Blogg

#sittless – Minska ditt stillasittande och öka hälsan


Idag är jag på konferens med mina fantastiska kollegor på HC (Human Capital). Vi är ute på Lidingö och det är fint och trevligt.

Jag sprang hit för att få ihop min träning/motion och sen är vi ganska bra på att ta regelbundna raster och tid för träning/motion har vi också.

Men lite hårddraget så känns det som hela samhället är upplagt för att man ska kunna sitta sig igenom sitt liv. Ställer sig någon upp i ett möte känns det som personen är på väg bort, fast den kanske just ger möjlighet till större närvaro genom att få mer syre till hjärnan.

Vi vet mer och mer om hur ohälsosamt det är att sitta mycket, längre perioder. Och att träning inte räcker till för att motverka stillasittandets negativa effekter på kroppen. Det krävs inte ens speciellt mycket rörelse. Men trots det så sitter vi säkert mer än vi borde och mer än vi behöver.

Vi tog fasta på detta i vårt senaste poddavsnitt i Health for Wealth där vi intervjuade Maria Ekblom som är docent i neurovetenskap och forskar på GIH i Stockholm.

Vad händer när vi sitter för mycket? Vad kan vi göra? Lyssna och läs mer här

Sen har jag och Boel dragit igång en utmaning. En månad ska vi, utan att göra avkall på våra arbetsuppgifter eller andra sammanhang sitta mindre.

Under taggen #sittless hoppas vi att du vill vara med och dela idéer för att stå och röra dig mer i din vardag och på fritiden.

Hoppas ni vill haka på och dela gärna erfarenheter, idéer eller hinder i kommentarsfältet!


Nr 3 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Vårens bästa löparskor. 23 nya modeller – hitta rätt sko för dig
  • Löpträningen som gav Guld  i skridsko-VM. Möt Nils Van Der Poel
  • Världens bästa träningspass
  • Kriget mot skavsåren – och hur vi kan vinna det
  • Därför skyddar löpning mot depression
  • 3 sätt att bli snabbare
Bli prenumerant
Antal kommentarer: 1

Ann-Sofie Forsmark

hahaha!!!! Ja ibland läser man det man vill 🙂



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Tre tips för att jobba med snabbhet


Hej bloggläsare! Här kommer ett tappert försök att löparblogga lite. För så mycket löpning som så är det inte på agendan just nu. Men fantastiskt mycket annat roligt!

Vill du jobba med fart specifikt är det några saker du enkelt kan tänka på! Här är tre tips:

1) Längre vila

För mjölksyratålighet kan vilan i intervallerna vara kort för att stressa det systemet men ska du träna på att springa fort vill du kunna göra just det och då kan du behöva vila längre för att kunna kräma upp farten i intervallen.

2) Ät ordentligt

För att bli snabb behöver du kolhydrater. Punkt. Ditt snabbaste alltså. Snabb kan du bli på fettdrift men inte lika snabb som om du ätit raketbränsle. Så inför träningspass där du ska springa snabbt bör du ha just raketbränsle i tanken.

3) Drilla steget i backar

Backar kan ge steget och musklerna i benen en extra skjuts. Backar är alltid bra.

Själv transportlöper jag mest just nu och nöjer mig gott med det!

Må så gott!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Målbild- zip it up


Den här veckan alltså.

Det ”vanliga” jobbet. Hämta lämna. Handla. Tvätta.

En workshop för chefer i ”hälsosamt och hållbart ledarskap”

En VAB-vecka att försöka jobba in, delegera, skjuta på, avboka.

Ett gästspel i annan podd.

En live-chat med studenter.

En stor föreläsning för stort företag.

En konferens med övernattning och späckat schema där jag och två kollegor håller i en session.

Tjejmarathon på lördag.

Två barn jag vill hinna pussa och gossa och leka med.

En fästman jag vill hinna mysa med.

Sömn jag behöver.

Och lite annat.

Men vet ni vad- det löser sig! Jag har en målbild om att #vavavoom’a rakt igenom den här veckan med full närvaro. Mycket strategisk multitasking. Jag har ett armband jag fått av bästmannen. Det är en dragkedja man kan dra upp och ned. Jag ser det som att den här veckan är att dra upp dragkedjan drag för drag. Dag för dag. På söndag är den stängd, allt är klart. Inte bara genomfört utan faktiskt upplevd. Njutit av- det är en ynnest att få åka sån här bergochdalbana med så fantastiska människor och möjligheter.

Ja, nu är det lite intensivt. Minst sagt. Nu är det ännu viktigare att vara närvarande. Ta in. Uppskatta. Se möjligheterna. Vara ärlig. Sova. Prioritera.

Idag hämtade jag lillfisen klockan 15. Hämtade storskrot klockan 15.30 efter jogg mellan dagis och skola. Sen tog vi det evinnerligt lugnt hem. Gick längs sjön och tittade på fåglar. Skrotade. Skrottid med barnen är den bästa antistressmedusin som finns.

Det ska nog hinnas skrotas lite den här veckan också.

Mycket sånt här! Foto: Katarina Jansson



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Train like you race #Toughviking


För några veckor sen ringde min mobil. Ett mobilnummer jag inte kände igen.

”Hej, Musse”. Va? Sa jag. ”Musse” Sa personen igen. Va? Sa jag igen. ”Va inte så otrevlig i telefon” sa Musse och jag fattade till slut att det var Musse Hasselwall som ringde. Vi har träffats några gånger men det var ett tag sen vi hördes.

Lång historia kort så ville Musse att jag skulle hjälpa honom löpcoacha det team han via tidningen Metro tränar inför Tough Viking i augusti.

Lät kul tänkte jag men med två utmaningar 1) Tiden. Jag inte har i maj direkt 2) Jag och hinderlopp?

Men. Jag skulle ju inte springa. Skulle ju bara coacha dem att springa. Gott så. Dessutom lyckades vi tima inspelningen till en lunch så jag kunde trampa iväg till Hagaparkenen lunch och sen tillbaka till jobbet.

Tough Viking är ett tufft lopp. I helgen går en kortare version på Stockholm Stadion men i augusti ska August, Angela och Natalia köra det långa loppet på 15 kilometer.

Det var väldigt kul att köra med de om och roligt att tänka helt nytt hur man tränar löpning för ett lopp.

Under ett hinderlopp handlar ju löpningen om att ta sig mellan hinder och återhämta sig mellan dem. Kanske bara få ned flåset, kanske brassa på för att vinna mark.

Ju närmre ett lopp man kommer desto bättre är det att träna som loppet är. Train like you race helt enkelt.

Inför ett hinderlopp bör du träna på att göra tuffa övningar under löpningen och sen försöka att snabbt hitta tillbaka till ett energisnålt löpsteg så du hämtar andan.

Det, bland annat, fick teamet träna på när de körde med mig. Sen fick de också träffa Linus och träna SOMA. Och så hänga med Musse- lyxläge mitt i den hårda träningen!

Här är inslaget som spelades in. Det var väldigt roligt- tack Musse och Metro för att jag fick vara med och lycka till Angela, August och Natalia! Kommer följa er :).



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Pengar, kärlek och badass


Nej det är inte lätt vissa kvällar. När man bara vill gå och lägga sig men det är enda tiden jag har att jobba med Tjejmarathon. Just nu får jag tumma lite på min heliga kvällsrutin för att hinna med. Om en månad är det dessutom dags för en av de större dagarna i mitt liv. Lyx att ha det att planera för. Men klart det är svårt att hinna med allt just nu.

Men det är så värt det. Av många anledningar men främst av dessa tre:

1)Alla pengar vi samlat in. Det pengarna har gjort och fortsätter göra. Alla de pengar som med många bäckar små och stora går till kvinnorna och barnen som lider från annat än en självorsakad full agenda. Som kämpar för sitt liv och vägen tillbaka till ett nytt när allt slitits sönder både fysiskt och mentalt.

Det kostar 13 kronor för ett dygns vård på Panzi. Vi kan ge flera tusen kvinnor och barn vård. Omtanke. En början till en väg tillbaka. På transitboendet Maison Dorcas får de sen hjälp till ett nytt liv.

Jag brinner för att se pengarna rulla in i vår insamling. En halv miljon har vi samlat in under de här åren. Det är så himla häftigt att vi lyckats gräsrota ihop de här pengarna med allas er hjälp. Med alla tokiga idéer, fina insatser, alla mil vi sprungit ihop. Föreläsningar och sålda prylar. Så inspirerande. 

2) All kärlek. Via Tjejmarathon har jag hittat flera nya ultrasisters och brothers Fantastiska vänner som är starka och goda hela vägen in. Tänk vad kul vi haft och har. Och vi blir fler för varje år. Men det är så mycket feel- good runt loppet så ni hajar inte. Måste upplevas. Team Tjejmarathon är en saga i sig. Du kan vara medlem i den föreningen utan att springa loppet. 

3) Badass. Vi har under åren som gått sett vad människor klarar av- med bravur och glädje- när de bestämmer sig. När man kanske klarat runt milen och sen bara GÖR det. Tränar för  5 mil och genom punkt två ovan och all pepp klarar fem mil. Hur de växer i det. Hur det blir ett ess i ärmen. 

Vi är några som sliter med detta. Vi har flera som ställer upp och hjälper till. Jag är evigt tacksam.

Du kan hjälpa insamlingen. Det är så löjligt lätt. Ni är ju flera hundra, ofta över tusen personer som läser de här inläggen. Ett sms. En hundring-SMS:a RUNFORPANZI till 72980 så ger du 100 kr. Gör ett mellanslag och skriv ditt namn om du vill. Skriv gärna vavavoom också så vet jag … ja att du är med oss!

Vill du köpa ett Flipbelt kan du göra det också. Maila mig bara så ordnar vi det. Här är länken till insamlingen där du ser den öka i realtid.

Här är filmen jag brukar kika på när orken tryter lite. 

Var med oss. Make some vavavoom!


Artiklar i båda våra lokaltidningar



Antal kommentarer: 1

Ann-Sofie Forsmark

Tusen tack!!!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Prioriteringar


En sak ska man lära sig fort som fasen i livet. Nej flera. Men några här då:

1) Det är alltid mycket att göra

2) Man blir aldrig klar

Det är mina mantran just nu. För nu är det lite extra mycket. Dessutom lite VAB där vi trodde hon var frisk men sen fick tokfeber. Vi som ba ”ah men vi klarade ju oss hela våren där efter influensan i januari”. Glömde ta i trä eller något. Jinx.

När det känns extra mycket som det är mycket och som man inte blir klar då är det viktigt att göra rätt saker. Och just acceptera punkt 1 och 2.

Jag vet vad som är viktigast. Det hjälper. Jag vet att det inte är lönt att stressa. Däremot tenderar jag att försöka hitta synergilösningar så det lätt slår bakut.

Först kommer att sova ordentligt. Eller först kommer förstås barnen men försöka sova så jag har massa energi för dem och allt annat.

Så barnen först. Och familjen. Att det är bra med dem och ha tid för dem. Så hur mycket det än är så är det inget jobb vissa heliga stunder varje dag. Oplanerad tid. 

Sen har jag mitt jobb. Det måste jag sköta ordentligt. På 80%. Jag jobbar faktiskt oftast inte mer. 

Och så måste jag motionera. För att min hjärna och kropp ska orka jobba så kognitivt som det är och för att jag ska hålla hälsan. Det är inte träning jag pratar om. Det är vardagsmotion. Jag har bra kondition så jag kan motionera 14 kilometer löpning på en dag utan att jag känner det som träning men det ger förstås träningseffekt där på slutet på vägen hem.

Efter det kommer de andra åtaganden jag har där andra är involverade. Vår podd, de föreläsningar jag har i mitt företag. Tjejmarathon förstås som just nu förstås är ganska intensivt men samtidigt kan pågå hela året så bara loppet genomförs ordentligt så kan vi fortsätta samla in pengar hela vägen in i december. Det känns bra!

Sen kommer min träning. Och sånt jag gillar att göra för egen del. Långt ned. Hälsa och familj först. Sen jobb. Sen träning. Aldrig en annan ordning.

Men oh vad jag gillar att försöka planera så jag får mycket gjort, gärna samtidigt. Jag går hellre till tandläkare än frisör för det blir aldrig helt bra. Jag har rejäl otur med frisörer kan man säga. 

Den här jag har nu tar tid på sig. Så jag tog med jobbdator och gjorde klart att jag skulle jobba. Skulle ha telefonmöte och bli guidad i en ny app. Trodde prata och bli visad. Är inte så teknisk. Svarade ja på om appen fick tillgång till kameran. Såg ut som ett kråkbo i håret, sådär som man gör när man ska få folieslingor. Vips möter mina ögon en man på skärmen som förstås också ser mig. ”Eh .. jag är hos frissan” svarar jag. Jo jag ser det, svarar han. Och garvar. Så kan det gå.

Jag fick massa mer gjort där i frisörstolen. Sen sprang jag hem. Och sk** et i att jobba på kvällen och umgicks med min bästman istället.

Nog får vara nog.

Bloggen är viktig. Men just nu får den kanske stå tillbaka lite. Inte för att det saknas saker att skriva om- tvärtom. För att det händer så mycket jag önskar jag hade tid att skriva om. Det kommer. Allt har sin tid. Nu är det läggdags. 

God sömn på er!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*