Nästa inlägg: God och bra energi längs vägen!

Fråga gärna, tipsa gärna, bolla gärna och dela gärna erfarenheter! Jag vill lära mig mer!

Gå/springsresa på Kungsleden – lättpackat utan kompromisser



För två veckor sen ungefär spontanbokade jag en resa till Abisko och hem från Nikkaloukta. Det är en ganska klassisk vandring på Kungsleden, många lägger en vecka på de cirka 11 milen. Många går med mycket packning, många ser ut att stånka och bära mer än de önskar. Jag tycker det finns en balans mellan att bära lätt och att ha med sig rätt saker. En balans mellan att köpa dyr utrustning och make do med det man har. Att inget är mer rätt eller fel men det verkar som många tycker det är tungt och jobbigt och då finns det ju all anledning att lätta på utrustningen och få kraft att njuta mer. Att förstå att det är en ganska stor industri som vinner mycket på att vi köper på oss massa saker som vi kanske inte egentligen behöver om vi reder ut våra preferenser.

Jag hade inte en vecka. Jag kände att tre dagar var max vad jag ville vara borta och jag gillar att vara i rörelse så det var inga problem att planera in 36 km första dagen, 37 andra och cirka 35 tredje dagen.

Nattåget skulle komma fram till Abisko 11.15 så räknade med att vara iväg ca 11.30 och gåspringa till Alesjaure (36 km). Dag två Alesjaure – Singi (37 km via Tjäktja och Sälka) och tredje dagen ta mig till bussen i Nikka som gick 16.55 vilket skulle gå via Kebnekaise fjällstation och vara 35 km.

Nu var tåget lite sent (surprise!) men jag kom iväg 12.30 iallafall. Vädret var varmt men det började regna väldigt skönt efter en stund- jag gick och blev medvetet dyngsur bara för den senaste månadens torka liksom fick mig att längta efter det. Men i Abiskojaure efter 14 km smet jag in och drog på mig regnstället. Nu hade jag 22 km kvar. Jag hade småsprungit litegrann men min rygg var helt förstörd efter att ha fått sitta och sova på tåget upp.

Och jag hade ju inte bråttom! Det var ju bara jag och mitt tält och jag hade preppat med kokt linspasta o tonfisk så middagen var klar.

Det sprack upp och jag fick helt enormt vackra vyer bortemot Alesjaure över turkost vatten och snöklädda toppar. Jag satt på en sten, åt min enkla middag, täckningen på telefonen var borta och jag hade allt jag behövde. Lyckan pirrade i kroppen och jag hade kunnat gå hela natten kändes det som men visst var det skönt att vara framme..

..vilket jag var runt 20.00 vid Alesjaure där mycket kylutrymme gick åt till öl till bastun..blir lite ledsen i hjärtat över sånt men bemötandet på platsen var desto bättre av fantastiska STF-värdar. Jag betalade för att få använda kök och torkutrymme- jag var dyngsur! Satte upp mitt tält med vacker utsikt, tvättade mig i den kalla fjällforsen, åt lite torkad frukt och kröp ned i, vilket jag redan visste, min  för kalla sovsäck med ylleunderställ på. Fötterna helt ok om än sådär svampiga som de är när man gått och blivit blöt…

Vaknade och frös- förstås! Hade inte hunnit få med min varma sovsäck men somnade om med yllepannband och löparjackan på och sov vidare med klockan på 06- inte för att det behövdes för jag vaknar då ändå.

Dag 2

Packade snabbt ihop tältet, tog det lugnt med frukosten- är ingen frukostmänniska utan drack mitt kaffe och tryckte i mig lite musligröt (hällde kokt vatten på granola och åt). Stuvade ned allt och traskade iväg vid 08.00 mot Singi 37 km bort. Vackert vackert. Vackrare ju längre jag gick. Ingen brådis så struntade mestadels i att springa och bara gick. Varmt och gött. En förmiddagspaus utanför Tjäktja med macka jag hade med mig och ett äpple jag sparat som onödig lyx. Åt lite nötter och torkad frukt och knatade vidare. Efter ett tag ser man Kebmassivet och vandrar i en fin dalgång efter passet som är den högsta punkten på Kungsleden.

Pausade vid Sälka och drack gott kaffe, lite mer macka, lite choklad. Det var lite segt helt klart mot slutet. Men vyerna vägde upp allt. Magiskt vackert! Klockan var 17.00 när jag möttes av världens trevligaste stugvärd Jan på Singi. Solen strålade och det var en lycka att leta en liten plats för mitt lilla kryp-intält. Lagade en enorm portion snabbmakaroner med pesto, åt lite mer choklad, löste korsord, pratade med ett jättetrevligt gäng där två var från England och vi skrattade gott åt att vi satt med världens finaste utsikt och pratade om en park i Hertfordshire norr om London!

Tvättade mig i bäcken och hängde mina snabbtorkade shorts och handduk på tältet. Lade mig 21.00 med alarmet satt på 05.00. Det var lätt runt 20 grader men lånade en varm filt och jodå, vaknade med klapprande tänder ändå mitt i natten. På med mer kläder, somnade om.

Dag 3

Vaknade 05.00. Packade ihop tältet med tandklapper, kokade vatten till min termos och drack två koppar kaffe, hällde varmt vatten över myslin med insikten att jag behöver ju inte äta det första jag gör! Det gör jag ju inte till vardags och när man går är det ju inte direkt högintensivt. Knatade iväg i den vackraste fjällmorgon du kan tänka dig. Alldeles tyst, bara jag, klockan var 06.00 och den här vandringen först upp över ett pass och sen ned mot Keb med mäktiga Liddubakkti till höger som ett vakande öga över mig- det kommer jag aldrig glömma.

Sen blev det varmt. Och ju närmre Keb jag kom desto mer tält och vid Keb kändes det som jag bara ville vända och springa in i fjällen igen: Helikoptrar i skytteltrafik och färgglada tält i varje buske, folk som inte hade koll på var de skulle gå eller hur det var med vatten framöver. Mobiltelefoner, skräp och en lite tuff och show-offig atmosfär. Jag får ju skylla mig själv som pausade just där men efter 14 km var det dags att fylla på med kaffe och min spork hade helt gett upp. Tänkte inte slafsa pestomackisar med händerna till lunch.

Knatade vidare mot Nikkaloukta med en längtan om att få tänka klart i lugn och ro men här är det förstås skytteltrafik med folk. Med cirka 10 mils vandring i benen på tre dagar var jag inte trött, jag är ju en uthållig ardenner men det här var ju inte så rolig vandring så var ganska redo att komma fram till Nikkaloukta. Och just då passerar jag ett par som hejar glatt och vi börjar prata. Lina och Kristoffer- vilka underbara pärlor ni är! Vad härligt det var att få babbla med er, dela tankar och garva lite hela vägen till nattåget! Ödmjuka inför naturen, måna om att vårda den- efter det slitage jag sett och kaoset vid Keb och reflektionen över vad det är som fraktas ut i våra unika fjäll så var det fint att höra att flera reflekterar över samma sak. Det var underbart att vara för sig själv i tre dagar men mötet med er är ändå något av det bästa jag tar med mig!

Och- lugnet av att vandra i vidderna. De här fjällen slår mycket på fingrarna. De ger mersmak- det finns otroligt fina dalgångar bortom Kungsleden. Vill man gå i lugn och ro- gå tidigt och gå sent. Jag fick gå långa sträckor i det lugn och ro jag hade längtat efter.

Har fått frågan om vad jag hade med mig i packning och jag ska skriva ett inlägg om det. Men 30 liter och 8 kilo hade jag på väg ut och jag saknade ingenting. Jag köpte till ett 10 g paket smör och unnade mig ett kokt ägg och ett äpple vid Keb- resten hade jag med mig och alla som känner mig vet att jag äter som en häst. Jag skippade köket till förmån för en bok (!!) men annars hade den fått plats också.

Jag kan varmt rekommendera att miljövänligt åka SJ upp och visst- det kan bli förseningar men det är ju ingen tid att passa någonstans.

Lättpackat, härligt, långt och fantastiskt vackert. Tack naturen.

Min tältplats vid Alesjaure

Regnskydd, sandaler och bok på utsidan!